ledaren
Förädla eller fördärva skog?
 Carl Henric Kuylenstierna, VD
|
Det hettar till i debatten mellan miljögrupper och skogsnäring igen. Varje tidsepok har sina diskussioner. Samhället skall se till att det finns långsiktigt hållbara och rimliga spelregler för ägaren och brukaren av skogen. Ytterst är det ägaren som får ta ansvaret för om skogen förädlas eller fördärvas. Kampen om marken och dess nyttjande har under alla tider präglats av olika intressen i samhället. Lars Kardell har i sin senaste bok ”Svenskarna och Skogen” förnämligt beskrivit hur teknikskiften förändrat synen på skogen. Från långa tidsskeden känns det som om samhällets vindar blåser snabbare. Från hundraårsperspektivet i synen på skogen och dess nyttjande är vi nu nere i tjugoårsperspektiv. Det historiska perspektivet är rasande intressant när vi försöker förstå vad det är som händer just nu.
Förra århundradet har utvecklingen av industriskogsbruket dominerat synen på skogen. Skogen är en gröda som effektivt skall skördas och återskapas för att ge en bra ekonomi till ägare och brukare. Den svenska skogsindustrin, baserad framförallt på svensk virkesråvara, är i sin tur livsviktig för en positiv handelsbalans och ett allmänt ekonomiskt välstånd. Diskussionen om det svenska skogsbruket har blivit mer komplex. Det gäller att finna balansen mellan ekonomisk produktion, miljö och sociala värden. Detta kan se olika ut mellan markägare och även regionalt eller lokalt. Hur nyttjar vi det moderna samhällets möjligheter som skogsbrukare?
”långsiktigt hållbara och rimliga spelregler”
Marken skall nyttjas så att den långsiktigt och uthålligt ger den bästa avkastningen. När odling och bete inte ger ekonomisk avkastning för brukaren återtar skogen marken. Detta kan ske passivt genom igenväxning eller genom skogsplantering för att snabbare få brukbar skog. Alternativt kan samhället gå in och ekonomiskt stödja brukaren för att hålla marker öppna och skapa fler arbeten på landsbygden. Det urbana samhällets tillväxt ställer krav på marknyttjande för vägar, hus, telemaster och andra nyttigheter. I ett glesbefolkat land som vårt är det relativt sett små arealer. Men i samhällsplaneringen vävs skogen in för att befolkningen skall stimuleras att röra sig i naturen och därmed hålla sig friskare. De rekreativa och sociala värdena har kommit mer i fokus. Vilka problem och möjligheter skapar detta för markägaren?
De senaste decennierna har skogsbruket genomgått stora förändringar. Naturvården integreras i den skogliga planeringen, i syfte att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. Miljöcertifiering är en självklarhet för att på ett tydligt sätt beskriva det uthålliga skogsbruket för omvärld och konsumenter. Staten måste kunna förlita sig på att de enskilda skogsägare som själva har ett intresse av att bevara höga naturvärden på sina fastigheter ges möjlighet att göra så, utan inblandning. Att med tvång, mot fastighetsägarens vilja, framtvinga ett skydd av sådan skog som genom certifieringen redan är skyddad, ökar motsättningarna och försvårar framtida skötselengagemang hos den enskilda skogsägaren. Det allmännas förtroende för den långsiktige skogsägaren måste öka och stöttas. Är staten verkligen bäst på att bevara mångfalden i skogen? Får skogens ägare rätt betalt eller rimlig utbytesmark? Vad innebär det för de långsiktiga avverkningsmöjligheterna i ett större sammanhang?
Föreningen Skogens klassiska höstexkursion den 23-24 augusti utanför Göteborg har temat aktiv markanvändning, där bland annat dessa frågor kommer att diskuteras. Skogssällskapet, tillsammans med Föreningen Skogen, hälsar Dig välkommen redan nu.
Göteborg i mars 2004
Carl Henric Kuylenstierna, VD
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 