profilen
– Samverkan kring skogen viktigare än någonsin
|
|||||||||||||||||||
– Vi vill ha ett ramverk för skogliga frågor, både nationellt och på en europeisk nivå, förklarar hon vidare.
Betong och stål. Det är nog det första man tänker på då man besöker Skogsindustriernas kansli där det ligger på 16:e våningen i den andra hötorgsskrapan i hjärtat av Stockholms city. Detta område, som en gång var ett levande centrum med hantverkare och småbutiker, demolerades totalt för 30-40 år sedan. Det ersattes av modernitetens glas, stål och betongbyggnader. Sergels Torgs omdiskuterade ”platta”, Åhlens-varuhusets betongbunker, kulturhusets glasfasad och hötorgsskrapornas strikta mjölkkartongs-sillhuetter. Inte är det trä det första man tänker på...
Ökad samverkan
Här sitter en av de viktiga centralfigurerna inom skogssverige, Marie S Arwidson sedan drygt ett halvår VD för Skogsindustrierna. (Nästa år flyttar de dock till Näringslivets hus.) Tidigare var hon verksam som chef för CEPI, den europeiska pappersindustrins branschförening i Bryssel. Runt sig har hon ett stort kansli späckat med specialister på en lång rad fält inklusive från sågverksindustrin som numera ingår i Skogsindustrierna. Med den organisatoriska förändringen togs ett första steg på det som Marie S Arwidson anser är mycket viktigt just nu för den svenska skogsnäringen – en ökad samverkan inom alla områden.– Vi behöver samråda och samverka i betydligt högre utsträckning idag än tidigare. Till stor del beroende på konkurrensen utifrån. Vår industri är global och vi verkar tillsammans på en fri marknad.
– Då duger det inte att lägga energi på ”interna” kraftmätningar mellan olika delar av näringen. Fast självklart innebär inte det att vi till varje pris måste vara överens i alla delar. Vi har olika roller och ibland kan det bli målkonflikter. Men genom samråd och samverkan kan vi få ökad förståelse för varandras krav och behov.
Vad är det då som hon tycker är viktigt att samråda om?
Ett lysande och aktuellt exempel är den nyligen presenterade rapporten kring ökad användning av trä i byggandet.
Engagerade statsmakter
 |
|
– Det är mycket viktigt att vi får en ökad förståelse för näringens behov. Förståelsen för branschens möjligheter kan bli bättre bland politiker och opinionsbildare och jag tror att träprogrammet från regeringens enmansutredare von Platen är ett första steg på väg mot ett nationellt skogsprogram.
– Vi vill alltså ha en helhetssyn som även omfattar miljö- och energifrågorna för att kunna ge branschen bästa möjliga arbetsförutsättningar och konkurrenskraft på den internationella marknaden.
Hävda konkurrenskraften
Hon menar att det är värdefullt att näringen kan känna ett starkt stöd från regering och riksdag. Det förhindrar att man ställer krav på näringen som inte motsvaras av de krav som ställs på industrin i konkurrentländerna.
 "ökad förståelse för näringens behov krävs" |
|
– Marknadskrafterna måste få utrymme. Näringens olika intressenter har kunskaperna och kompetensen att hävda sig på den hårda internationella marknaden, men då får vi inte bakbindas av särregler här i Sverige.
En tredjedel av industriinvesteringarna
Marie S Arwidson påpekar här skogsklustrets enorma betydelse för hela Sverige genom att det svarar för:- 33 procent av landets investeringar sker inom klustret
- 27 procent av förädlingsvärdet,
- 26 procent av alla industrianställda,
- 23 procent av hela industrins produktionsvärde
- 20 procent av exporten.
Totalt sysselsätter skogsnäringen direkt 95 000 personer i Sverige.
Vedråvaran för billig?
Hennes tilltro till marknadskrafterna gäller även prissättningen av råvaran. Pappers- och massaindustrin har ju ibland anklagats, från framförallt skogsägarhåll, för att hålla ersättningsnivåerna på en för låg nivå i Sverige. Vissa hävdar att svenska skogsägare får mindre betalt än både norska och finska skogsägare för sina virkesleveranser trots att köparna ibland kan vara samma.Detta är dock inget som Marie S Arwidson vill diskutera.
– Prispolitiken är helt och hållet de enskilda medlemsföretagens sak. Det är inget vi från Skogsindustrierna som organisation tar del i. Vi engagerar oss i att det skall råda en fri marknad och att säkerställa medlemsföretagens konkurrenskraft samt tillgången av skogsråvara, inget annat.
– Det finns idag tillräckligt med skog i Sverige, men långsiktigt kan det bli ett problem. Råvaran har i sig mängder av användningsområden. Tillsammans med stora avsättningar till naturvård och reservat kan det leda till en större konkurrens om råvaran på längre sikt.
– Det är ett av de viktigaste områdena skogsnäringen behöver samverka inom. Tillsammans, och med berörda fackliga organisationer, måste vi hitta rätt balans för framtidens konkurrenskraft.
– Den svenska skogen håller inte på att ta slut, men den förnyelsebara råvaran måste finnas för framtiden också och idag blir önskelisan allt längre på vad skogen skall användas till. Regionalt kan detta leda till problem.
Hoten mot skogsindustrin
Vilka är då de stora hoten för svensk skogsnäring som Marie S Arwidson ser det?Hon dröjer inte länge med sitt svar:
– Det är att vi får för höga kostnader jämfört med konkurrenterna. Det gäller allt från råvaran till energi, kemikalier, teknik och arbetskraft.
– Här måste vi göra vårt yttersta för att påverka lagstiftningen så att vi inte får onödiga fördyringar för den svenska industrin. Många lagar kan säkert ersättas med frivilliga alternativ t.ex.
Marie S Arwidson har ju ett förflutet som chef för de europeiska pappersindustriernas samarbetsorganisation. Hur kan det vara till nytta för henne i det nya jobbet som VD för Skogsindustrierna i Sverige?
Europeiskt ramverk
– Det var mycket värdefullt att få arbeta i Bryssel, förklarar hon och fortsätter:– Vi får ju idag 80 procent av våra lagar från EU. Då är det viktigt att veta hur man påverkar på ett så tidigt stadium som möjligt. Där finns idag ett mycket gott samarbete mellan de europeiska organisationerna inom skogsnäringen.
– Vi vill gärna ha ett ramverk för skogliga frågor inom EU eftersom dessa idag hamnar under många olika direktorat. Men vi vill absolut inte ha några detaljregleringar i en gemensam skogspolitik för EU eftersom skogsbestånden skiljer sig markant åt mellan olika delar av gemenskapen.
Inom EU finns annat också som skogsnäringen kan ha nytta av. Det är pengar till forskning. Marie S Arwidson berättar att den europeiska pappers/massa och trämekaniska industrin tillsammans i olika kluster ansöker om anslag till viktiga gemensamma insatser kring trä och skog ifrån EU’s sjätte ramprogram för forskning.
– Man har varit och är mycket aktiv i dessa frågor inom t.ex. CEPI och Cei-Bois (europeiska trämekaniska industrins organisation).
Om 20 år?
– Om 20 år tror jag att vi, inte bara i Sverige och Skandinavien, kommer att använda mycket mera trä på många olika sätt. I broar, byggnader, men även till mycket annat och på nya sätt. Det blir mera design av trä. Och vi har fått olika former av ”smarta” papper inte minst i t.ex. förpackningar.– Det är ett fantastiskt material, vars utveckling vi bara sett början av. Träråvaran ligger bra till när det gäller uthållighet, ekonomi, sociala frågor och miljö. I Sverige befinner vi oss i frontlinjen anser Marie S Arwidson, VD på Skogsindustrierna.
Text: Mikael Falk
Foto: Martina Huber, Pressens Bild
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 