strategi

Ett antal fastigheter med sammanlagt cirka 3 700 ha skog utgör kärnan i Rottneros Säteri AB. Eftersom det handlar om många delägare, som dessutom är spridda över världen, är fastigheterna samlade i ett aktiebolag bland annat för att klara arvsfrågan.

Rottneros säteri:

Skoglig kapitalförvaltning ökar professionaliteten

Prioriteringslistan med en visarprocent för alla bestånd i slutavverkningsbar ålder, är ett bra styrmedel för att närma sig den ekonomiskt optimala lösningen, berättar Toste Påhlson-Möller, Rottneros Säteri AB.

Toste Påhlson-Möller, en av ägarna, förvaltar egendomarna: – Min bror och jag är delägare, men våra respektive barn äger merparten. Anledningen till att vi lagt allt i bolag är för att klara arvsfrågan och för att bevara de kulturella värdena som finns på Rottneros. Det kan vara svårt att hålla ihop under andra ägandeformer.

Ojämn åldersklassfördelning

– Beträffande skogen har vi funderat en hel del över hur den ska skötas långsiktigt. Vi har inte något arvsskifte att tänka på. Men vi vill för framtiden efterlämna något som är mer värt då än vad det är idag. Vår strategi hittills har varit att ta ut 10 % av slutavverkningsvolymen. Åldersfördelningen är skev på grund av stora arealer med 30 – 40 årig skog. Skogarna förvaltades en gång i tiden av Rottneros Bruk AB och avverkades väldigt hårt på 1960-talet. Jag lät göra en inventering av skogarna via lantmäteri och flyg (infraröd fotografering) för 10–15 år sedan. Virkesvolymerna blev lite underskattade, vilket skapade en något snedvriden bild av vad som egentligen fanns på fastighetsinnehavet. De uttag vi gjorde med totalt ca 10 % av föryngringsarealen varje år, blev inte optimalt. Vi tog inte ens ut hälften av tillväxten. Samtidigt var vi oroliga för den omtalade virkessvackan. Viss osäkerhet uppstod, vilket bäddade för att göra något mer konkret beträffande strategier och faktaunderlag.

Ökad avverkning

Toste Påhlson-Möller fortsätter:

– Det ledde till en första offert gällande uppgradering av data samt vissa avverkningsberäkningar för Rottneros Säteri AB. Men det är inte lätt att veta vilken fot man ska stå på. Dessutom finns det alltid lite extrema synpunkter inom skogsbruket. Min far exempelvis förfäktade mycket bestämt att man bara skulle gallra en gång – även på högproduktiv mark. Det föreföll lite märkligt för mig. Jag fick många råd om hur skogen borde gallras. Samtidigt tänker man sig att kapitalet kanske förräntas bättre om all gammal skog tas ner och intäkterna sätts in i annat. Det gällde att finna medelvägar mellan ytterligheterna. Uppgraderingen av skogliga data visade i vilket fall att det fanns betydligt mer skog tillgänglig för avverkning än vad vi tidigare trott. Det gick att höja avverkningsnivån redan nu men framförallt om 40 år och framåt utan att äventyra långsiktigheten. Vidare fanns ett uppdämt gallringsbehov den första femårsperioden. Framförallt i yngre gallringsskog, i 30-40 års ålder, var det stora skillnader. Förråden var för låga tidigare. Efter detta avverkades rakt över hela fastigheten, 15 m3sk per ha. Den tidigare planen hade varit väldigt restriktiv.

Ekonomiskt optimalt

– Trots dessa ökade uttag under en period, var jag ändå inte riktigt nöjd utan efterlyste underlag för att kunna göra mer professionella ställningstaganden. Då gjordes en studie som resulterade i en möjlighet att prioritera mellan bestånden. Första steget innebar att uppgradera skogliga data samt kontrollera och kalibrera. Därefter gick vi igenom ett antal förslag till målsättningar. Med hjälp av en förräntningsanalys avseende samtliga föryngringsavverkningar togs det fram en prioriteringslista där bestånden är graderade efter en visarprocent. Som jämförelse med bankräntan, bör 2 % real avkastning, det vill säga avkastning efter skatt, gälla för ett bestånd om det ska vara lönsamt att låta det stå kvar. Det kändes ekonomiskt riktigt att gå in och ta allting som inte gav motsvarande bankräntan. Detta gav mig en större tillförsikt att kunna koncentrera avverkningarna. Uttagen har därför ökat ganska drastiskt från ca 6 000 m3 till ca 13 000 m3. Studien visade att vi hade större virkesförråd än vad vi trodde. Lite av snålhet har vi sen kanske inte utnyttjat potentialen fullt ut utan sett till att företaget gått jämt upp i alla sina delar. Skatt måste vi betala. Företaget drivs med vinst på cirka 1 mkr varje år.

Park och maskinentreprenad

– Med hjälp av skogen subventioneras en del andra aktiviteter, som exempelvis parken. Parken, som är på 25 ha, ligger i dotterbolaget Rottneros Park AB. Den kräver stora arbetsinsatser. Vi värnar verkligen om parken, som är ett kulturarv efter min morfar Svante Påhlson. Han byggde upp den under efterkrigstiden och ägnade sig åt detta ända fram till sin död 1959. Vinstmedel från Rottneros Bruks AB användes för att bygga upp parken med träd och buskar, skulpturer och blomsterarrangemang. Idag har vi barnaktiviteter temauppbyggda utifrån Sandbergsfigurerna och även utifrån Nils Holgersson av Selma Lagerlöf. Den semestrande familjen styrs väldigt mycket av vad barnen vill göra och vad de tycker är kul. Sommartid arrangeras konserter i parken och aktiviteter i berättarladan genom Västanåteatern. Mycket bygger på Selma Lagerlöfs författande.

– Tidigare bedrevs här även jordbruk på Rottneros i form av mjölkproduktion. Men det lades ner i början av 1990-talet på grund av bristande lönsamhet. Idag säljer vi gräs till småbrukare i trakten. Den huvudsakliga intäkten på jordbruksidan är bidragen vi erhåller för att hålla landskapet öppet. Vi hyr ut bostäder och lokaler. Det senare bland annat till Västanå teatersällskap.

– För att sköta egna skogsbilvägar köpte vi grävmaskiner och en del annan utrustning. Mina mannar tyckte detta var intressant, så vi säljer gärna tid för externa grävarbeten. En ganska stor del av omsättningen kommer från entreprenadsidan. Det innebär ett visst täckningsbidrag för maskinparken. Allmänt kan man säga att efterfrågan på grävtjänster är god, inte bara beträffande skogsbilvägar utan även för andra typer av jobb.

Prioriteringslistan

– Rent praktiskt går min bror och jag igenom resultatet i bolaget och lämnar till övriga delägare en kort sammanfattning av vad vi tagit ut under året (procent av tillväxten) och vad som skett i övrigt. Skogen är huvudverksamheten i bolaget, som har en årlig omsättning på 6 mkr.

För att återknyta till prioriteringslistan, så har vi med den ett bra styrmedel för skogsbruket. Vi har skruvat upp avverkningstakten till nästan det dubbla i år. Även nästa år blir uttaget väsentligt högre jämfört med tidigare. Vi tar alltså ut mer under de 2–3 närmaste åren.

– Angreppen av Gremmeniella har under de senaste åren lett till ytterligare gallringsvolymer. Nu i vinter har minst 1 500 m3 kommit till på grund av vinterns stormfällningar.

God avkastning för skogsägaren

Skoglig Kapitalförvaltning är den skogliga delen av en omvärldsanalys för att jämföra skogsbrukets avkastning med andra kapitalplaceringar. Nyckelfaktorer är:

Skogsbruksplan med noggranna trädslagsvisa fakta
Lokal prisutredning för skogsprodukter
Ägarens ekonomiska situation
Ägarens målsättning för kapitalplacering och skogsägande
Gällande skatteregler
Skogsskötseln anpassas för att ge högsta möjliga nuvärde. Att avstå från avkastning i produktionsbestånd ska vara ett aktivt val utifrån immateriella mål. Föryngringsavverkning är den viktigaste kapitalförvaltande åtgärden.

Text och foto: Hans-Jöran Hildingsson

Till toppen

Vidare i SkogsVärden