i fokus

Så skall träanvändningen öka inom byggandet

	Fredrik von Platens plan för ökat träbyggande bygger på utbildning för byggare och arkitekter samt ökad export av svenska småhus i trä. – Viktigt är att vi får flera bra exempel på höghus i trä, för att visa att det verkligen är möjligt, säger han. Byggindustrins Lars Jagrén, t.h. är kritisk: – Staten skall inte stödja ett material framför andra.

Fredrik von Platen, Boverket:

– Fler storhus i trä och ökad småhusexport!

– Jag baxnade ibland när jag kom i kontakt med skogsbranschen, säger Fredrik von Platen, regeringens särskilde förhandlingsman för att öka träanvändningen i byggandet.

– Skogsbranschen var inte enhetlig. Vi insåg snart de stora kontaktproblemen mellan de olika leden; skogsbruk, sågverk, förädling och byggmarknadens aktörer.

Fredrik von Platen har en gedigen bakgrund från byggbranschen. Med arkitektutbildningen i botten har han arbetat som privatpraktiserande arkitekt, lärare, i kommuner och i statlig tjänst, bland annat t.f. generaldirektör på Boverket. Nu arbetar han som senior advisor inom samma verk.

Förädlingen existerade inte

Den 14 januari 2003 fick han regeringens förhandlingsuppdrag att ta fram en plan för att öka träanvändningen i byggandet.

– Tillsammans med jägmästare Tomas Nord började jag kartlägga branscherna och läget. Vi kunde snart se att den ökade förädling av träprodukter ”alla tjatat om i alla tider” fortfarande inte existerade.

– Tvärtom är det så att svensk skogsnäring nu förädlar mindre än tidigare. Sågverken drar sig undan och sågar vidare istället för att utveckla.

– Genom att vi gick igenom branscherna och marknaden fick vi tillslut fram en spelplan att utgå ifrån.

Kommunikationsproblem i branschen

Några av de mest kända stora träbyggnaderna i vår närhet är Växjö Universitet (bilden) som är Sveriges största moderna trähus. Andra exempel är Gardemoens storflygplats, Olympiska hallarna i Lillehammer och Universeum i Göteborg. Världens längsta träbro, Flisa vägbro i Norge (197 m lång). Ytterligare en 180 m lång träbro har på senare tid också byggts i Norge liksom en 183 meter lång bro i Vihantasalmi i Finland.

Fakta:
Träets akilleshälar inom byggandet som måste klaras för att kunna användas i byggande:
Styrkan. Träets fibrer är 50 – 80 gånger starkare i längdriktingen än vinkelrätt mot fibrerna. Även limträbalkar kan därmed utsättas för skadliga krafter, t.ex. bultar genom virket.
Formbeständigheten. Träets form påverkas dels vid torkningen och kan åter ändras genom påverkan av fukt och ny torkning.
Beständigheten. Känsligheten för fukt utgör ett annat problem. En obehandlad planka kan hålla i 100-tals år, medan den ruttnar snabbt om den målas med plastfärg som stänger inne fukt.

Det man funnit var bland annat att det rådde stora kommunikationsproblem mellan skogsbranschens olika aktörer. Till detta kommer det faktum att byggingenjörer och arkitekter uppfattar trä som ett ”förbjudet” material för flerbostadshus och höghus. Man känner kanske till något experimenthus i trä, men trä uppfattas som undantag från reglerna.

– Att vi inom Boverket för nio år sedan tagit bort förbudet mot att bygga högre i trä är det få i byggbranschen, både bland beställare och utförare, som känner till. Då blir det svårt att öka träanvändningen i byggandet i Sverige. 90 procent av alla småhus byggs redan i trä. När det gäller övriga byggnader är träanvändningen mycket låg och inskränker sig till detaljer.

Långt från skogsindustrin till byggarna

– Steget från skogsnäringen till byggbranschens beställare, arkitekter, ingenjörer och föreskrivare är oändligt. Därför är detta, att genomföra utbildningar och ge information till byggbranschens aktörer, en av de viktiga insatserna.

Redan i maj i år börjar därför provutbildningar på 20 till 25 platser för arkitekter och byggingenjörer, men också för beställare inom allmännyttiga bostadsföretag, stora entreprenörer och statliga verk som t.ex. Statens Fastighetsverk och Akademiska hus. Senare utvidgas också utbildningen till en kurs på 3-4 högskolepoäng.

– Staten betalar och branschen är med och sponsrar på olika vis, förklarar Fredrik von Platen.

– Det viktigaste just nu är att vi snabbt börjar kunna se stora hus byggda med trä. Då får vi de nödvändiga exemplen som visar beställare och arkitekter att det är möjligt med trä i större konstruktioner.

De högre utbildningarna på tekniska högskolor och universitet påverkas inte i dagsläget av utbildningssatsningen eftersom de styrs helt av marknadens efterfrågan.

– På fem års sikt tror jag att vi har en förändring av attityderna även där. Då finns det efterfrågan på trähus och då kommer branschen ropa efter byggingenjörer och arkitekter som har trätekniskt kunnande.

Forskningsprogram för innovationer

Nu är det inte bara lite utbildning om att trä är möjligt att använda i byggandet på ett annat sätt an vad som sker idag. Det behövs även forskning. Den är det tänkt att Formas och Vinnova skall stå för eller åtminstone vara med och finansiera inom sina olika program. Formas (Forskningsrådet för de areella näringarna) och Vinnova som arbetar med innovationer är väl lämpade och har redan givit klartecken till att ta in träbyggnad i sina program, med olika utgångspunkter.

Vi är väl många som tycker det vore intressant med mer trä i byggandet, men varför skall egentligen staten och regeringen lägga sig i val av byggnadsmaterial?

Fredrik von Platen behöver inte fundera länge på sitt svar:

– Viktigast är att det behövs ett nytt material för konkurrensens skull. Det blir helt enkelt billigare att bygga om trä blir ett material att räkna med. Idag byggs i stort sett bara hus i betong och lite stål. Vi räknar med ca 20 procent lägre byggkostnader med trä. Bland annat beroende på att mycket mer kan prefabriceras på fabrik. Därmed blir byggtiden på plats kortare. Det finns många andra skäl också: Miljön – trä är gynnsamt ur koldioxidhänseende och för sin återvinningsbarhet.

Sågverk i plåt

Fredrik von Platen berättar att han vid ett möte med sågverksfolk gjorde sig impopulär genom att ställa den enkla frågan ”varför inte sågverken byggdes i trä?”

– Det var tydligen väldigt provokativt och sågverksrepresentanterna blev klart generade, men om inte ens de bygger i trä, vem skall då bygga?

Utredningen som von Platen överlämnat till biträdande näringsminister Ulrika Messing i början av februari har tagits väl emot av branschen och av regeringsföreträdare. Skogsindustrierna är mycket positiva och givetvis har även skogsägarrörelsen med andra aktörer också sagt sig vara positivt inställda till förslagen. Men utredningen är dock inte okontroversiell. I ett skarpt uttalande från betongbranschen och stålindustrin säger man att staten inte alls ska välja byggmaterial.

Konstlat gynnande av trä

– Förstår man inte att ett konstlat gynnande av ett material automatiskt missgynnar andra? skriver Anders Olsson, VD på Stålbyggnadsinstitutet, i Ny Teknik, apropå regeringens träsatsning.

Från byggbranschen själv har inte hörts så mycket, men Lars Jagrén, chefsekonom och ansvarig för branschfrågorna inom Byggindustrin säger sig inte vara imponerad av von Platens utredning:

– Vi är i grunden kritiska till mycket som rapporten bygger på. Där sägs att trä är avsevärt miljövänligare och att trä är billigare.

– Detta är dåligt underbyggt. Ur ett livscykelperspektiv kan man starkt ifrågasätta att trä skulle vara mera miljövänligt och det finns inte heller någon statistik som visar att det skulle vara billigare att bygga i trä. Tvärtom kan vi konstatera att det inte är billigare utan dyrare.

– Inom Byggindustrin är vi kritiska till upplägget att stödja ett material framför andra. Skall staten ge sig in så vore det bättre med stöd till allmän byggforskning och att bättre föra ut mer av de resultat som tidigare byggforskning uppnått.

Bygger i de material som efterfrågas

– Men det är viktigt att komma ihåg att vi är byggare och bygger det kunden vill ha. Det är upp till kunderna att beställa vilket material man vill ha. Självklart så bygger vi det.

Nu är det största problemet för byggbranschen inte att välja mellan stål, glas, betong, aluminium eller trä. Det stora problemet för svensk byggbransch är att byggandet går ned totalt sett. NCC ser ingen tillväxt i den nordiska byggmarknaden förrän under 2006 och både orderingång och nettoomsättning gick ned 2003 för jättarna Skanska och NCC jämfört med 2002. Bostadsbyggandet i Sverige är det absolut lägsta inom EU och så har det varit de senaste tio åren. Inom EU färdigställdes i genomsnitt cirka 6 000 lägenheter per miljon invånare år 2000. I Sverige var motsvarande siffra omkring 1500. Detta låga bostadsbyggande har lett till att det råder bostadsbrist i 100 svenska kommuner där 60 procent av befolkningen bor.

Träarenan rasade in

Något som knappast bidrar till bättre image för stora trähus är de uppmärksammade byggskandaler som inträffat under 2003 i bland annat Danmark, där taket på Siemens Arena i Ballerup, Köpenhamn i januari plötsligt rasade in. Hade cykelarenans tak rasat några dagar senare hade det pågått en tävling och många människor hade kunnat skadas. Arenan planeras att återinvigas i april i år. Även Finland har drabbats av ett större bakslag för trä genom en stor hall som rasat.

Sven Thelandersson, professor i byggnadskonstruktionslära vid Lunds Tekniska Högskola säger i en artikel i universitetets egen tidning:

– Trä är ett naturvuxet byggnadsmaterial, vackert, miljövänligt, billigt, starkt och med en särskild koppling ekonomiskt och känslomässigt till det skogrika Skandinavien. Men trä har också sina svagheter och om konstruktörerna vill utveckla användningen av trä i byggnader måste de känna till dessa.

Text: Mikael Falk
Foto: Hans-Erik Karlsson

Till toppen

Vidare i SkogsVärden