nyheter

Sen vår ger kraftigt hämmad tillväxt



Att låga temperaturer i marken hämmar upptag av vatten och gasutbyte hos unga plantor är känt sedan tidigare. I sin avhandling visar nu Per-Erik Mellander vid SLU att detta även gäller för stora tallar.

För att träden ska kunna ta upp vatten på våren räcker det nämligen inte med att vattnet har frigjort sig från snö och tjäle. I markens övre rotzon måste vattnet ha en temperatur över 0°C, för att rötterna ska kunna tillgodogöra sig det.

När uppvärmningen av marken försenas in i växtperioden minskar vatten- och kolupptaget kraftigt, och fortsätter att hämmas till och med marktemperaturer på cirka +8°C. Vid högre temperaturer avgörs vatten- och kolupptaget främst av klimatet ovan mark.  

* Per-Erik.Mellander@vfp.slu.se,
090-786 90 76.

Säsongsarbete hotar skogsvården



Nu drar skogsvårdssäsongen igång och Sveriges ca 1500 små skogsvårdsföretag går för högtryck. Ofta fattas arbetskraft så här års. Men under vintersäsongen tvingas företagen permittera sina anställda.

Verksamheten hos Sveriges skogsvårdsföretag, ofta med placering i glesbygd, hämmas av en s.k. vinterknut. Under sommarhalvåret finns i princip hur mycket arbete som helst, men när snön lägger sig går det inte längre att plantera och röja skog. Företagen tvingas då ofta att friställa skogsarbetarna. Detta skapar i sin tur stora problem. Inte bara för de som friställs. Arbetskraften söker sig på sikt till andra verksamheter och hela skogsbruket dräneras därmed på kompetens. Men med ”staff-sharing” – personaldelning - kan många av problemen lösas.

”Staff-sharing” innebär att företag inom olika verksamhetsområden delar på samma personalresurser. Personalen får växla arbetsplats och arbetsuppgifter på ett planerat sätt under året. Under barmarksperioden jobbar personalen med skogsvård, under vintern som lärare, lastbilschaufförer, programmerare, skogsmaskinförare och med olika former av föreningsarbete. Arbetssättet har nu prövats av skogsbruket med Skogforsk som projektledare.

– Alla som provat arbetsformen är mycket nöjda, säger Birger Eriksson vid Skogforsk. De fick bättre privatekonomi, tryggare anställning och bättre möjligheter till kompetensutveckling.

De som medverkade i projektet fick också mer varierade arbetsuppgifter och därmed en bättre arbetsmiljö. Även skogsvårdsföretagens ledare var nöjda. De minskade sina rekryterings- och inskolningskostnader och kunde arbeta effektivare med företagets utveckling.  

* Birger Eriksson, Skogforsk.
090-15 09 66

Billigare virkestransport med datoroptimering

Undermåliga vägar anses vara ett av de största logistiska problemen för svenska skogsföretag, speciellt i norra Sverige.

En upprustning krävs för att skogsindustrin ska klara av att få fram virket under tjällossning och under perioder med ihållande regn.

Med dagens snabba datorer och avancerade programvaror kan man på några minuter ta fram förslag till hur bärigheten i skogsbilvägnätet kan ökas till lägsta kostnad. Datoroptimering innebär såväl kostnads- som tidsbesparingar för skogsföretagen, vilka ofta får problem med virkestransporterna under tjällossning och perioder med ihållande regn.

Det framgår av en doktorsavhandling av Leif Olsson vid SLU i Umeå. Studier har gjorts tillsammans med Holmen Skog på vägar i Härjedalen. Resultaten visar att man med hjälp av datoroptimering snabbt får fram bra förslag till hur man kan uppnå ökad bärighet i vägnätet på ett kostnadseffektivt sätt.  

* Leif Olsson,
060-14 87 59, leiols69@icqmail.com

Röntgen kan avslöja miljöutsläpp

Ved i tallar och granar har olika egenskaper och kvalitet. Ett smidigt sätt att undersöka trädens ved är att röntga, något som Johan Lindeberg har studerat närmare i sin doktorsavhandling vid SLU.

Den studerade röntgentekniken visade sig fungera utmärkt för att mäta vedens täthet, men också för att upptäcka olika metaller i trädens årsringar. Enligt Johan Lindeberg skulle metallhalten i årsringarna kunna användas som miljöhistoriska arkiv. Genom att kartlägga hur metallinnehållet varierar mellan årsringarna, kan olika industriers utsläpp av tungmetaller och försurande ämnen följas bakåt i tiden.

Att känna till tätheten i veden är viktigt om virket exempelvis ska användas till byggnader, eftersom hållbarheten måste vara tillräcklig. Vid tillverkning av papper är vedens innehåll av mangan och järn betydelsefull.  

* Johan.Lindeberg@ssko.slu.se,
090-786 90 95


Till toppen pil upp       Vidare i SkogsVärden pil höger