82 års skogserfarenhet på två man ger snabba beslut

Tillsammans har Bernt Johansson och Håkan Johansson 82 år i skogen. Det blir mycket erfarenhet samlad på en gång. Det är kanske inte så konstigt att de klarade alla rätt i testet för entreprenörer som Skogssällskapet arrangerade i Falun.

Sedan 3-4 år har de två varit ett team där Bernt kör skotaren och Håkan kör den lilla behändiga gallringsskördaren. Båda började arbeta i skogen när de fyllt sexton år. Testet som de klarade så galant är en slags diagnostiskt prov för de entreprenörer som samarbetar med Skogssällskapet. Tanken är att alla skall känna till hur man som entreprenör tar vara på känsliga naturbiotoper och kulturminnen i de skogsmiljöer där de arbetar.

Nyckelbiotoper och fornlämningar

	Den tidigare hagen är i behov av en rejäl gallring. Asparna har tagit över. Ett träd som absolut måste stå kvar är den mer än 100-åriga aspen som är boträd för många arter.

– Det handlar t ex om att kunna känna igen och se till att vi inte kommer att skada eller förstöra olika nyckelbiotoper och fornlämningar, berättar Bernt.

– Det kan röra sig om kolbottnar, fångstgropar, kärr, nyckelbiotoper, murar och andra fornlämningar. Att bevara dem och att rapportera in var de finns på kartorna blir ett slags inventeringsarbete som kommer att betyda att vi som arbetar i skogen deltar i ett forskningsprojekt som täcker hela landet.

– Resultatet när detta har hållit på några år, är att vi får bättre kunskaper om både vårt kulturarv och våra nyckelbiotoper.

Intresse och sunt förnuft

Hur kommer det då sig att just Bernt och Håkan klarade sig så bra på testet?

– Ja, säger Håkan, vi har ju varit med så länge båda två. Dessutom har vi ett eget stort intresse av både naturen och av kulturlämningar. Framförallt handlar det om att använda sitt sunda förnuft.

– Idag har också balansen mellan naturvård och produktion hamnat på en bra nivå. Det är inte för mycket betoning åt varken ena eller andra hållet i dagens skogsvård.

Håkan berättar om att de som arbetar i skogen får lära sig att t ex ta vara på och vara aktsamma om både naturvärden och kulturvärdena.

– Men det är inte alla som bryr sig om sådant. När kommunen här nyligen skulle dra nya vattenledningar dundrade grävskoporna rakt in i en flera hundra år gammal odlingsmur. När vi sa till så slängdes murstenarna bara i en stor hög...

Hagmark värd att bevara

Håkan och Bernt har specialiserat sig på gallringsarbeten. Tillsammans har de 82 års erfarenhet av att arbeta i skogen. Det ger kunskaper som kommer väl till pass då de måste fatta snabba beslut kring vad som skall bevaras och vad som skall gallras bort.

Just där vi står och samtalar med Bernt och Håkan ligger en gammal, delvis igenvuxen hagmark. Här har aspen rotat sig. Uppdraget för Håkan och Bernt är att se till att marken återfår en karaktär av hage. En av asparna är drygt hundra år och utgör ett fantastiskt boträd för fåglar, insekter och små däggdjur som flyttar in och ut i olika steg på olika nivåer i trädet. Ett sådant träd är självklart att man måste spara och underlätta för. Det får bli andra träd som åker med i gallringen. Aspen är kringvärvd av en blommande häggbuske och en liten rönn. På marken är vitsipporna i full blom. Alldeles intill ligger ett gammalt boningshus, en lagårdsbyggnad, några stugor och ett torp.

Stockmattor skyddar naturen

Lite längre bort ligger en gammal såg, som fått en ny "karriär" genom att man där idag tillverkar stockmattor för det nya miljövänliga skogsbruket. Det är ”mattor” av sammanbundna stockar som läggs ut under skogsmaskinernas hjul för att skydda känsliga naturtyper. De används t ex vid bäckraviner, nära våtmarker och andra särskilt känsliga miljöer. På markerna där Håkan och Bernt gallrar just nu finns t ex en mängd plantor av en rödlistad orkidéart enligt ekologerna. Här finns alltså mycket att hålla utkik efter och att skydda.Genom att skördaren är beståndsgående, dvs. smalare än de vanliga skogsmaskinerna, kan den gå inne i bestånden med en maskinbredd på 2,5 meter.

Mer kvar till sista gallring

– Vi kan därmed få ett stickvägsavstånd på 35 meter. Då behåller vi mer i produktion till sista gallringen, berättar Håkan.

Bernt och Håkan berättar att de tycker att det blivit ett mycket roligare jobb att arbeta i skogen. Borta är många av de tunga farliga arbetssituationerna. Istället har de fått delvis nya uppgifter, som att inventera kulturlämningar och skyddsvärda biotoper.

Räntor och dieselskatt

– Men maskinerna är dyra och kräver långa arbetspass för att kunna betalas. Jag hinner inte sitta och fundera några längre stunder över hur jag skall göra. Tiden är så knapp. Det måste sitta i ryggmärgen, säger Håkan.

– Att vi i Sverige dessutom måste tvingas betala över tre kronor i dieselskatt per liter gör att vi inte har samma villkor som de i Finland eller Baltikum. Det betyder att vi måste köra in 100 000 kronor extra per man och år, bara för att finansiera skatten på diesel, slutar han.

Text: Mikael Falk
Foto: Marcus Marcetic

Till toppen

Vidare i SkogsVärden