utblick

Verksamheten i Lettland har bra fart

	Skogssällskapets skogsförvaltare i östra Lettland Valentins Daudiss och VD:n för det lettiska bolaget, Lars-George Hedlund (främst) tittar närmare på plantmaterialet tillsammans med några lettiska plantörer.

Så smått är Skogssällskapet på väg att bli ett begrepp i Lettland. Genom sitt dotterbolag SIA Skogssällskapet Latvia prövas den 90 år gamla affärsidén på nytt, nämligen att återbeskoga. Skogssällskapet är idag ägare till ca 4 500 ha mark i östra Lettland. Utöver det har Skogssällskapet ett 15-tal kunder som i olika ägarkonstellationer har investerat i sammanlagt 15 000 ha, även det i östra Lettland.

Lars-George Hedlund är VD för SIA Skogssällskapet Latvia:

– Verksamheten har blivit så omfattande att vi månatligen har kontakt med Skogsstyrelsens generaldirektör. Nu senast i samband med att vi skulle anpassa Förvaltningsplanekonceptet till lettiska förhållanden. Dessförinnan hade vi kontakt med anledning av problemen med de befintliga skogsbruksplanerna. De visar nästan konsekvent på underskattade virkesförråd. Det finns alltså genomgående mer skog på markerna än vad planen redovisar. Detta reder vi ut för att inte stöta på problem när vi sen ska avverka. Även tillstånd till import av plantor och frö från Vitryssland har vi klarat ut med Skogsstyrelsens ledning.

Färdigplanterat för i år

	På LVM:s fröplantage finns kapacitet för att ta fram Lettlands behov av högförädlad björk

Genom Skogssällskapets försorg har i år planterats 550 ha öppen mark. Bortåt 200 personer har varit sysselsatta som enskilda entreprenörer. I huvudsak är det barrot gran som planterats men även björk och tall.

– Totalt har vi satt 1,7 – 1,8 miljoner plantor. Skogsarbetare och småbönder har fått arbete i en region som är glesbefolkad och där arbetstillfällena är få. Det intressanta är att dessa människor framåt sommaren har ansvaret för att återkomma till nyplanteringarna med lie för att slå gräs och ogräs. Ändå har vi Roundupbehandlat. Eftersom planteringarna är EU-finansierade ingår i programmet att gräset runt plantorna ska slås eller bekämpas på något sätt. Genom att det är samma människor, blir det ett särskilt intresse för att planteringarna ska gå bra.

Samråd kring landskapsplaneringen

På frågan vilka som är de största problemen med nyplanteringarna, svarar Lars-George:

– Vi har stött på en besvärande torka redan nu under våren. Där blev en del avgångar som dock återplanterats. Det har vår heltidssysselsatte skogsförvaltare Valentins Daudiss bevakat. Sen har vi brand och sork som kan ställa till det. Sittpinnar för rovfåglarna ute på de stora öppna ytorna kan vara ett motmedel mot sork.

– För övrigt pågår redan förberedelserna för nästa års planteringar som kommer att omfatta bortåt 1 000 ha. Det ska göras i form av en landskapsplanering som sen ska samrådas med skogsvårdsstyrelsen, miljömyndigheten, sockenrådet och grannarna. Även om det blir mycket monokulturer finns ändå variationen i landskapet genom förekomsten av blöta partier och buskområden. Vi planterar till exempel aldrig gran ända fram till en väg utan väljer istället björk närmast vägen och 50 m in i beståndet på var sida vägen.

Gallringar i höst

	Under sitt studiebesök i östra Lettland planterar personal från Skogssällskapets region Syd tvåårig gran.

Verksamheten för Skogssällskapet i Lettland har expanderat relativt snabbt. På ungefär ett år har det skapats ett förvaltningsunderlag på 20 000 ha. Bedömningen är att arealen om ytterligare ett år uppgår till ca 30 000 ha. Men innan dess förestår omfattande gallringsinsatser.

Lars-George igen:

– Vi kommer med start i höst att sysselsätta 40-talet personer i ett antal motormanuella huggarlag. Virkesutfallet blir som massaved och brännved och en del kubb. Om vi räknar med ca 5 m 3 per person och dag så blir det ungefär 5 000 m 3 i månaden, dvs. fem fullastade virkesbilar från skogen varje dag. Hittills har vi genomfört kursen Grönt kort i skogen för 20 skogsentreprenörer. Då fick vi bekräftat tesen att letter gärna jobbar med naturen. Det blir fler sådana kurser. Allt för ståndortsanpassningen, avslutar Lars-George Hedlund.

Text: Hans-Jöran Hildingsson
Foto: Carl Henric Kuylenstierna, Joakim Norgren

Till toppen

Vidare i SkogsVärden