Massaveden på export – än så länge

Lettlands totala skogsmarksareal uppgår till ca 3 milj. ha och täcker knappt hälften av landets yta. Skogsmarken ägs till 52 % av staten, resten är privatägd. Medelfastigheten har en areal om ca 10 ha och antalet enskilda markägare utgör ungefär 150 000.

Gran och tall är de dominerande trädslagen på 70 % av arealen på den statsägda skogen och på 45 % av de privatägda markerna. Åldersklassfördelningen är inte jämn, medelålders skog dominerar i både stats- och privatskogen, undantaget gran på statsskog, där ungskogarna dominerar.

Den årliga avverkningen uppgår till drygt 11 milj. m3fub. Därav utgörs de största andelarna av björk, gran och tall, i den ordningen. Allt timmer kommer i praktiken från slutavverkningar.

Rundvirkeshandeln

Massaved köps av tiotalet aktiva köpare, alla med hamnen som mottagningsplats. Någon inhemsk massaindustri finns ej. Projektet ”Baltic Pulp” drivs dock av Metsäliitto och kommer vid ett eventuellt förverkligande att förbruka tre miljoner m 3fub (50 % vardera av barr och löv). Priserna sätts därför idag fritt hamn, vilket medför ”lika konkurrens” överallt. Ingen kan dra fördel av kortare transportavstånd än konkurrenten. Massvedspriset i Riga är per m 3fub ca 310 kr för barr, 320 kr för gran och 230 kr för björk. Köpare i t ex Sverige får därutöver räkna med kostnader för lastning, sjöfrakt, lossning och eventuell transport i egna landet.

På sågverkssidan finns köpare jämnt utspridda över landet, vilket ger lokala priser, men som ändå är relativt lika över landet. Virket köps ofta via virkeshandlare, som ofta är maskinentreprenörer. Priserna varierar under säsongen, men är högst under hösten. För dimensioner över 28 cm kan priset för grantimmer i Riga uppgå till 650-700 kr/m 3to och under tidig höst t.o.m. upp till 800 kr/m 3to. Om det priset är tillräckligt bra för att locka fram virke från Sverige avgörs i stor utsträckning av kostnader för hamnhantering och transport (både bil och båt).

Sågverken

I landet finns fem stora sågverk, varav fyra är utlandsägda. Dessa sågar ca en miljon m 3 färdig vara per år. Därutöver finns ett stort antal mindre sågverk jämnt utspridda över landet. De har en genomsnittlig produktion på mindre än 50 000 m 3 per år. Medelstora sågverk saknas. Konkurrensen om sågråvaran är stor och ökar hela tiden. Priserna stiger därför och timmerimport blir alltmer intressant. Ryssland har varit en viktig källa, men då sågningen där ökar, stiger timmerpriserna även där. Intresset har därför börjat riktas mer mot Vitryssland. En del sågverk flyttar till och med sin produktion dit.

70 % av den sågade volymen utgörs av barr och 30 % av löv. Total sågad volym per år i Lettland uppgår till ca fem miljoner m 3. Därav exporteras ungefär 75 % till främst EU-länder.

Bränslemarknaden

Den egna förbrukningen av biobränsle i Lettland utgörs huvudsakligen av hemved. Värmeverk för fjärrvärme är inte vanliga, varför flis och spån huvudsakligen exporteras. Till viss del har det förädlats till pellets och briketter. Flispriset i Rigas hamn är ca 50 kr/m 3s, fritt lastat på båt. Merparten av exporten går till Skandinavien.

Text: Mats Hansson

Till toppen

Vidare i SkogsVärden