i fokus

Region Skåne

satsar på folkhälsan

	Snogeholm i Skåne var platsen där bland andra folkhälsominister Morgan Johansson talade om vikten av att människor kommer mer ut i naturen. På bilden ovan talar Gunnar Jönsson om ett nyplanterat träd och den symboliska betydelse detta har för folkhälsan.

En stor del av Skånes 1,2 miljoner invånare bor i Malmö-Lundregionen. Men tillgången på allemansrättslig mark är ojämnt fördelad. Samtidigt finns nästan ingenstans ett så omväxlande landskap på en så begränsad yta som i Skåne.

Havet, stränderna, slätterna, ängarna och skogarna skapar tillsammans många spännande natur- och kulturmiljöer. De är väsentliga för en förbättrad folkhälsa.

Folkhälsan var huvudtemat när Region Skåne den 7 maj, i samarbete med länsstyrelsen och kommunförbundet i Skåne samt Sveriges Lantbruksuniversitet, arrangerade Skånska Landskapets Dag på Snogeholms strövområde mellan Ystad och Sjöbo. Gunnar Jönsson, ordförande i Region Skånes miljö- och naturvårdsnämnd hälsade välkommen till denna som han uttryckte det "urpremiär", vars syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om det skånska landskapet och dess betydelse för hälsa, rekreation och landsbygdsutveckling.

Natur och folkhälsa

Ohälsan i Skåne kostar skattebetalarna 15 miljarder kr varje år. Besparingen skulle bli hela 150 mkr om sjukvårdens kostnader sänks med en procent. Region Skåne har tillsammans med kommunerna ett regionalt ansvar för att människor ska kunna komma ut i naturen för ökad fysisk aktivitet. Natur- och kulturmiljöerna får en allt större betydelse. De snabba förändringarna i samhället avspeglar sig i vår syn på landskapet och naturen. Färska forskarrön visar vilken betydelse naturupplevelser har för folkhälsan. Region Skåne förvaltar 10 000 ha skog. Det handlar om skogsbruk, friluftsliv och biologisk mångfald.

– Vi måste garantera invånarna livskvalitet, menade Gunnar Jönsson och berättade att under de senaste åren har 26 000 barn vandrat längs Skåneleden. Funktionshindrade och invandrarbarn i Malmöregionen har på motsvarande sätt vistats i och aktiverats i Skånes strövområden.

Motion istället för medicin

Folkhälsominister Morgan Johansson betonade i sitt anförande att folkhälsofrågorna tar en allt större del av debatten. Trots att svenskarna är världens i genomsnitt äldsta befolkning, har sjukskrivningarna ökat till det dubbla sen 1997. Höga sjukkostnader har sin orsak bland annat i sämre psykosociala miljöer. Idag vistas vi ofta i miljöer som stimulerar stillasittande. Vi rör oss mindre idag jämfört med 1950. Skillnaden kan beskrivas som att vi gjorde ett maratonlopp mer i veckan då jämfört med idag, menade han.

I Sverige fanns det drygt 1 000 personer år 2001 som var över 100 år gamla, jämfört med 1950 då 100-åringarna uppgick till ca 50 personer. Det, menade Morgan Johansson, hänger ihop med den generella välfärdsmodellen. Idrottsrörelsen har haft stor betydelse och att vi i Sverige är gynnade beträffande naturen, årstidsväxlingarna och nationalsymbolen allemansrätten. I en region som Skåne är det viktigt med tillgång till allemansrättslig mark. Folkhälsoaspekterna bygger på motion och kost. Politiken går ut på att stimulera till ökad fysisk aktivitet.

– Det borde skrivas ut mer motion än medicin, framhöll folkhälsoministern och berömde initiativet Skånska Landskapets Dag.

Invigning av landskapslaboratoriet

Höjdpunkten under denna Skånska Landskapets Dag var invigningen av det innovativa och högintressanta landskapslaboratoriet som anlades för 10 år sedan på Snogeholm. En omfattande nyplantering av skog på åkermark gjordes 1994. På en total yta på ca 30 ha planterades 35 olika trädslag i varierande kombinationer på 69 olika ytor. Syftet är att visa hur man med skogsplantering till låga kostnader både kan producera virke och skapa skogs- och naturmiljöer som är attraktiva för friluftsliv, rekreation och biologisk mångfald. Landskapslaboratoriet är anlagt i samarbete mellan institutionerna för landskapsplanering respektive sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Region Skåne som är markägare och Skogssällskapet som svarar för förvaltning och skötsel av området.

– Vi ska flytta skogen närmare människorna. Landskapslaboratoriet utgör en fantastisk möjlighet för oss att visa hur skog i olika kombinationer kan anläggas till låga kostnader för en mängd olika ändamål, menade Pelle Gemmel, professor på SLU.

Professorerna Pelle Gemmel och Roland Gustavsson från Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp presenterade hur landskapslaboratoriet på Snogeholm är upplagt och vad syftet är med projektet.

Kartskissen över landskapslaboratoriet på Snogeholm visar översiktligt kombinationerna av olika trädslag.

Även skogen kan designas

Planteringarna har inte någon motsvarighet i Nordeuropa. Begreppet landskapslaboratorium omfattar en byggprocess som ska belysa och ge kunskap om uppbyggnadsprinciper för vegetation och mark, om unga landskap, om utformningsproblematik och anläggningsteknik av system och enskilda landskapselement som är viktiga i landskap med höga miljövärden. Efter planteringen 1994 har trädens tillväxt och fältskiktets förändring följts. Professor Roland Gustavsson är verksam på institutionen för landskapsplanering på SLU och har ett nära samarbete med Pelle Gemmel kring anläggning och skötsel av landskapslaboratoriet:

– Vi har inom disciplinen landskapsplanering skapat ett nytt ord i form "Neighbourwood" som ska betyda Närskogsområde. Det handlar inte enbart om skog utan även om skogslandskap. Vi provar klassiska trädslag, men framförallt har vi varit innovativa med minori- tetsträdslag. Det är inte enbart bilindustrin som designar. Vi vill uppleva skog som arkitektur. Dessa skogar i 10-årsåldern är formbara. Här är små rum och många detaljer.

Och det förändras för varje år.

Text och foto: Hans-Jöran Hildingsson

Till toppen

Vidare i SkogsVärden