forskning
Balanserad näringstillförsel
fördubblar granens volymproduktion
Programledare för Fiberskogsprogrammet är Johan Bergh på SLU i Alnarp. Han berättar att gödsling i kombination med bra genetiskt material kan öka granens produktion väsentligt.
|
|
Programledare för fiberskogsprogrammet är Johan Bergh på SLU i Alnarp:
– Vi har så här långt byggt upp en omfattande kunskap om hur vi genom en intensiv skogsskötsel med ungskogsgödsling väsentligt kan öka granens volymproduktion. Det är trädens behov av kväve som är utgångspunkten. Mängderna av de övriga makro- och mikronäringsämnena beräknas därefter. Gödslingsförsöket här på Amnehärad är tillsammans med övriga försöksytor vi har i landet mycket betydelsefulla. Genom den bredd ytorna representerar vad gäller marktyp, klimat mm. skaffar vi oss hela tiden erfarenheter av hur olika gödslingsintervall inverkar på produktion och läckage.
Brist på skogsråvara
– Mycket talar för att det blir brist på svensk skogsråvara i framtiden. Skogsindustrins råvarubehov ökar och efterfrågan på förnyelsebara energikällor ökar, samtidigt som utbudet av skogsråvara minskar på grund av skogscertifiering och samhällets krav på skydd av skogsmark. Med mer intensiva produktionssystem och en varierad målsättning för skötseln av olika delar av skogsmarken, finns stora möjligheter att på utvalda marker använda balanserad näringstillförsel för att öka granens volymproduktion i intensivodlade skogar. Vissa försök visar att gödsling i kombination med ett bra genetiskt material ökar produktionen ytterligare, säger Johan Bergh.8 – 9 gödslingstillfällen
–Det måste vara långsiktigt rätt att hitta hållbara metoder för askåterföring till skogsmark, istället för att värmeverken bara ska deponera askan någonstans, menar Johan Bergh.
|
|
Beståndet gödslas med en balanserad näringsgiva där flera av växtnäringsämnena ingår såsom kväve, fosfor, kalium, magnesium, svavel, mangan, järn, zink, bor och koppar. Givan beräknas innehålla 100 – 150 kg kväve vid varje gödslingstillfälle. För att skräddarsy näringsgivan görs barranalyser för att få en uppfattning om trädens näringsbehov. Med hjälp av undertryckslysimetrar, som grävts ner i marken inom försöksytan, undersöks hösten efter varje gödslingstillfälle eventuellt näringsläckage. En gödslingsfri zon lämnas 20 m på varje sida om bäcken som går genom beståndet. Vid eventuellt näringsläckage kommer näringsgivan att minska eller utebli vid nästa gödslingstillfälle, oavsett vad barranalyserna visar.
– Med detta gödslingskoncept är risken för näringsläckage liten. Eftersom även baskatjoner tillförs, leder denna typ av gödsling inte till att markens pH sjunker. Enligt genomförd barranalys låg kvävehalten på 1,13 % vilket är relativt lågt. Alla de andra värdena ser bra ut. Därför använder vi oss av gödselmedlet OptiCrop 21-4-7 som inte innehåller lika mycket fosfor och kalium som Pro Magna. Gödselgivan i Amnehärad är 725 kg OptiCrop, vilket ger en kvävegiva på ca 150 kg per ha, säger Johan Bergh.
Skogen behöver aska
Enligt forskaren Gunnar Thelin på Lunds Tekniska Högskola behöver skogen aska för att inte marken ska utarmas på viktiga näringsämnen. Det högintensiva produktionsskogsbruket utarmar jorden på bland annat fosfor och kalium. Kvävet däremot kommer tillbaka med nedfallet.– Tar man ut grot (grenar och toppar) måste aska återföras om näringsbalansen ska kunna upprätthållas. Det gäller i hela landet. I sydvästra Sverige bör man kompensera med näring även om man bara tar ut stammar. Inom jordbruket vet man att om man skördar utan att gödsla kommer produktionen att gå ner. Det finns ingen anledning att se annorlunda på produktionsskogsbruket, säger Gunnar Thelin.
– För att hålla nere kostnaderna är det definitivt intressant att använda aska i kombination med ett billigare kvävegödselmedel, menar Johan Bergh.
– Totalt sett måste det dessutom vara långsiktigt rätt att hitta hållbara metoder för askåterföring till skogsmark, istället för att värmeverken bara ska deponera askan någonstans. Praktiskt kan det handla om ca 3 ton aska per ha ungefär vart 5:e år under ungskogsfasen och ytterligare en gång under senare delen av omloppstiden. Dock ska man inte gödsla med kväve vid samma tillfälle som man sprider den basiska askan, pga av ökad risk för kväveförluster. Askan får härdas och granuleras för att hanteringen ska bli så smidig och kostnadseffektiv som möjligt.
Ingemar Karlsson är skogsförvaltare på Skogssällskapet och närmast ansvarig för fastigheten Amnehärad:
– Möjligheterna att köpa vedaska från närbelägna Bäckhammar ser lovande ut. Preliminärt har jag beställt aska för utspridning i höst. Det handlar om en kostnad på drygt 300 kr per ton, utspritt och klart. Vi får successivt lära oss av egna erfarenheter. Det här kommer säkerligen att öka i omfattning framöver.
Text och foto: Hans-Jöran Hildingsson
|
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 