ekonomi

Låga fastighetsvärden

Ett problem för avverkningstakt och ekonomi

Skogsfastigheter som ägts av släkten i generationer eller som köpts på 50-talet har regelmässigt ett lågt underlag för räntefördelning.

Skälet till detta är att de får räkna fastighetens värde till 39 procent av taxeringsvärdet 1993. En fastighet som i dag har ett marknadsvärde mellan 3 och 4 mkr, hade år 1993 ett taxeringsvärde om ca 500 000 kr vilket ger ett underlag för räntefördelning om 195 000 kr. Se diagrammet.

Räntefördelning återhållande

Det går följaktligen att ta ut ca 20 000 kr per år som räntefördelning. För många ägare av dessa fastigheter har detta en återhållande effekt på avverkningar eftersom merparten av nettot kommer som inkomst av näringsverksamhet med kanske 70 procent skatt och avgifter.

De ägare som valt att möta de höga skatterna med periodiseringsfond eller expansionsfond och som konsumerat pengarna har efter några år dyrt fått erfara att underlaget för räntefördelning helt försvunnit. Resultatet härav är att expansionsfonden tvångsvis återförs och att periodiseringsfonderna skall återföras inom sex år. I båda fallen blir det höga skattekostnader.

Förbättra underlaget

Vad finns det då för möjligheter att förbättra underlaget för räntefördelning?

Förutom att skjuta till privata pengar till verksamheten kan underlaget höjas med en långsiktig planering. Faktorer som i dessa fall påverkar underlaget kan delas in i de som höjer kapitalunderlaget och i de som sänker kapitalunderlaget. Se faktaruta.

Beskrivning fastighet

På skogsfastigheter där skogen har sparats under en tid brukar delar av skogen ha nått en så hög ålder och sådan virkesvolym att avverkningarna borde ökas ur skogekonomisk synpunkt. Om avverkningstakten skulle fortsätta att anpassas enbart till ägarens skattesituation kommer andelen äldre skog att öka till en sådan omfattning att markens produktionsförmåga inte längre utnyttjas och i extrema fall till att delar av fastighetens avverkningsbara skog kommer att drabbas av avverkningsförbud.

Beslutsunderlag

Skogsförvaltaren kan med hjälp av förvaltningsplanen ta fram ett beslutsunderlag som visar var vi har den lägsta förräntningen och vilka skogsbestånd som först och främst ingår i ett avverkningsförslag. Den budget som tas fram för skogsbruket kan sedan läggas upp antingen som årsavverkningar under en följd av år, eller som ett större virkesuttag redan under det första året.

Vad blir bäst i det här fallet? En stor avverkning blir förstås mera känslig för hur virkespriserna och konjunkturen är just under ett enskilt år. Samtidigt kan en stor virkesvolym och samordnad avverkning ge ett högre rånetto i sig.

Skogligt sett så kommer en större avverkning kortsiktigt att minska fastighetens löpande tillväxt, men på några års sikt innebär det att nästa generation ungskog har kommit igång tidigare och sedan tar igen de första årens tillväxtförlust.

Vi väljer att titta på vilken effekt de olika förslagen får för ägarens skattesituation. För att förenkla och göra exemplen jämförbara beräknar vi nettointäkten till 2 mkr vid ett engångsuttag, eller som tio årliga virkesuttag med beräknade nettointäkter om 200 000 kr/år varifrån 30 000 kr avgår för skogsvård.

Underlaget för räntefördelning tax 2006

Fastighetens värde: 195 000 kr

Årliga uttag

Det går att ta upp ca 20 000 kr (vi räknar med ca 10% av 195 000 kr) som räntefördelning och 150 000 kr blir inkomst av näringsverksamhet med en skatt mellan 75 000 och 105 000 kr.

Visserligen går det att sätta av upp till 120 000 kr per år till skogskonto, vilket höjer räntefördelningsunderlaget med 60 000 kr per år.

Allt är avhängigt den privata ekonomin. Kan pengarna sparas i näringsverksamheten kan skatten tills vidare hållas nere. Om de behövs för konsumtion blir skatten betydligt högre.

Med sämsta skatteutfallet har skogsägaren efter tio år betalt 1,1 mkr i skatt och avgifter och fått ett netto om 590 000 kr.

Engångsuttag

Om en avverkning görs 2004 för 2 miljoner kan följande utfall fås;

I underlaget för räntefördelning ingår 500 000 kr avseende moms och skatteskulden om 306 000 kr eller totalt 806 000 kr som skall betalas i februari 2005.

Underlaget för räntefördelning krymper till ca 1 miljon kr. De närmaste åren kan ca 100 000 kr tas ut som räntefördelning. Belopp därutöver blir inkomst av näringsverksamhet.

Den skogsägare som inte behöver göra de årliga uttagen för konsumtion utan spar räntefördelningen i t ex fem år har tax 2010 ett räntefördelningsunderlag om ca 1,6 mkr och en sparad räntefördelning om 600 000 kr, vilket gör det möjligt att ta ut 760 000 kr som räntefördelning med en skatt om 228 000 kr.

Får skogskontot stå orört i 10 år blir räntefördelnings underlaget ca 2,56 mkr och den sparade räntefördelningen 1,56 mkr. Totalt kan 1,81 mkr tas som räntefördelning. Även om räntan på skogskontot räknas in kan hela behållningen tas ut som räntefördelning och kvar finns ca 400 000 kr i sparade räntefördelning. Antag att behållningen på skogskontot är 1,4 mkr och när skatten räknas av med 420 000 kr blir nettot 980 000 kr vartill kommer nettot efter skatt vid taxering 2005, 194 000 kr eller totalt 1 174 000 kr.

Nettobehållning under tio år

Vid årliga uttag (eller betalningsplan): 590 000 kr - ca 750 000 kr

Vid engångsuttag och skogskonto: 1 174 000 kr
samt ett högre sparat räntefördelningsunderlag.

Det är en väsentlig skillnad mellan de två exemplen som visar på att det även för äldre skogsinnehav finns möjligheter att bygga upp räntefördelningsunderlaget. Det gäller dock att planera i tid och att se både till produktionen och skogsekonomin för fastigheten samt den egna skattesituationen. En förutsättning är ju att man kan avvara pengarna en tid. Att börja avverka skog precis när man behöver pengarna för konsumtion, kan innebära att avkastning från skogen är onödigt låg, och samtidigt leda till en onödigt hög beskattning av de intäkter som faller ut.

Text: Staffan Seth och Clas Tjäder
Foto: Hans-Jöran Hildingsson

Till toppen

Vidare i SkogsVärden