nyheter

Många grävlingar dör i onödan i trafiken

Varje år dödas hundratusentals djur i trafiken, och för grävlingarna verkar trafikens påverkan vara allvarligare än man tidigare trott. Andreas Seiler, SLU, har gjort beräkningar som tyder på att 12–13 procent av grävlingsstammen dukar under varje år på svenska vägar. Det är mycket nära den andel som populationen tål, förutsatt att jakttryck och övrig dödlighet håller sig konstanta. Andreas Seiler rekommenderar att man visar en ökad hänsyn till grävlingar när vägar ska byggas och underhållas.

Andreas Seiler har också utvecklat modeller för att förutsäga risken för älgolyckor. Till sin hjälp har han fjärranalys, landskapskartor och statistik om trafik, vägnät och älgtäthet.

Det bästa åtgärdspaketet mot älgolyckor verkar vara lägre hastighet och stängsling, eventuellt i kombination med alternativa passager för djuren och bredare vägrenar.

• Andreas.Seiler@nvb.slu.se 0581-69 73 28

Kalkning stoppar inte aluminium

Hur mycket giftigt, oorganiskt aluminium som sipprar ut i våra skogsbäckar avgörs i marken precis intill vattendraget. Mängden aluminium i resten av skogsmarken spelar mindre roll. Det visar en treårig studie av Stefan Löfgren vid institutionen för miljöanalys, SLU.

Aluminium är ett av de vanligaste grundämnena i jordskorpan, och förekommer oftast som ofarliga föreningar.

Metallens giftighet framträder mest när pH blir lägre än 5,5 – och det är först då som fria aluminiumjoner når markvatten och vattendrag. I sådana sura områden kan fisk och bottenlevande djur förgiftas och dö.

För att undvika detta har man föreslagit kalkning av skogsmarken, något som höjer pH i dessa områden. Men enligt Stefan Löfgren är en sådan så kallad fastmarkskalkning inte särskilt effektiv. Sambandet är nämligen mycket svagt mellan halten giftigt aluminium djupt inne i skogen och mängden i bäckarna. Det mesta fastnar i marken på väg fram till bäcken.

I bäcknära områden är det inte mängden aluminium utan andra kemiska förhållanden som avgör hur mycket som frigörs till vattendragen.

• Stefan.Lofgren@ma.slu.se, 070-695 51 77

Blåbär kan odlas rationellt på åkermark

Snart ska inhemska blåbär (Vaccinium myrtillus) kunna skördas maskinellt på norrländsk, nu nedlagd åkermark. Efterfrågan på de svenska blåbären är mycket stor, bland annat på grund av deras stora innehåll av antioxidanten antocyanin. Bären används både i livsmedelsindustrin och i farmaceutiska preparat, exempelvis ögonmediciner.

Innan odlingen kan komma igång ska doktoranden Andreas Åkerström vid SLU i Öjebyn och Umeå provodla plantor från olika platser med varierande odlingsmetoder. Sticklingstyper, samt tillgång på ljus, vatten och näring kommer att varieras i studien. Han kommer också att studera svenska blåbärstypers innehåll av antioxidanter och göra ett urval av lämpliga sorter att odla. Viss erfarenhet av att "domesticera" vilda bär finns redan i form av kommersiella hjortronodlingar, bland annat i Finland, men även vid SLU:s försöksstation i Ås.

Kommersiella odlingar av blåbär finns framför allt i Nordamerika, men då rör det sig om andra arter av Vaccinium.

• Andreas.Akerstrom@njv.slu.se, 090-786 94 83

IKEAs senaste: "Hedersdoktorn Ingvar"

Ingvar Kamprad, IKEA och Marit Paulsen, är två av årets hedersdoktorer vid SLU.

Det är skogsfakulteten som utsett Ingvar Kamprad till hedersdoktor. Man vill belöna honom för ett långvarigt och stort engagemang i skogsfrågor i vidaste mening. Ingvar Kamprad har bland annat tagit initiativ till samarbetet "Så ett frö", mellan skogsfakulteten och IKEA. Projektet syftar till att engagera kunderna att utveckla hållbara metoder för skogsbruk i tropikerna. Kamprad stödjer även finansieringen av tjugo årliga stipendier för studenter från de baltiska staterna, Ryssland och Polen för studier inom skogsbruk vid SLU.

Marit Paulsen uppmärksammas för sina mångåriga insatser för djurskydd, djurhälsa och livsmedelssäkerhet. Hon har varit en förgrundsgestalt för den svenska modellen när det handlar om att djuren ska ha ett bra och naturligt liv, vilket även garanterar säkra livsmedel. Hon är den svensk som gjort mest för att introducera bättre djurhälsa, djurskydd och livsmedelssäkerhet inom EU, enligt den motivering som fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap ger i sin utnämning av henne till veterinärmedicinsk hedersdoktor.

SLU:s omfattande internationella samarbeten synliggörs genom att tre utländska professorer nu utses till hedersdoktorer. En av dem är professor Ron Sederoff från North Carolina State University vars forskning har hjälpt till att skapa förståelse för den komplexa biokemin bakom bildningen av lignin i trä.

Sammanlagt blir det sju nya hedersdoktorer som får ta emot sina hattar och diplom vid promotionshögtiden den 9 oktober vid SLU i Uppsala.

* Gunilla.Ramberg@adm.slu.se. 018-6720 80

Till toppen

Vidare i SkogsVärden