Heta debatter och goda exempel i skogen

Mer fantasi i skogen var temat för Föreningen Skogens årliga stora Höstexkursion. Med ett hundratal deltagare och medverkande från många olika "läger" blev det två intressanta dagar där allt från intrångsersättningar till mångbruk och skogsekonomi diskuterades.

I skogarna kring Lerum och Floda höll Föreningen Skogen i år sin Höstexkursion. Som markvärd stod Skogssällskapet.

Här färdades en gång Carl von Linné på sin Västgötaresa och beskrev landskapet som kalt. Det är allt annat än kalt idag tack vare den omfattande skogsplantering som gjordes kring tiden för Skogssällskapets bildande, dvs för över 90 år sedan.

Vad kan göras av marken?

Fastigheten Götebo, där den första exkursionsdagen genomfördes, är ett 900 ha stort område med mycket inslag av ädellöv och hagmarker.

Eftersom det ligger nära Sveriges näst största stad, är en intressant fråga – går det att exploatera i ett område som detta för villabebyggelse?

För att bringa lite klarhet i hur det förhåller sig var Lerums kommuns stadsbyggnadschef, Måns Hallén på plats.

– I vår kommun vill vi ha en varsam begränsad exploatering med ett hållbart byggande. Vi tittar därför på vad man gör i området idag. Är det långsiktigt hållbart att ta bort åkermark och ersätta med bostäder? Vi ser också till de naturliga förutsättningarna i mark och vatten. Vi tittar även på de förutsättningar som människan skapat: t ex åkrar, järnväg, motorvägar, kraftledningar. Vilka kommunikationer finns det och vilken samhällsservice? Vad blir kommunens åtagande om man skulle bygga bostäder här? Vi studerar översiktsplanen för att kontrollera vad man i kommunen tidigare tänkt för området.

– Sådant tittar vi på när vi får en förfrågan. Men det är inte i första hand vi tjänstemän som beslutar utan politikerna som lägger ribban för hur vi skall agera. Här i Lerum vill vi utveckla tätorten, men ha kvar den gröna zonen runt om så just detta område tror jag blir svårt att exploatera.

Ersättningar för 3G-master

Nästa punkt var intrångsfrågor med utgångspunkt för det aktuella 3G-nätets utbyggnad. Robert Deli, jurist vid Mannheimer Swartling advokatbyrå beskrev formerna för upplåtelser.

– Det finns egentligen bara två olika sätt: Antingen kommer parterna överens genom ett avtal eller också blir det en ansökan om tvångsinlösen enligt någon av lagarna, expropriationslagen, ledningslagen, fastighetslagen, plan- och bygglagen eller väglagen. Gemensamt för lagarna är att syftet med intrånget skall tillgodose ett angeläget allmänt intresse.

– När det gäller ersättningen skall fastighetsägaren inte behöva lida ekonomisk skada, men det är endast ekonomisk skada som räknas.

Stor vinst genom friluftsliv

Anna Avilov är mångbruksexpert på Skogssällskapet och en av de föredragande på nästa punkt. Hon är jägmästare och har tidigare arbetat inom Region Skåne med rekreationsfrågor.

– Svenska folket vill ut i skogen och det som behövs för att få ut dem kräver inte så mycket resurser så det finns en stor potential här. Parkeringsplatser, informationstavlor, kartor och marknadsföring av var strövområdena finns är lämpliga åtgärder. Det gäller att göra det enkelt och tydligt eftersom det är många idag som inte känner sig säkra i skogen.

– Men det är viktigt att inse att det går att tjäna pengar på detta intresse som skogsägare. Anna Avilov tog ett exempel från Östergötland där man hade camping, övernattningsstugor, båtklubbar, bryggor, fiskevårdsförening, upplevelseturism och arrendejakt. Verksamheterna ger 575 000 kr per år och avkastningen är 2700 kr per ha istället för de 500 kr per ha som övrigt skogsinnehav ligger på.

– Det hela handlar om planering och fantasi menade Anna Avilov.

Använd pengarna optimalt

Första dagens sista punkt gällde ersättning för naturvård. Reservaten kan skapa fler jobb menar vissa, men andra anser att dåligt skötta reservat minskar den biologiska mångfalden. Idag när staten via länsstyrelserna är ute för att skapa fler reservat är hanteringen av reservatbildningarna en känslig och omdebatterad fråga.

– Jag tycker det är fel att satsa mest på de arter som är mest hotade, menade Urban Emanuelsson på Centrum för biologisk mångfald.

– Då använder vi inte pengarna på ett optimalt sätt. Vi skulle få betydligt bättre resultat om friskvård, artbevarande, kulturmiljöskydd var bättre samordnat. Det finns pengar ur flera kassor att använda. Det är viktigt att komma ihåg att ett naturreservat kan se ut hur som helst. Det är inte en enda brukandeform.

– Vissa områden där vi måste garantera fortlevnad skall vi använda reservaten, men detta gäller inte alls alla områden.Varför inte flytta över EUs jordbruksstöd till markägare för att bevara naturvärdena. Genom detta kunde vi stödja mångfalden mycket bättre.

– Det är ju så att i södra Sverige är det ofta just brukandet som har skapat den mångfald som man vill bevara.

– Det är också viktigt att man ser till att åtgärderna kombinerar vardagsrekreation, turism och artbevarande naturvård eftersom vi måste säkra opinionsstödet i framtiden. Därför tycker jag att man satsar för mycket pengar på inre Norrland och för lite på tätortsnära skogar i Syd- och Mellansverige.

Per Hallerstig på Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland och Tord Wennerblom, sakansvarig reservatsbildning på Länstyrelsen, berättade om formerna för biotopskydd idag och att det finns pengar att hämta på många håll. Med ett skogsägarinitiativ för naturvårdsavtal t ex kan man snabbare och effektivare komma fram till skötselplaner och ersättningar.

Urban Emanuelsson ansåg att markägare borde få mer betalt ju bättre miljövärden som finns på markerna. Det skulle ge incitament till skogsägare att skapa fler och bättre skyddsvärda områden.

Stillhet, skönhet, eftertanke

Dag två inleddes pastoralt invid en nyanlagd våtmark. Där i det milda solljuset, under en gammal ek och strax intill ett gammal stenröse bänkade sig alla för att söka stillhet och kontemplation tillsammans med studentprästen Johanna Almer.

När tonerna från Ingemar Magneskölds trumpet hade klingat ut höll Johanna ett mycket uppskattat samtal med deltagarna på temat vad vi gör med och av våra egna liv.

Därefter berättade Per Andreasson, skogsförvaltare, om hur man nyligen, i samarbete med Svensk Våtmarksfond, färdigställt denna våtmark. Han berättade också om finansieringen av det hela och menade att det blivit ett mycket lyckat projekt.

Efter Per kom Rolf Pettersson, Skogsvårdsstyrelsen, som berättade om betydelsen av våtmarker.

– Hit kommer pionjärarterna i form av insekter, växter och fåglar. Det finns mängder med näring och alla arter slåss för att få sin plats. Det samlas ett stort antal arter och en stor mängd som förökar sig snabbt.

Detta, förklarade Rolf Pettersson, är något som måste upprätthållas med hjälp av människan. Efter 5 –7 år har våtmarken annars tagits över av vissa oönskade arter. Därför krävs regelbundna restaureringar. Våtmarker är till nytta och glädeje för många intressen, som botanik, limnologi, ornitologi, viltvård, jakt och fiske. Även för skönhetsaspekten är våtmarker viktiga.

Utnyttja potentialen!

Nästa inslag på exkursionen var Fredrik Klang, från Sveaskog. Deltagarna fick siffror som visade att produktionspotentialen på många marker är betydligt högre än vad som faktiskt utnyttjas idag.

– Det är en fantastisk produktionspotential, men det blir stora skillnader på resultatet beroende på skogsägarens investeringsnivå och ambition.

– Jag tycker att det behövs mer fantasi i skogen och olika agerande på olika marker. På många marker kan tillväxten dubbleras och till och med trefaldigas med rätt agerande.

De metoder Fredrik Klang främst tog upp var att använda bättre plantmaterial vilket kunde ge 15% bättre avkastning. Tillförsel av näring gav ännu bättre resultat och med både bättre plantmaterial och tillförsel av näring kan marken ge 40% bättre avkastning.

– Vi kan inte längre bortse från 60 års forskning. Vi måste börja ta produktionsekonomin på allvar! slutade Fredrik Klang, som fick medhåll bland annat av Hans Carlander, Boxholms skogar, som ansåg att Skogsstyrelsen måste anpassa reglerna för gödsling, vilka idag förhindrar näringstillskott i södra Sverige.

Även Jan Remröd blev eld och lågor:

– Det var det roligaste jag hört på länge! Skönt att produktionsintressena kommit tillbaka i debatten!

En extra årsavverkning på 10 år

När de ekonomiska frågorna nu var på tapeten var steget inte långt till nästa inslag på exkursionen: Skoglig kapitalförvaltning.

Regionchef Mikael Zachrisson på Skogssällskapet berättade om att skogsbruksplanen inte räcker som underlag ur ekonomisk synvinkel för att kunna avgöra vilka bestånd som skall slutavverkas.

– Viktigast att komma ihåg är att avverka det som förräntar sig sämst. Det krävs mer räknande och mindre tyckande i skogen. Det är också viktigt att ha en målavkastningsnivå. Inom Skogssällskapet har vi 2 % real avkastning.

Anders Braide, Skogssällskapet, fortsatte och menade att det är viktigt att se på tendensen för visar-procenten och att göra plankontroll så att beräkningarna stämmer. För detta har Skogssällskapet tagit fram en kalkylmodell.

Räkna mer och bättre i skogen

Även ekonomiska förhållanden i omvärlden och ägarens egna ekonomiska situation måste givetvis tas med i beräkningen.

Forskaren Lennart Eriksson på SLU i Uppsala fyllde på diskussionen genom att förklara hur valet av slutavverkning kan ge en extra årsavverkning under en tioårsperiod.

– Hindren är att skogsägare gör en inoptimal prioritering av slutavverkningarna. Slutavverkningar och gallringar kommer för sent. Vi röjer och gallrar för lite och för svagt och vi genomför hög- och låggallring vid fel tillfälle.

– Det finns oerhört mycket att vinna på att räkna mer i skogen. Det är bättre att fokusera på lönsamhet och tillväxt om man vill skapa värden för efterkommande generationer. Genom lönsamhet gagnas nästa generation bäst.

Datorstöd vid lövskogsplanering

Avslutningsvis höll Martin Werner och Lars Rytter från Skogforsk i ett intressant inslag om lövskogsoptimering, det vill säga hur olika faktorer styr skogsägarens val. Vilka faktorer är värda att beakta? Till sin hjälp hade Werner och Rytter på uppdrag av Skogssällskapet tagit fram ett datoriserat beslutsstöd.

– Det finns många anledningar till varför en skogsägare vill ha en ökad lövandel på sina marker:

– Några är regeringens miljömål, certifieringsnormerna och skogsvårdslagen som alla kräver en ökad lövandel. Men även industrin önskar mer svenskt löv.

– Dessutom gynnas rekreations- och kulturmiljövärden samt den biologiska mångfalden.

Text: Mikael Falk
Foto: Hans-Jöran Hildingsson

Till toppen

Vidare i SkogsVärden