– Att få kontroll över mångfaldsproblemet viktigast just nu

	Margot Wallström startar i höst sitt nya arbete som s biträdande ordförande åt José Manuel Barroso (t.h.) i Europakomissionen med Institutionella relationer och kommunikationsstrategi på sitt bord. – De nya baltiska och östeuropeiska staternas inträde i EU-gemenskapen kommer att bidra till ökad förståelse för skogsbruket inom EU. Foto: Pressens Bild

Den svenska EU-komissionären Margot Wallström byter i höst stol från miljötaburetten till en stol med ännu ett snäpp högre "ben". Hon blir biträdande komissionsordförande rakt under tillträdande presidenten, portugisen José Manuel Barroso. Här sammanfattar hon för SkogsVärden sin syn på vad hennes arbete under åren med miljöfrågorna har lett till, inte minst för svenska skogsägare.

Vad kan och ska EU besluta om i skogsmiljöfrågor? På vilka områden kan EUs miljöpolitik påverka svensk skogsnäring?

– EU har ingen gemensam skogspolitik som man har till exempel när det gäller jordbruket. Däremot berörs näringen självklart i hög grad av EU:s miljöpolitik. Naturskydd, biologisk mångfald och klimatfrågor är några exempel på detta. Men också avfallsstrategier och förpackningsregler hör i högsta grad dit.

– Ramen för de närmaste åren har satts av det sjätte miljöhandlingsprogrammet, vilket antogs under min mandatperiod. Där sägs att EU ska genomföra och ytterligare utveckla strategier och åtgärder som är i linje med unionens skogsstrategi. Som prioriterade åtgärder nämns till exempel ett förbättrat skydd av skogar och en hållbar skogsförvaltning bland annat genom nationella skogsbruksprogram.

– EU ska även stimulera till större marknadsandelar för hållbart framställt trä. Det skall ske bland annat genom att uppmuntra certifiering av hållbar skogsförvaltning och uppmuntra märkning av berörda produkter.

– Den 20 juli i år antog Europeiska kommissionen dessutom ett omfattande åtgärdspaket för att bekämpa det växande problemet med olaglig skogsavverkning och handeln med olagligt avverkat timmer.

Vilka har varit de viktigaste resultaten i ditt arbete som miljökommissionär med bäring på svensk skogsnäring?

– Betydande framsteg har gjorts i fråga om inrättandet av Natura 2000 som är ett nätverk av skyddade områden. Utvalda områden omfattar nu 18 % av de 15 gamla medlemsstaterna. Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, Slovenien och Polen har redan lämnat in sina förslag till nätet.

– Ett annat viktigt steg som tagits på skogsområdet under min mandatperiod är förordningen om övervakning av skogar och dess miljö, kallad "Forest Focus".

– EU har också fått en hög trovärdighet i kampen mot klimatförändringar, inte minst genom att man har ratificerat Kyotoprotokollet. För att uppnå målen har kommissionen föreslagit olika marknadsbaserade styrmedel, såsom direktivet för handel med utsläppsrätter, vilka på vissa sätt har bäring på skogsnäringen i Europa. Bland annat gäller det synen på skogen som möjlig koldioxidsänka.

Vad är du mest besviken över när det gäller miljöfrågor generellt?

– Jag önskar att jag hade kunnat komma längre på miljö- och hälsoområdet, även om en strategi och en handlingsplan antagits under min tid. Dessa åtgärder är ett första steg i att hantera detta viktiga område. Eftersom det handlar om åtgärder som rör många sektorer i samhället tar det lång tid, men jag är övertygad om att goda resultat kommer att nås så småningom nu när de första stegen är tagna.

Vad är du mest nöjd med under din tid som miljökommissionär?

– De största framgångarna under min tid som miljökommissionär rör klimatet och kemikalierna.

– Förutom direktivet om handel med utsläppsrätter så har jag föreslagit ett europeiskt klimatförändringsprogram, kallat ECCP, som legat till grund för ett antal förslag på området, bland annat om mål för biobränslen i transporter.

– I oktober 2003 lade jag fram ett helt nytt lagförslag som innebär en grundlig genomgång av vår hantering av kemiska ämnen på den europeiska marknaden. Det viktigaste med det nya systemet, vilket kalllas REACH, är att det föreskriver hur industrin – även skogsindustrin – ska tillhandahålla den information som krävs för att de själva och användare i senare led ska kunna hantera kemikalier på ett säkert sätt och söka efter säkrare alternativ.

Kommer du att längta tillbaka till tiden med miljöfrågorna tror du?

– Det har varit fem intensiva och spännande år. Inom kommissionen fattar vi beslut kollegialt. Det vill säga att alla förutsätts vara aktiva i alla frågor. Självklart kommer jag att fortsätta att vara intresserad av och delta aktivt när kommissionen behandlar miljöfrågor. Samtidigt tror jag på att byta arbetsuppgifter då och då. Det är värdefullt om någon annan kommer in på miljöområdet som kan se på verksamheten med friska ögon.

Vad är det viktigaste som gjorts inom EU för att behålla eller öka biodiversiteten under din tid som miljökommissionär?

– Ett viktigt steg var lanseringen av EUs strategi för hållbar utveckling i juni 2001, vid Europeiska rådets möte i Göteborg. Där fastställdes de viktigaste målen inom fyra prioriterade områden, klimatförändringar, naturresurser, folkhälsa och transporter. Ett av målen är att få kontroll över den krympande biologiska mångfalden före år 2010.

– De senaste åren har EU dessutom genomfört genomgripande reformer av både jordbruks- och fiskeripolitiken. När dessa reformer är fullt ut genomförda kommer de utan tvivel att gynna den biologiska mångfalden.

– Som jag nyss nämnde så har stora framsteg också gjorts i fråga om Natura 2000.

Tror du arbetet med biodiversitet kommer att bli trögare när vi idag har fler "nordeuropeiska skogsländer"?

– Nej. Snarare tror jag att de nya länderna, tillsammans med de nuvarande nordiska medlemsländerna, kan bidra till en ökad förståelse om att ett effektivt och lönsamt skogsbruk går att förena med miljöhänsyn och arbetet för en hållbar utveckling.

Kan nordeuropa och sydeuropa ha en gemensam syn på skog och miljö, när problemen och förutsättningarna är helt olika? Bör det utvecklas en gemensam skogspolitik inom EU?

– Problemen och förutsättningarna skiftar mellan medlemsländerna. En skogspolitik på EU-nivå måste präglas av respekt för dessa olikheter. Såvitt jag förstår finns det ingen gemensam uppfattning bland medlemstaterna om att man vill ha en gemensam skogspolitik.

Hur tror du att klimatförändringar kommer att påverka svensk skogsnäring i framtiden?

– Det är helt klart att skogsnäringen kommer att påverkas av klimatförändringen. Det finns många scenarier som beskriver detta. Det finns flera möjligheter och det är inte möjligt att nu ange exakt vad som kommer att hända, även om studier som utförts tyder på att världens skogsareal i framtiden kommer att minska och mängden koldioxid i atmosfären att öka. Det är därför som det sjätte miljöhandlingsprogrammet kräver åtgärder för att uppmuntra till diskussion om just klimatförändringars verkningar på skogsbruket.

Tror du att den svenska synen på allemansrätten kommer att komma i konflikt med miljöaspekter som t ex förslitning av skogsmiljön, nedskräpning, störda nyckelbiotoper mm?

– Nej. Även om det finns exempel på konflikter mellan allemansrätten och till exempel slitage på skogsmiljön är det min uppfattning att nyttjandet av allemansrätten hittills har präglats av en hänsyn till naturen. Jag anser att Sverige kan vara stolt över allemansrätten – den är unik.

Text: Mikael Falk
Foto: Hans-Jöran Hildingsson resp. Pressens Bild

Till toppen

Vidare i SkogsVärden