miljö
|
|
Politikerna framhåller gärna hur viktigt det är med det gröna i närmiljön. Enligt en omfattande enkätundersökning för några år sedan, ansåg boråsarna att närheten till naturen var bland det viktigaste. Av kommunala skogsinnehav i Sverige har Borås ett av de större. Kommunen äger sammanlagt 9 200 ha skogsmark. Grönytor och skogsmark kräver kompetens. Därför har man en skogsavdelning, kommunekolog och stadsträdgårdsmästare. Parkerna i Borås är både omtyckta och välkända. Statusen kring de gröna frågorna har successivt ökat i Borås, en stad med ca 100 000 invånare.
Virkesavtal och certifiering
Skogsavdelningens chef Olle Svensson berättar:– Vi har tre enheter på avdelningen. De har ansvar för skogen, OSA-verksamheten (offentligt skyddat arbete) respektive naturvården. Budgetmässigt hanteras helt olika pengar mellan enheterna. Skogsdriften ska i netto per år lämna minst 3 mkr. Avkastningen, som kommer från virkes- och flisförsäljning samt jaktarrenden, går till kommunstyrelsen. Skogsavdelningen sorterar direkt under en politisk nämnd som heter Lokalförsörjningsnämnden. Kommunen är borgerligt styrd för närvarande. Eftersom vi köper många tjänster är vi endast ett fåtal anställda på skogssidan. Däremot kräver arbetslagen i OSA-verksamheten ett antal arbetsledare. Timmer och massaved på totalt ca 22 000 m 3fub säljs på treåriga avtal. Vi levererar dessutom årligen 20 – 30 000 m 3s flis till Borås Värmeverk. Vår skogsverksamhet är certifierad enligt FSC och PEFC. Vi är även certifierade enligt kvalitets- och miljöledningssystemen 9001 och 14001.
Utvecklingen av skogsägandet
Olle Svensson, skogsavdelningens chef Borås
Kommun
|
|
Ett stort förvärv gjordes 1984 när det konkursade Rydboholmsbolagets skogar köptes. Där tillkom i ett svep 3 600 ha produktionsskog. Från det nedlagda regementet I15 har vi fått tillbaka 350 ha. Enligt en gammal överenskommelse sen 1901 skulle regementet lämna tillbaka marken om verksamheten upphörde. Sen jag började på kommunen 1990 har skogsmarksinnehavet ökat, berättar Olle Svensson.
Kommunens reservat
Av kommunens 9 200 ha skogsmark, är 600 ha naturreservat. Det största reservatet är kommunalt, heter Rya åsar och omfattar 550 ha. Till detta tätortsnära friluftsområde vandrar man enkelt från Borås centrum. Ända sen 1930 års generalplan har man haft tankar om att avsätta Rya åsar som ett naturreservat för boråsarna. En väsentlig anledning till reservats-bildandet var närheten till staden och de stora ek- och lövskogarna på bortåt 100 ha. Kommunens skogsinnehav i Tranemo kommun utgörs av Hofsnäs, där länsstyrelsen i samråd med kommunen avsatt som naturreservat en lövskogsdominerad del på näset söder om Torpa Stenhus.Riktlinjer för skogsinnehavet
Upparbetning pågår efter vinterns snöbrott i medelålders granskog. Olle Svensson (t.v.), och Kent
Claesson, Borås kommun flankerar skördarföraren Tomas Axelsson.
|
|
Solveig Kjörnsberg är kommunalråd i Borås:
– Vi har en tradition i Borås sen långt tillbaka att äga ganska mycket mark. Från och till har det varit politiska diskussioner där det stora markinnehavet ifrågasatts. Jag tror det är ganska allmänt accepterat av i stort sett samtliga politiska partier idag att vi ska vara en stor skogs- och markägare. Det främsta skälet är tillgången till tätortsnära skog och rekreationsområden. Vi kan på ett annat sätt än vad en privat skogsägare klarar, vänta med att avverka en högstammig granskog. Människor uppskattar att gå i en riktigt gammal välskött skog. Sen att äga mycket mark är ju också en möjlighet för kommunens utveckling. Vi äger det själva och behöver inte gå i strid med andra intressen när det gäller exempelvis mark för exploatering.
Förvaltningsplanen erbjuder överblick
Kent Claesson är direkt ansvarig för det skogliga inklusive planverksamheten:– Vi har en så kallad grön skogsbruksplan som gjordes år 2000. Sedan två år tillbaka finns denna i Förvaltningsplanen och revideras årligen beträffande de bestånd där vi gjort åtgärder. Förvaltningsplanen använder vi som program för att komma vidare i planeringen av markanvändningen och samtidigt få överblicken över alla aktiviteter. Vi har alla data, ortofoton, kartor, foton mm samlat i Förvaltningsplanen. Därigenom knyter vi ihop allt som rör skogen i ett verktyg. Vi kommer på sikt att kunna hantera alla jaktarrendatorer via Förvaltningsplanen.
Webbaserad skogstjänst
– Plan-i som är den webbaserade delen av Förvaltningsplanen, har vi för att övriga på avdelningen ska kunna gå in och titta på allt som handlar om skogen. Fördelen är att kommer det ett telefonsamtal där någon utifrån ställer en specifik fråga alternativt vill meddela något särskilt, så kan man gå in via Plan-i och se karta med beståndsdata och bemöta den som ringer. Det kan vara en politiker som ringer och undrar något. Då ska vi kunna erbjuda snabb service. Det underlättar väldigt för oss själva. I nästa steg ska politikern kunna gå in och titta själv. Men först vill vi testa ordentligt så att det hela hänger ihop och att vi själva behärskar tekniken och innehållet. Sen ska naturligtvis möjligheten finnas för särskilda användare på till exempel markavdelningen som köper och säljer. Då kan vi samtidigt plocka fram aktuell kartbild och ha samma underlag framför oss när vi resonerar.Kent fortsätter:
– En tanke kan mycket väl vara att vi i framtiden lägger ut Plan-i på hemsidan för att boråsarna själva ska kunna gå in och få tips om t.ex. svamp och bär, friluftsarrangemang och annat. Det går att välja viss nivå på det man vill lägga ut på hemsidan för allmänheten. Vi är säkert där om 5 år.
Text och foto: Hans-Jöran Hildingsson
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 