nyheter

Värdefulla skånska skogspromenader

När skogsbesökare i några skånska strövområden fick värdera sin skogspromenad ekonomiskt, visade sig skogens upplevelsevärde vara högre än virkesvärdet. Det framgår av en enkätundersökning som Skogforsk gjort i samarbete med Skogssällskapet i strövområdena Fulltofta, Klåveröd och Snogeholm i Skåne.

De tillfrågade besökarna värderade sin skogspromenad till i genomsnitt 90 kronor. Om man därtill lägger kostnaden för bilresan till skogen är varje skogsbesök värt 150 kronor. Multiplicerat med antalet årsbesökare blev värdet av upplevelserna högre än värdet av virkesavkastningen.

I alla de undersökta områdena förekommer ett visst skogsbruk, men det hade bara två procent av de 144 tillfrågade besökarna synpunkter på. I den mån man framförde kritik var det istället nedskräpning, mygg och oväsen som irriterade. I en tredjedel av de besvarade enkäterna fanns förslag till förbättringar. Man ville framför allt ha bättre skötsel och städning av sanitära anläggningar, grillplatser etc.

Läs mer i Redogörelse nr. 2, 2004
www.skogforsk.se



Unga granar både stabila och raka

Det har funnits farhågor om att de nya pluggplantorna PlugPlusEtt och TePlus skulle ha sämre rötter och ge mer instabila planteringar än vanliga täckrotsplantor. En studie som Skogforsk genomfört i södra Sverige visar att det inte finns fog för oron.

I studien jämfördes ungskogar anlagda med pluggplantor och skogar anlagda med barrotsrespektive täckrotsplantor. Resultaten visar att instabila och lutande träd är mycket ovanliga, oavsett planttyp. Stambaskrök förekommer på alla planttyper, men mest på barrotsplantor och pluggplantor. Stambaskrökar kan undvikas genom att plantorna sätts rakt och rotbeskärs vid behov.

Studien omfattade inte uppgrävning av rötterna och de träd som inventerades var förhållandevis små. Det finns därför skäl att noga följa upp studien och också titta vidare på hur rotsystemen påverkas av t ex omskolningstekniken som används vid tillverkning av pluggplantor.

Pluggplantan är en liten täckrotsplanta som omskolats till frilandsbädd - ett mellanting mellan en täckrotsplanta och en barrotsplanta. Rotsystemet blir på det sättet mer koncentrerat än hos barrotsplantan, samtidigt som plantan blir större än en konventionell täckrotsplanta. Pluggplantor har använts av svenskt skogsbruk under det senaste decenniet.

Läs mer i Plantaktuellt nr. 2, 2004
www.skogforsk.se

Skogsstyrelsen varnar för överavverkning

Den 15 september varnade Skogsstyrelsens generaldirektör Göran Enander för att den svenska avverkningen av skog håller på att slå i taket.

Skogsstyrelsens nya Virkesbalansberäkningar, där industrins och energisektorns behov, konsekvenser av miljömålen och import-export vägs mot den svenska skogens tillväxt visar att möjligheterna att öka produktionskapaciteten med svensk råvara för närvarande är begränsade. De senaste årens ökade avverkningstakt hotar nu den långsiktigt hållbara utvecklingen och redan idag kan man märka en brist på granskog i södra Norrland där mycket skogsindustri finns.

- Vi kan tillåta avverkning utöver tillväxten under en kortare period utan att inkräkta på ett långsiktigt hållbart skogsbruk, men vi måste vara medvetna om att vi i så fall skjuter problemen framför oss, säger Göran Enander, generaldirektör Skogsstyrelsen.

WWF-nyhetsbrev oktober 2004

Ny strategi skyddar värdefull skog

  • Skydd av ädellövskogar i söder, urskogsartade skogar i norr och tätortsnära skogar.
  • Särskild satsning till stöd för markägare som har en mycket stor areal nyckelbiotoper.
  • Koncentrerade insatser i landskap med särskilt höga naturvärden.
  • Samordning med friluftslivets och kulturmiljövårdens intressen.

    Det föreslår Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i en gemensam nationell strategi för naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal med syftet att bevara värdefulla skogar.

    Levande skogar

    Strategin ingår i ett regeringsuppdrag för att nå en kostnadseffektiv uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 1 Långsiktigt skydd av skogsmark. Strategin skickas nu på remiss till berörda aktörer.

    - Vi ser markägarna som samarbetspartners i det gemensamma arbetet att bevara och utveckla skogslandskapets biologiska mångfald, säger Björn Risinger, chef för Naturresursavdelningen på Naturvårdsverket.

    - Vi lyfter fram skogstyper som Sverige har ett internationellt ansvar att bevara, till exempel skärgårdsnaturskogar och kalkbarrskogar.

    - Vi pekar också på behovet av att skydda gamla skogar på näringsrika marker och skogar med höga naturvärden vid naturliga vattendrag.

    - Vi vill även uppmärksamma höga naturvärden i kulturlandskapets trädmiljöer.

    Internationellt ansvar

    - Vi bör prioritera formellt skydd för de mest skyddsvärda skogarna, säger Håkan Wirtén, överdirektör på Skogsstyrelsen. Formellt skydd och frivilliga avsättningar bör komplettera varandra så att hela delmål 1, Långsiktigt skydd av skogsmark, fylls med skog med så höga naturvärden som möjligt. Det är viktigt att tillvarata markägarnas vilja att bevara skyddsvärd skog.

    Strategin riktar sig till länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser, kommuner, markägarna och deras organisationer, skogsbrukets aktörer, ideella organisationer och andra berörda. Den nationella strategin utgör en grund för de länsvisa strategier som länsstyrelserna och skogsvårdsstyrelserna förväntas ta fram och fastställa i samråd med Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen under år 2005.

    Två belönade med Silverkvisten

    Under Föreningen Skogens Höstexkursion i augusti utdelades silverkvistar till Bo Persson och Geir Eriksen. De presenteras nedan med foto och utdrag ur respektive motivering.

    Med en ängels tålamod möter han barn och unga

    Bo Persson, Skogsvårdskonsulent, Mariestads distriktskontor, Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland
    Med ett outsinligt engagemang har Bo Persson spridit kunskap om skog och svensk skogsnäring till barn, ungdomar och lärare i Västra Götaland. Skogen i skolan har till dags dato hunnit fylla 30 år. Av dessa 30 har Bo varit med om 28 år och kan därmed ta åt sig en stor del av äran av de resultat som nåtts inom Västra Götaland. Under Bos ledning har t ex drygt 200 skolskogar etablerats i länet, vilket är en dryg femtedel av hela Sveriges skolskogar!

    Med hög kreativitet och pedagogiken för barn i centrum anordnar Bo studiedagar, kontaktträffar, skogsdagar och kurser för lärare i allt möjligt, från knuttimring till överlevnad på skogens villkor – allt i syfte att kombinera undervisning, upplevelser och lek på ett sätt som är svårt att göra i ett vanligt klassrum.

    Flexibilitet och lyhördhet gör honom till förebild som produktionsledare

    Geir Eriksen, Produktionsledare, region Väst, Skogssällskapets Förvaltning AB
    Geir är en förebild för alla som arbetar med produktionsledning såväl inom företaget som inom skogsbruket i stort. Med självklarhet och lågmäld entusiasm anammar Geir ny kunskap och teknik, som han handlingskraftigt omsätter i praktiken med effektivitet och kvalitet. Han besitter en bred och djup kompetens i virkesfrågor, drivning och skogsvård men även i skogsskötsel och planering. Geir har dessutom en god förmåga att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

    Denna unika gran...

    ...som har arbetsnamnet "strutsgran" (grenarnas likhet med strutsplymer) är ca 100 år och har en diameter i brösthöjd på mer än 60 cm. Kronbredden är som mest tre meter. Kottar finns på granen. Trädet står längs Nössemarksvägen i Ed och är fotograferad av Chester Wickenberg (tel. 0340-66 51 94).



    Till toppen pil upp       Vidare i SkogsVärden pil höger