forskning
Biologiska mångfalden hänger på en tråd!
Per Angelstam, SLU, Skinnskatteberg, förespråkar mångfald och
syntes i skogsdebatten.
Miljövänner står i strid med produktionsfolket.
– Det handlar inte om antingen eller. Vi måste göra både och. Fast det kanske är svårare att tänka på två saker samtidigt, dundrar han.
– Det viktigaste är att försöka nå ut med resultaten från forskningen.
– Jag är som biolog imponerad över att så mycket har hänt under de tio år som gått sedan skogslagen ändrades. Jag får nästan nypa mig själv i armen...
– Det är en väldigt stor skillnad på skogsbrukets inställning och vad man gör idag.
Per Angelstam tycker att skogsbruket idag gör vad man kan, men att miljötänkandet tyvärr kommit igång för sent i Sverige.
– Ser man på Lettland t ex, är läget ett helt annat. Det rationella skogsbruket kom igång mycket sent jämfört med Sverige. Där har man ett bättre utgångsläge vad gäller biologisk mångfald.
– 60-70 talens industriella storskogsbruk ställde till med stora skador som vi lever med idag. Ett exempel är t ex detta med död ved. Idag lämnar skogsbruket högstubbar men det tar 30 – 40 år för dem att brytas ned och få avsedd effekt för många hotade arter.
– I sydsverige har vi runt 2-3m3/ha, i norrland 15 m3/ha och i naturreservat ligger nivån på runt 100m3/ha.
Angelstam om skogsdebatten: ”I kronan blåser det men nere i mossan ser det ut som alltid”
Per Angelsetam tycker att den generella hänsynen som idag dominerar debatten är mindre
effektiv än att satsa riktigt mycket på de områden där man kan uppnå bäst resultat.
– Varför inte satsa på intensivodling i vissa områden, med både en satsning på gödselgivor och på logistiken. Vi vet att det råder ett stort överskott av jordbruksmark i hela Europa.
a) Det vanliga brukade landskapet, där det finns utrymme för friluftsliv, jakt, fiske och produktion.
b) Intensivskogsbruk närmare produktionsanläggningarna. Litet utrymme för traditionellt friluftsliv.
c) Biologisk mångfaldsskog, där vi skapar tillräckliga livsmiljöer för att skapa utrymme för den biologiska mångfalden.
d) Skog där vi skyddar mycket sällsynta arter. Det är en mycket svår och dyr form att upprätthålla. Det kräver visserligen inte så mycket som vissa tror, men ändå mer än vad många inom skogsbruket anser.
– Jag saknar en saklighet i debatten kring reservat och avsättningar. Det finns väldigt mycket åsikter och höga tonlägen, men i första hand handlar det om åsikter, etiketter och grupptillhörigheter. Inte fakta och kunskaper.
– Detta är märkligt för idag råder det inte brist på kunskaper från forskarna. Begränsningen är de olika gruppernas ställningskrig mot varandra.
För att lyckas råda bot på ”skyttegravsställningarna” i den svenska miljö- och skogsdebatten har Per Angelstam arbetat tillsammans med kulturgeografer och statsvetare. Frågan har varit hur man skall göra den praktiska avvägningen. Hur kan man få människor att samverka istället för att bekriga varandra.
– Vi behöver tänka på nytt sätt kring skogen. Många är ute efter råvaran, många har anspråk på skogen; Vi har bioenergi, massaproduktion, sågverk och dessutom helt nya användningsområden som tillkommer för varje dag.
Per Angelstam arbetar också med fallstudier. Hur skall man på bästa sätt skapa meningsfulla samtal mellan de olika intressena. Han kallar det modellskogar där den första nyligen startats i Vilhelmina tillsammans med kommunen.
– Vi måste lägga krutet där det sannolikt kommer att fungera bäst, istället för att breda ut ett generellt och jämntjockt lager.
Ofta finns det en strävan efter att tillfredsställa marknadskrav eller olika certifieringsstandards. Dessa får avgöra vilka åtgärder som görs i skogen. Jag tycker att vi skall göra åtgärder för att de skall fungera på riktigt!
– Idag har vi kunskaperna och vi har verktygen. Det är mötena som saknas och därför får vi ingen koordination, ingen helhet i miljöarbetet.
– Vi måste släppa upp små och medelstora företag som kan tjäna pengar på många olika sätt inom ramen för det övergripande syftet att skapa mångfald. Vi behöver mångfald även när det gäller företagandet.
Viljan att förmedla forskarkunskaperna ut till människor och till yrkesfolk i skogen är också orsaken till att Per Angelstam nyligen tagit tjänsten på Skinnskattebergs skogsmästarskola. Här får han möta de som kommer att stå för tillämpningen av kunskaperna i skogen.
– Jag gillar synteser. Man måste lyssna på människorna som är berörda och man måste föra ut kunskaperna. Därför försöker jag skapa bra forskning men också jobba praktiskt.
– Det kan vara lite jobbigt att bli kritiserad från alla håll. En del inom skogsindustrin tycker jag är för miljöinriktad och en del miljövänner tycker jag är för industrivänlig. Men jag tror att när alla parter är lite missnöjda med mig, är jag på rätt väg.
– Vi måste väga in alla värden. Vad går att omsätta i pengar? Här är det självklart att vi kan dra stor nytta av en av de starkast växande näringarna – turismen.
Ett annat näraliggande område för Per Angelstam är nivån på skogsproduktionen.
– Det är skandal att vi ligger på 60- 70% av den möjliga kapaciteten. Vi utnyttjar alltså inte ens den skog vi har idag. Där har vi mycket att göra och att hämta.
Text och foto: Mikael Falk
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 