mångbruk
Mångbruk istället för piller
- en lösning på epidemin av utbrända?
Anna Avilov finns på kontoret i Stockholm och arbetar med
mångbruksutveckling främst i den östra regionen.
Mångbruksexperten Anna Avilov anser att vi nu måste satsa hårt för att få folk att komma ut i skog och mark.
- Dagens svenskar är uppvuxna i städer. Därför måste strövområden och information anpassas till dem.
Att övervikt, stress, utbrändhet ökar är allmänt känt i Sverige idag. ”Boten” blir många gånger långtidssjukskrivning, förtidspensionering och medicinering med psykofarmaka. Motsvarande 6 procent av landets befolkning (ca 500 000 årsdoser) behandlas idag med de mediciner som kallats ”lyckopiller” SSRI-preparat. (SSRI = selektiv serotonin-återupptags-hämmare) Medicinernas positiva verkan är däremot omtvistad.
Skog och motion effektivt
I många fall har man sett att regelbunden motion i form av skogspromenader är en mer effektiv behandling. Förklaringen till den omfattande användningen av medicinerna är att läkemedelsindustrin sedan 90-talets början satsat på en historiskt, mycket omfattande marknadsföringskampanj.Ingen investerar däremot några stora summor pengar för att få folk att gå ut i skog och mark.
Ändring i synen på friluftslivet
En som vill ändra på detta är mångbruksexperten, jägmästare, Anna Avilov på Skogssällskapets stockholmskontor. Hon arbetar bl a med att utveckla strövområden och har en expertfunktion inom företaget som planerare och rådgivare.- Svenskarna är idag inte annorlunda än andra europeer i synen på skog. De flesta bor i tätorter och har ingen direkt naturlig kontakt med skogen.
- Vi skogsmänniskor måste inse att vi går mot ett mer kontinentalt sätt att se på skogen. Det gäller nu att underlätta så att fler kan komma ut i skog och mark, säger Anna Avilov. Hon berättar att uppdragen kan se mycket olika ut. Det beror helt på skogsägarens intresse och inriktning.
Problem i tätortsnära skogar
Hennes jobb går ut på att hjälpa skogsägare anlägga nya strövområden och att göra befintliga strövområden mer attraktiva för fler. Det kan vara att anlägga stigar där även gamla och handikappade kan ta sig fram. Det kan vara att på olika sätt göra det roligt och intressant för barnfamiljer att besöka området och att lägga upp en plan för att informera i skolor och förskolor. Det kan också vara att planera anläggningen av parkeringar, toaletter, vägar och annan infrastruktur i anslutning till områdena. Att informationen kring var strövområdena finns och skyltningen inne på områdena inte tappas bort i sammanhanget, är också mycket viktigt. Att ta fram broschyrer och uppdaterade kartor för naturområden är också ett vanligt uppdrag.Information om rekreationsområden
- Det finns en stor efterfrågan för de här tjänsterna, säger Anna Avilov som jobbat i flera år med strövområden inom Region Skåne. Det är dessutom många gånger små insatser som krävs för att skapa bättre fungerande strövområden, fortsätter hon.Inom Region Skåne var Anna Avilov samordnare och hade ansvaret för Skåneleden, en 90 mil lång vandringsled med 1000 olika markägare. Anna arbetade med att koordinera och planera tillsammans med t ex kommuner för att få ut människor i skogen, inte minst skolbarn.
- Vi har mycket goda exempel där sjuka, handikappade, äldre och barnfamiljer har fått möjlighet att komma ut och ta del av den friskvård, som det innebär att vistas i skog och mark.
Informera om skötselåtgärder
Anna arbetar med att utveckla metoder för skötseln av den tätortsnära skogen.- Det är viktigt att de sociala värdena alltid är med i den skogliga planeringen, säger Anna och fortsätter:
- Många av våra kunder är kommuner och landsting med en stor andel av sitt skogsinnehav i närheten eller rentav inom tätorten. Som skogsförvaltare måste vi här bedriva ett skogsbruk som är anpassat till människornas verkliga rekreationsbehov. Det kan handla om att anpassa avverknings- och föryngringsmetoder, att jobba småskaligt och att utveckla vårt sätt att informera människor om vad som är på gång i skogen i deras närområde. Att jobba aktivt med information mot allmänheten ger både färre konflikter och en ökad förståelse för det praktiska skogsbruket, förklarar Anna.
Bidrag till upprustning och anläggning
En annan del av Annas arbete handlar om att hjälpa kommuner, landsting, stiftelser och andra att söka bidrag för att rusta upp eller anlägga strövområden.Anna hjälper till med att utreda områdenas möjligheter, skriva planer, hitta olika stödmöjligheter och författa ansökningshandlingar.
Ett projekt där Annas insatser nyligen lett till pengar för förbättringar är Nynäs reservat och rekreationsområde i Sörmland. Där fick man nyligen besked om att man får 188 000 kronor från Länsstyrelsen för ett omfattande utvecklingsprojekt.
Samhällsekonomiskt - klart lönsamt
- Virkesintäkterna kommer alltid vara grunden för skogsägandet, men rekreation blir allt viktigare. Det blir också mer och mer möjligt att göra rekreation lönsamt, både för skogsägaren och för övriga medborgare. Inte minst om man ser det hela samhällsekonomiskt, förklarar hon.Det statliga stödet till lokal naturvård
Regeringen har avsatt 300 miljoner för lokala projekt inom naturvård och friluftsliv och Naturvårdsverket delar ut pengarna i fyra olika omgångar mellan 2003 och 2006.Syftet är att stimulera naturvårdsarbetet i kommunerna. Ansökan ska lämnas in av en kommun men projektet kan initieras av vem som helst, till exempel en ideell förening eller av en privatperson. Skogssällskapet har under året hjälpt ett tiotal kunder med att ta fram och skriva ihop ansökningar, vilket har resulterat i drygt en miljon kronor i bidrag till ett tiotal projekt. Ett exempel är Nynäs i Nyköpings kommun där Landstinget Sörmland har fått 188 000 kr i bidrag för att ta fram nytt informationsmaterial och en broschyr över naturreservatet.
De ansökningstillfällen som återstår är: mars 2005 och 2006.
FAKTA SSRI-preparat:
SSRI är en av Sveriges och världens mest sålda läkemedelstyper idag.
Vissa forskare anser att majoriteten av de som idag tar SSRI-mediciner lider
av livsstilspräglade sjukdomar som stress och relationsproblem. Man anser att
dessa patienter inte skall medicineras med SSRI-preparat. Motion, natur och
terapi fungerar ofta minst lika bra och saknar negativa biverkningar.
En normal behandling med SSRI-mediciner tar ett eller ett par år.
Tio kurer med SSRI-preparat kostar som en månadslön för en kurator. Totalt
förbrukar vi i Sverige SSRI-mediciner för 1,6 miljarder, till det skall läggas
kostnaderna för årslångvariga sjukskrivningar.
Biverkningarna hos SSRI-mediciner kan vara allvarliga: Depression, sömnlöshet,
ångest, kraftig viktuppgång och självmord är några.
Text: Mikael Falk
Foto: Hans-Jöran Hildingsson och Johnérs Bildbyrå
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 