virkesmarknaden
Hellre gran än tall
Sågverken oroas över höga råvarupriser och låga färdigvarupriser, samtidigt som skogsägarna enligt SIFO-undersökningen Skogsbarometern är obotligt optimistiska och tror på höjda priser. Vem får rätt?
En hög avverkningsnivå har etablerats i landet. Efterfrågan på inhemskt virke är stor eftersom industriproduktionen är fortsatt hög och inte visar några tecken på minskade ambitioner samtidigt som importen är dyr och utbudsbegränsad. Anmäld areal föryngringsavverkningar under årets tredje kvartal ökade med 4% från en redan hög nivå föregående år.
Grantimmer agerar draglok
Inga större virkesprisförändringar har skett senaste månaderna. Grantimret är det huvudsakliga dragloket över större delen av landet och är det sortiment där betalningsviljan är starkast. Det visar sig i såväl premier ovanpå listpriserna som i höga rotpostpriser, inte minst i södra Sverige. I fjol såg vi på många håll trendbrottet att höstpriserna inte sjönk vid årsskiftet utan förlängdes in på våren. Med tanke på efterfrågesituationen för grantimmer är det inte otänkbart att det upprepas även i år. Detta trots att den tidigare under hösten starka USA-marknaden för sågad gran gjort en av sina sedvanliga svängningar och nu går dåligt med prisfall kring 30%. Europamarknaden ser emellertid något ljusare ut och vissa sågverk tror på prishöjningar på sågad gran tidigt nästa år.Enstaka prissänkningar på talltimmer
Med tallen är det värre. Furan som färdigvara har länge varit hårt pressad. Bland annat möter de svenska sågverken en mycket tuff konkurrens från ryssarna på den viktiga furumarknaden i Egypten. Det leder nu också till att enstaka prissänkningar på talltimmer, i storleksordningen –20 kr/m3to, sker i december i södra Sverige. Frågan är emellertid hur många timmerköpare som vågar sänka tallpriset av oro att störa det totala volymutbudet.Sågverken och timmerpriserna
Många sågverksindustrier betonar problemet med de höga timmerpriserna i Sverige. Samtidigt ser vi att prisnivåerna i grannländerna Finland, Estland och Lettland är fullt jämförbara och kanske till och med högre. Östersjöområdet framträder därmed alltmer som indirekt arena för prissättningen av timmer hemma i Sverige. Importen av timmer till Sverige har begränsats av att råvaran blivit dyr samt att den i större utsträckning stannar kvar och förädlas i de tidigare exportländerna. Köpstyrkan avseende virkesråvara har tidigare varit god i Sverige, relativt t ex Baltikum, vilket naturligen lett till import. När industriutvecklingen nu går framåt och råvaruköpstyrkan ökar i de forna råvaruexporterande länderna, så blir det plötsligt möjligt för virkesråvaran att även gå åt andra hållet, dvs från Sverige. Denna insikt kräver måhända en viss mental omställning. Det hjälper med andra ord inte att ha åsikter om priset. Hellre än att ödsla energi på att oroas över ett råvarupris som ändå sätts i ett större sammanhang, bör den svenska sågverksnäringen lägga krutet på att stärka sin struktur och konkurrensförmåga för att klara kampen om råvaran i Östersjöområdet och samtidigt nå uthållig lönsamhet. Den enskilde svenske skogsägaren gör ju inte så mycket mer än väljer mellan de priserbjudanden han får av olika virkesköpare för sin virkesleverans. Och han kan ju knappast belastas för att han väljer det bästa alternativet. Vad skulle han annars göra?Massavedspriset ligger still
Vad massavedspriset beträffar skönjer vi för närvarande inga tecken på någon ytterligare förändring efter höjningen i våras. Massa- och papperskonjunkturen har dock fått fart och gör det t ex möjligt för Södra att höja priset för avsalumassa från 600 till 630 dollar per ton från 1 december, vilket ger välkommen kompensation för den låga dollarkursen. Under årets tre första kvartal producerades 3% mer pappersmassa i landet än motsvarande period förra året. Produktionen av papper ökade på motsvarande vis med 4%. Huruvida massavedspriserna i skogen skall komma att höjas är dock mindre en fråga om fiberindustrins försäljningspriser och lönsamhet, utan mer en fråga om deras eventuella nervositet över ett minskande råvaruutbud.Text: Mikael Zachrisson
Foto: Hans-Jöran Hildingsson
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 