- Idéer som hållit i mer än 90 år

- Det var mycket lätt att tacka ja till att bli ordförande i Stiftelsen Skogssällskapet. Det är en av de mest välrenommerade och förtroendeingivande organisationerna i hela skogsbranschen, säger Björn Sprängare.

- Skogssällskapet står självständigt i en bransch där andra har bindningar åt olika håll. Jag ser det som ett stort förtroende att få bli styrelseordförande, fortsätter han.

- Det är en stor fördel att Skogssällskapet har stått på samma värdegrund i 90 år och har en genomtänkt idé.

Björn Sprängare har nu varit styrelseordförande i Stiftelsen Skogssällskapet i drygt ett år. Han börjar känna organisationen lite bättre men vill resa runt och hälsa på i regionerna under det kommande året.

Slutar som ståthållare

- Den sista december slutar jag som ståthållare. (= chef för Kungliga Ståthållareämbetet där man ansvarar för skötseln av kungens slott bl a) Då får jag mer tid bara för Skogssällskapet.

- Jag vill vara en engagerad styrelseordförande utan att lägga mig i det dagliga arbetet. Den viktigaste uppgiften jag har som styrelseordförande är att ge stöd åt verkställande ledning och också ifrågasätta tillräckligt kritiskt.

- Just därför träffas han och VD regelbundet. Det blir e-post och telefon utöver styrelsemöten, styrelseresor, exkursioner och vanliga informationsmöten dem emellan. Som ordförande vill Björn Sprängare se till att upprätthålla och stärka positionen på marknaden. Han vill stärka och utveckla varumärket och därigenom tydliggöra vad Skogssällskapet står för.

Gedigen meritlista

Björn Sprängare har en gedigen meritlista vid det här laget. Han är född 1940, gick ut Skogis 1967, jobbade sex år på SCA samtidigt som han arbetade med sin avhandling. Avhandlingen heter ”Metodik för känslighetsanalys av data för långsiktig planering i skogsbruket” Han disputerade 1973. 1974 tog han ett för den tiden ovanligt steg. Han bytte sida och blev skogsförvaltare för MoDo.

Ledde arbetet med mekaniseringen

I det expansiva läget för skogsbolagen som rådde under oljekrisåren gick karriären med stormsteg. 1976 var han redan skogsdirektör och fick leda arbetet med de stora besparingsprogrammen, mekaniseringen och de stora förändringarna i hela virkesflödet. Man gick ifrån de sjöbaserade transporterna och lager på mer än ett års behov, mot dagens ”just-in-time” system.

- Det fanns enorma rationaliseringspotentialer, berättar Björn Sprängare.

- De stora förändringarna i hela skogsbruket som skedde under de åren har gjort stort intryck på mig.

Farliga jobb försvann

- Mekaniseringen och strukturförändringarna förändrade hela samhället. De slitiga och farliga jobben försvann, men det innebar också att många jobb i lokalsamhällena inte längre fanns. Idag har vi bara kvar fem procent av arbetskraften i skogen jämfört med tiden innan förändringarna på 1970-talet.

- Skogen har fortfarande mycket stor betydelse ekonomiskt för landet, men det är betydligt färre som jobbar i den.

1985/86 lämnade Björn skogsscenen helt. Han blev koncernchef för Trygg Hansa/SPP.

- Det var mycket lärorika år i försäkringsbranschen. Jag hade läst försäkringsteori och statistik tidigare, men när jag arbetade med det på heltid insåg jag snabbt dess oerhört viktiga funktion för samhällsbyggandet. Försäkringar är ett smörjmedel i hela ekonomin.

- Det som är extra intressant är att man inom försäkringsbranschen i första hand ägnar sig åt att sälja trovärdighet. Tappar man den har man förlorat. Trovärdigheten hänger på att det finns en stabil värdegrund att stå på.

Förtroende hantera andras pengar

- Här lärde jag mig också mycket om villkoren när man hanterar andras pengar. Som vi på senare tid har sett från försäkringsbranschen är det lätt att missbruk uppstår.

Mediavana och vana vid kriser under offentlighetens ljus, var lärdomar som Björn Sprängare fick under åren i försäkringsbranschen.

- Mediadrevet gick några gånger och det kändes svårt just då. Idag har jag delvis en annan syn på medias bevakning.

- Alla andra alternativ är sämre. När man lever i en roll där man hanterar andras pengar får man finna sig i spelet. Och därmed bevakningen från media.

- Man ska inte vara rädd för media utan arbeta med transparens.

Även i jobbet som ordförande i LKAB hamnade Björn Sprängare ibland i besvärliga situationer när politikerna utifrån sina respektive synsätt använde företaget som slagträ eller bricka i det politiska spelet. Å andra sidan skulle företaget konkurrera på en marknad och leverera både produkter och resultat. Till det kom tredje statsmakten i form av media som riktade strålkastarljus mot problem och konflikter.

Kräver integritet och personligt ansvar

- Man vill gärna tro att allt skall gå lätt och smidigt. Det är allas dröm och därför försöker man ibland hålla media utanför. Men det är faktiskt inte avsett att vara lätt. Jobb som dessa är svåra. De kräver att man verkligen har integritet och tar stort personligt ansvar.

Men Björn Sprängare tycker att det finns mycket positivt i att makthavare granskas professionellt.

- Det visar att demokratin fungerar. Det enda man kan ha invändningar emot är väl att det är ingen som granskar media.

- Har man den makt som tredje statsmakten har, krävs det också att man tar ansvar och själv tål att utsättas för granskning.

Delta mer i debatten

- Vi har ju en tendens att tycka att skogsfrågor bara skall diskuteras av oss kunniga och ”upplysta”. Många i branschen blir besvärade av att få kritik eller diskussion kring känsliga frågor. Jag tror dock att det enda sättet att höja kunskaperna om skogens förutsättningar och betydelse, är att vi själva deltar i debatterna och välkomnar synpunkter inklusive kritik utifrån.

- Är det tyst i skogen är det fara å färde. Samtidigt finns det ju stora fördelar med att vi har en stark kåranda bland skogsfolk. Vi känner varandra. Vi har en hög kompetens, men just när det gäller frågor av etisk natur kommer ofta initiativen till debatt utifrån - inte inifrån.

- Det finns en konsensusmentalitet i Sverige. Ta bara certifieringsprocessen och debatten kring den. Det har varit oacceptabelt i många år att uttrycka andra uppfattningar än de för tillfället rådande. Att t ex förespråka ett produktionsorienterat perspektiv har varit "omöjligt".

- Jag skulle gärna komma ut på fältet mer, eftersom jag själv varit verksam ute i produktionen tidigare. Det får jag mer tid med efter årsskiftet, säger Björn Sprängare, ordförande i Stiftelsen Skogssällskapet.

- Själv tycker jag att detta är fullt legitimt, även om självklart motsatsen också är tillåten att förespråka. Det viktiga är att inte vara så rädd för att tycka annorlunda.

Idéerna hållit i 90 år

Att Stiftelsen Skogssällskapets idéer har hållit i mer än 90 år, även om vägen varit krokig, ser Björn Sprängare som mycket imponerande.

- Som ordförande vill jag nu se till att detta arbetet fortsätter. Stiftelsen Skogssällskapet vill se till att kommersialisera goda tankar.

- Vi vill visa att det går att hålla en lönsamhet samtidigt som man satsar långsiktigt hållbart, dvs tar hänsyn till miljön på ett effektivt sätt.

Produktion, ekonomi och långsiktighet

- Det Stiftelsen Skogssällskapet gör är unikt genom att det är samlat i ett enda totalkoncept. Vi är fristående och står vid sidan av både skogsägarna och industrin och kan visa för skogsägare att man kan ta ansvar för produktionen och ekonomin samtidigt som man tar långsiktigt ansvar. Utan god ekonomi finns ingen trovärdighet. Skogssällskapet stödjer också utvecklingen i form av metoder och teknik.

- Även nya idéer, som mångbrukstanken, är sådant som vi strävar efter att utveckla och fördjupa, men också peka på deras kommersiella och samhälleliga värden, avslutar Björn. . Text: Mikael Falk
Foto: Markus Marcetic

Till toppen

Vidare i SkogsVärden