skogens dagar

4000 skolbarn får naturkontakt

- en aktivitet inom Skogen i Skolan

Skolbarnen får gissa trädslag och lära sig vad årsringar är.

Varje år arrangeras Skogens Dagar för Malmös låg- och mellanstadieklasser ute på Bulltofta som numera är ett attraktivt parkområde. Mångårig entusiast och pådrivare är Skogsvårdsstyrelsens Nils-Gunnar Cato.

Tillsammans med Naturskolan och Gatukontoret i Malmö och ett antal företag och organisationer, arrangeras ett stationssystem så att drygt 4 000 elever och lärare under två dagar ska kunna vandra runt och lära mer om skogens användning, landsbygdens produkter, vilda djur och viltvård, tjärframställning och allt möjligt annat. Barnen är uppmärksamma. De är också leksugna. Det händer att vegetationen får ta stryk när leken är som hetsigast.

Natur är något levande

Anna, som har ett förflutet från Polen, kom till Sverige 1973 och är idag lärare i Malmö. Hon är med eleverna på Skogens Dagar och berättar:

- Malmö har många invandrare. Alla ser inte på naturen så som vi gör i Sverige. Barnen måste få mer känsla för att vårda det som finns ute i naturen. Vi behöver material från naturen som eleverna kan jobba med. Det räcker inte riktigt att bara gå ut i naturen för att få information. De måste få känsla för att det är något levande. Man måste börja tidigt. Därför är det jättebra att klasserna får komma ut så här på Skogens Dagar för att känna på, lukta, smaka och lära. Vi lärare måste kunna förmedla känslor till barnen om vårt uppträdande i naturen.

Blyertspennan i trä

Bo Lindvall är knuten till Naturskolan i Malmö som är en serviceverksamhet till skolorna när det gäller natur och upplevelser:

- Detta är precis rätt målgrupper som vi har ute på Bulltofta under Skogens Dagar, berättar Bo.

- Det känns bra att på de här sättet beskriva en näringsgren som man i Malmös skolor visste väldigt lite om. Det finns de som inte ens känner till att blyertspennan de använder i skolan är gjord i trä. Det känns viktigt att kunna tala om var olika produkter kommer ifrån. Upplevelserna barnen får dessa dagar är väldigt betydelsefulla för deras utveckling. Även på gymnasienivå anser vi att upplevelser är viktiga. Men vi har missat det på senare år. På den nivån har det tyvärr blivit lite för teoretiskt. Man får gå på konserthuset eller konsthallen, men upplevelser i naturen ska man ha klarat av i förskolan. Så känns det.

Naturkänslan grundläggs tidigt

- Vi hade för några år sedan så kallade naturbussar i Malmö. Syftet var att elever och lärare skulle lära känna alla fina naturområden vi har runt Malmö. Tack vare naturbussen fick man utan kostnad åka ut till dessa områden. Där såg man vilket enormt sug det var att få åka ut i naturen med eleverna. Grunden beträffande känslan för naturen måste läggas när barnen är 6 - 7 år gamla. Det är för sent att göra något på gymnasienivå om grunden saknas. Naturbussen är idag inte prioriterad av kommunpolitikerna. Lite orolig är jag för nästa år. Slimmas budgeten ytterligare i Malmö, så kanske vi inte ens har råd att bussa ut barnen hit till Skogens Dagar.

Obligatorisk utevistelse

Entusiasmen över vad dessa naturaktiviteter betyder för barnen, kan man inte ta miste på hos Nils-Gunnar.

Bo Lindvall fortsätter: - Det värsta som kan hända är att man inte saknar naturen. Då bryr man sig inte heller. Och då har vi definitivt missat en dimension. Skogens Dagar är en väsentlig sak för Naturskolan i Malmö. Vi lägger ner ganska mycket tid på detta varje år. I Malmö ingår Naturskolan i en pedagogisk central som verkar utifrån en verksamhetsbudget. Vad jag skulle vilja framhålla som en angelägen åtgärd för framtiden är att man ändrar i läroplanen så att man måste gå ut i naturen med eleverna en viss del av skoltiden. Annars inträffar det att läraren sitter inne med klassen och läser om ängen, istället för att gå ut på ängen. Många satsningar har lyckats bra här i Malmö inom andra branscher, men just kring skogsnäringen är jag tveksam om högre chefer i kommunen har någon större kännedom.

- Det kan återverka negativt på sådana här arrangemang. Uppvaktning tror jag biter bäst, betonar Bo Lindvall på Naturskolan.

Barnen får vara med när man framställer tträkolstjära.

Vi behöver pengar

Nils-Gunnar Cato är projektledare för Skogens Dagar:

- Vi började uppvakta dåvarande skoldirektören i Malmö Hans Persson 1993 kring projektet Skogen i Skolan. Sen tog det 5 år med kontaktskapande och praktiska förberedelser innan vi 1998 genomförde de första Skogens Dagar här ute på Bulltofta i Malmö. Sen dess har dagarna genomförts varje år. Vi är ett antal intressenter inom skogsbranschen som tillsammans med Naturskolan svarar för arrangemangen. Tyvärr har Skogsindustrierna hoppat av. Och det är jättesynd. Därmed saknas medel. Vi behöver pengar i näven för att åstadkomma kvalitativt bra arrangemang. Transporterandet av elever kostar. I år har kommunen tagit denna kostnad. Men jag är orolig inför varje nytt år. Det handlar inte om miljontals kronor utan om ett antal hundratusen kronor. Insatsen är liten jämfört med vad det innebär att nå alla skolelever i låg- och mellanstadiet. De är väldigt påverkbara i den åldern. Vi märker på lärarna att Skogens Dagar är efterfrågade.

Förförståelse = förbered för förmåga till lärande

Barnen på Skogens Dagar i Malmö är ivriga att lära mer om världen utanför skolbänken, Natur är en bristvara i mångas liv.

- Alla som jobbat med aktiviteter inom Skogen i Skolan, vet hur tacksamt det är att arbeta med låg- och mellanstadieelever.

Det pedagogiskt intressanta är att om man inte skapat förförståelsen när barnen är små, då kan man aldrig åstadkomma något av vikt, varken i högstadiet eller i gymnasieskolan. Finns inte förförståelsen från 710 årsåldern, då är det kört. Jag tycker att man från Skogsindustriernas sida har fel perspektiv på detta när man inte satsar även i de yngre åldrarna, framhåller Nils-Gunnar Cato från Skogsvårdsstyrelsen i Södra Götaland.

Text och foto: Hans-Jöran Hildingsson

Till toppen

Vidare i SkogsVärden