Klimatfrågan viktigast av allt!

Det är en självkritisk och ödmjuk generaldirektör för Skogsstyrelsen vi möter. Göran Enander erkänner att stormskador i samband med klimatförändringar inte stått i centrum inom skogsvårdsorganisationen. Men han hoppas att den senaste utvecklingen åtminstone kan få det goda med sig att klimatfrågan nu äntligen hamnar i fokus i samhällsdebatten.

Skador för uppskattningsvis 17 miljarder kronor drabbade Sverige över en natt. Varför blev skogssverige taget på sängen av den storm som drabbade landet 8-9 januari? Bedrivs det ingen riskanalys i svensk skogsnäring?

– Så här i efterhand måste jag erkänna att risken för stormskador inte varit dominerande frågor för Skogsstyrelsen, säger Göran Enander.

– Det var chockerande när det stod klart att en hel årsavverkning blåst ned.

Mörbultad efter hårt slit

Han känner sig rätt mörbultad efter januari månads hårda slit med att inventera problemen och föreslå lösningar för framtiden. Det har blivit ännu mer resande än vanligt för denne västgöte, numera boende i Jönköping, men ofta pendlande till Stockholm.

Nu efter att regeringen satt ned foten och kommit till beslut, väntar ytterligare en lång period med mycket arbete för medarbetarna i Skogsstyrelsen. Då gäller det att sätta fart på alla de särskilda nya uppdragen. Det handlar om fördelning av stöd mm.

Inte beredd på omfattningen

"Växthuseffekten är inget miljöproblem – Det är en helt övergripande samhällsfråga som berör precis alla!"

– Självklart var vi inte beredda på skador av denna omfattning. Det var ingen. Vår prognosverksamhet har varit inriktad på frågan om skogen räcker, säger han.

– Vi står inför en kraftig klimatförändring. Våra ekosystem är och kommer att bli än mer stressade. Det gäller då för skogsnäringen att sprida riskerna och skapa större variation.

– Granen kommer även i fortsättningen vara huvudträd även i Götaland, men vi kommer att få se mer av tall och löv.

Göran Enander berättar att han fick en ”ahaupplevelse” när han i januari var ute och åkte helikopter med kungen och Ulrika Messing. Han kunde se stora arealer med planterad gran på marker där gran redan idag inte är lämplig. Gula grantoppar avslöjade för honom att de stod på för torra marker. Torka i södra Sverige är något som kommer att bli än mer vanligt på grund av den temperaturökning forskarna räknar med kommer att bli verklighet inom de närmaste årtiondena.

Ökad medvetenhet om klimatfrågan

Vilka blir då de största långsiktiga konsekvenserna av årets stora storm? Göran Enander svarar:

– Stormen Gudrun kan åtminstone få det goda med sig att vi ökar medvetenheten om klimatfrågan. Tidigare har det varit svårt att få allmän uppslutning kring allvaret. Nu står vi inför ett trendbrott.

– Det andra är att vi får en debatt inom skogsbruket som leder till att vi får den länge efterlängtade ökade andelen lövträd i skogen.

– Vi kommer också kunna dra nya slutsatser om hur gran skall skötas. Att den kommer vara kvar som den viktigaste råvaran är det nog ingen tvekan om eftersom industrin är uppbyggd kring gran, både vad gäller massa och timmer. Lönsamheten i södra Sverige har traditionellt varit knuten till granen.

Obligatorisk skogsskadeförsäkring?

Över 15 000 skogsägare saknade försäkringsskydd för sin stormskadade skog. Det betyder ekonomisk och ibland också personlig katastrof för många av dem. Är det möjligen dags för en obligatorisk skogsförsäkring för skogsägare, likt den man sedan länge haft vad gäller t ex trafik- och sjukförsäkring? Göran Enander tvekar inte:

– Spontant, nej! Jag själv och en stor majoritet av politikerna vill inte detaljreglera skogsägandet. Däremot tror jag att det kommer någon form av stöd för återplantering.

Vissa tyckare i branschen har uttalat sig negativt över Södra och Rörvik Timber som fortsatt att lossa importtimmer från Östeuropa i svenska hamnar. Är det inte dags för importförbud, åtmonstone temporärt i detta läge då ett kraftigt överutbud råder på hemmamarknaden?

– Nej, egentligen inte, säger Göran Enander. Jag tycker att skogsindustrin själv skall klara ut det. Importen har t ex varit allt dyrare och den inhemska råvaran har inte minst med senaste stormfällningen blivit billigare. Jag tror att det är självreglerande och inga inskränkningar uppifrån behöver tas till. Kanske kan en ny typ av återplantering även leda till att en del av björkvedsimporten ersätts av inhemsk produktion på sikt?

Rätt skogsskadekonto

Det är fler frågor som är mycket aktuella för de stormdrabbade skogsägarna. Vissa bedömare anser att man bör se över möjligheten att överlåta ett skogsskadekonto i samband med generationsväxling och dödsfall. Anser du att en förändring är önskvärd?

– Jag tycker att skogsskadekontot har den rätta konstruktionen i grunden, logiken talar för att man skall kunna sprida ut inkomsten under flera år.

– Det bör gälla även vid överlåtelse. En förändring när det gäller beskattning är dock inte något som vi i Skogsstyrelsen kan ta ställning till.

Hur är det med de nya vägskatter som föreslagits av vägtrafikskatteutredningen?

Man talar om att de ökar skogsnäringens kostnader med 1 800 miljoner kronor per år. Är inte detta en sten på bördan för en redan hårt prövad skogsnäring?

– Det ligger helt utanför mitt bord, men jag kan konstatera att en förändring har diskuterats inom ramen för en ny miljöproposition i vår.

Hoppas på stöd för löv

Risken för plantbrist anses överhängande. Enligt Skogsstyrelsens egna beräkningar kommer områden stora som 300 000 fotbollsplaner att bli kalhyggen när den stormfällda skogen avverkats. Hur skall den nedblåsta skogen bäst kunna återbeskogas på ett effektivt sätt.

Göran Enander blir genast entusiastisk:

– Det är plantbrist bara i det läge att all mark skall beskogas med gran och med nuvarande plantantal per hektar. Men jag hoppas mycket på ett stöd för lövskogsplantering. Exempelvis har man talat om ett ädellövsbidrag. Det skulle innebära ett stöd som täcker mellanskillnaden mellan gran och de ädla löven, bok och ek. Ett annat alternativ är ett stängselstöd så att man i framtiden kan plantera björk. Eller stängselstöd för vissa rikare marker så att man där kan låta naturlig föryngring utan ingripanden sköta återbeskogningen.

Förhindra vindskador

– Vi behöver eventuellt också sätta gran i glesare bestånd. Detta för att motverka en del av de klimatförändringar som väntar, t ex ökad risk för vindskador.

– En större mix av rena granbestånd, blandskog och rena lövbestånd skulle också minska trycket på plantmaterial av gran.

Det finns även möjligheten att plantera Douglasgran och Sitkagran, men generaldirektören verkar inte entusiastisk över idén. Göran Enander förordar istället mer blandbestånd och ökad lövandel, men erkänner samtidigt att han inte tror att en övergång kan ske av sig själv. Det krävs att alternativen får en rimlig ekonomisk chans, menar han.

– Ja, det behövs ett statligt stöd. Det skulle minska plantbehovet. Samtidigt skulle vi få flera andra miljömässiga fördelar vad gäller den biologiska mångfalden.

Förändringar i Skogsvårdslagen

Vi står inför stora förändringar i vår omvärld. Vi har också sett vilka enorma verkningar ett enda dygns storm kan innebära. Är det inte snart dags att även Skogsvårdslagens regler ändras för att underlätta för skogsägarna i de stormdrabbade områdena?

– Det krävs nog en ändring vad gäller alternativa planteringsformer, säger han.

– Det kan även bli aktuellt med en lägre tillåten slutavverkningsålder om bestånden riskerar att drabbas av skador efter 30-40 år. Vi håller på att se över dessa frågor, men vi behöver detta året för att se exempelvis vilka skogstyper som klarat sig. Därefter kan vi bättre dra våra slutsatser och ge förslag till regeringen.

Ökad flexibilitet krävs

Forskarna världen över är eniga om att det inom de närmaste 50-100 åren riskerar att bli avsevärt varmare på jorden. Istider och värmeperioder har kommit och gått de senaste 500 000 åren. Hur har Skogsstyrelsen agerat hittills för att minska skadeverkningarna som svenskt skogsbruk och skogsindustri står inför? Exempelvis vad gäller beredskapen inför nya skadedjur, nya arter, ökade stormskador?

– Vi har de senaste åren diskuterat hur detta påverkar skogsskötseln. Vi har strävat efter att hitta plantmaterial som är anpassat till det nya klimatet. Problemet är att vi idag inte kan sätta plantor som är anpassade till förhållandena om 60 – 80 år. Skogen är som mest känslig när den är ung. Därför måste vi fortsätta att plantera det som fungerar idag, men vara beredd på förändringar.

– Vi måste vara ödmjuka och inse att allt inte går att förebygga. Däremot måste vi vara ännu mer flexibla i framtiden på grund av de förändringar vi står inför.

– På de torrare markerna är granen inte lämplig. Och det kommer att bli torrare på fler ställen. Det gäller därför för skogsägarna att ha flera ägg i korgen. Mer blandskog. Man får också vara försiktig med gallring i utsatta lägen. De senaste åren har röjningen varit eftersatt, men gallringen har i många fall varit för tuff på grund av ekonomiska skäl.

Växthuseffekten ingen miljöfråga

Klimatförändringarna kommer bland annat av de kraftigt ökade utsläppen av sk växthusgaser, koldioxid, kolmonoxid och metan, men också av sot från t ex eldning av fossila bränslen. Är global handel med utsläppsrätter (likt det system som startades den 1 januari i år i Europa) det som skall rädda våra svenska skogar från växthuseffekten?

– Handeln med utsläppsrätter handlar ju egentligen om att successivt minska utrymmet för utsläppen. Det kommer inte leda till några stora framgångar om vi inte får med USA. Man måste också se till att minska statliga subventioner till fossila bränslen, som i många länder fortfarande existerar i form av stöd till oljeprospektering etc.

– Som det är idag vidtar vi åtgärder för att minska utsläppen, men ökningstakten är högre än motåtgärderna. Vi har inte kontroll!

– Klimatfrågan är ingen miljöfråga utan en samhällsfråga. Det berör hela samhället i alla länder över hela jorden. Resultatet av hur vi hanterar frågan kommer att påverka välståndet på sikt.

– Det politiska ”fönstret” måste öppnas på allvar för den här frågan så att vi kan få ett globalt samarbete. Idag motarbetar både OPEC-staterna och USA aktivt vissa av åtgärderna.

Plantager på begränsade arealer

Med ett förändrat klimat höjs idag en del röster för att skapa ett mer plantageliknande skogsbruk som har kortare omloppstid. Ser du kloning och plantager som en rimlig väg i Sverige?

– Jag tror att det kan vara aktuellt med begränsade arealer i södra Sverige på rika marker, men det finns en målkonflikt mellan produktionskraven och miljökraven som man inte kan bortse ifrån. Det blir nog även i framtiden högst begränsade ytor som blir plantageskogsbruk.

Håller den svenska modellen?

Håller den svenska modellen, där miljö och produktionsmål skall väga lika, fortfarande i en förändrad framtid?

– Jag tycker att det är bra att vi tittar på frågan. Själv är jag väldigt skeptisk till t ex storskaligt plantageskogsbruk. Vi utnyttjar ju inte den produktionspotential vi har. Vi kan på sikt öka produktionen med 20 – 30 procent genom att fokusera på återväxt, röjning och mindre viltskador. Detta helt utan vare sig gödsling eller plantager.

– De senaste 100 åren har skogsproduktionen fördubblats och plantförädlingen har här varit mycket viktig.

– Jag tror på en 80-10-10 modell även i framtiden. 80 procent av arealen brukas som produktionsskog med stor hänsyn till miljön. Tio procent är skyddad och avsatt för att bevara den biologiska mångfalden. De sista tio procenten är t ex tätortsnära skog som brukas för produktion, men sköts med extra hänsyn. Där kan vi inte utnyttja 100 procent av kapaciteten.

Sociala värden hos skogen

Hur kan skogens sociala värden få större uppmärksamhet i debatten och i praktisk handling?

– Skogsstyrelsen driver idag projekt tillsammans med bl a försäkringskassan och kommuner. Ett är Life-projektet som med EU-pengar utvecklar nya metoder och redskap för att underlätta för folk att komma ut, även rörelsehindrade, synskadade, gamla och barnfamiljer, förklarar Göran Enander.

– Huvuddelen av alla besök i skogen sker i de tätortsnära skogarna.

– Samtidigt kostar allt pengar och det är därför nödvändigt att t ex kommunerna känner ett tryck från sina medborgare att verkligen göra något konkret.

– En annan faktor som kan driva på utvecklingen är det vi kallar ”hälsospåret”. Skogsbesök är en viktig nyckel för människors välbefinnande. När landsting och kommuner kan kvantifiera de ekonomiska effekterna av välbefinnandet blir det lättare att motivera satsningar på strövområden etc.

En förändrad skogsnäring

Göran Enander blickar framåt och ser en svensk skog där vi om 100 år har ett något förändrat skogsbruk. Vi har fortfarande en livlig diskussion om vad vi bäst skall använda skogen till, men har fortfarande kvar 80-10-10 regeln när det gäller fördelningen. Produktionsskogarna ligger längre från tätorterna och vi har totalt sett en ökad lövandel, framförallt i södra Sverige. De enhetliga granbestånden där, är i stort sett borta.

Det finns fortfarande många frågor som pockar på ett svar och Göran Enander tycker att skogsnäringen måste vara mer proaktiv i sitt förhållningssätt till framtiden. Inte bara reagera, utan aktivt agera framåt.

– Visst kommer säkert skogsnäringen ha en fortsatt viktig roll i Sverige. Men hur viktig är beroende av hur vi agerar. Som det sett ut de senaste åren har skogsnäringens andel av BNP bara minskat. Samtidigt finns det en enorm potential att producera annat än bara pappersmassa och brädor av råvaran.

– Förädlingen i ett brett perspektiv, ser jag som det stora klivet att ta. Den verkligt stora utmaningen är att utveckla och marknadsföra de nya produkter och material som kan ha trä och pappersmassa som råvara.

Göran Enander, fakta:

Ålder: 49 år.
Familj: Hustru och två barn 22 och 19 år.
Bor: I lägenhet i Jönköping.
Uppvuxen: Utanför Ulricehamn.
Fritid: Stugan i Dalsland.
Åker: Har årskort på tåget, men Göran äger även en bil, vilken mest används för resorna till och från fritidshuset i Dalsland.
Läser: Gärna deckare. Just nu Håkan Nessers senaste.
Intresse: Göran är född på landet och är genuint naturintresserad. I verkligheten går dock den mesta tiden åt till arbetet och familjen. Det blir många dagar på resa hemifrån, mest i Stockholm. Fritidshuset blir hans oas. Där hjälper han även grannen med ängsskötseln eftersom Göran saknar egen mark.
Jagar: Nej.
Favoritskog: Skogarna i Dalsland. Göran älskar det häftiga ”Ronja-landet” med den magra tallskogen på kullarna och granen i svackorna.

Text: Mikael Falk
Foto: Markus Marcetic

Till toppen

Vidare i SkogsVärden