virkesmarknaden



Ett intensivt arbete pågår i Skogssverige för att ta hand om all skog som blåste ned i januaristormen. Ca 70 milj. m3 fälldes vilket motsvarar ungefär en årsavverkning i hela landet.

I huvudsak drabbades Götaland, men virkesmarknaden i hela landet påverkas liksom även utrikeshandeln. Det gäller att ställa om virkesflödena genom att begränsa avverkningen i angränsande områden, frakta virke norrut, minimera virkesimporten samt öka exporten. Lagring av virke kommer också att genomföras i en omfattning som inte skådats under de senaste decennierna. Hur kommer stormen att påverka virkesmarknaden på kort och lång sikt?

Prissänkningar på kort sikt

De kortsiktiga följderna kan redan skönjas i form av sänkta priser på huvudsortimenten barrtimmer och barrmassaved i södra Sverige. Det är ett resultat av ett extremt stort virkesutbud samt ökade kostnader för industrin för att ta hand om virket. Merkostnaderna avser transport, lagring, virkesskydd och försämrad virkeskvalitet. Avverkningskostnaderna blir också högre, vilket givetvis ytterligare försämrar rotnettona i den skadade skogen. Några stora timmerköpare har aviserat prissänkningar i storleksordningen 25-35 % där klentimmer ligger i det övre intervallet. Södras garantipris för barrmassaved är 160 kr/m 3fub, en sänkning med 100 kr/m 3fub. Några bolag har aviserat sänkning av barrmassavedspriset med 20 kr/m 3fub i delar av Mellansverige. Priserna på lövtimmer/-kubb och lövmassaved står sig bättre eftersom stormen medför brist på dessa sortiment.

Högre timmerpris 2006 (?)

På längre sikt är det som alltid svårare att förutse utvecklingen. Skogssällskapet har förstärkt sina avverknings- och transportresurser kraftigt och räknar med att kunna upparbeta en stor del av uppdragsgivarnas skadade skog före sommaren. Begränsade avsättnings- och lagringsmöjligheter medför dock att en del av upparbetningen måste anstå till senare. Vissa andra aktörer räknar med att det tar 1,5-2 år att avverka all nedblåst skog. Timmerandelen kommer att sjunka successivt under sommaren och hösten 2005. De träd som saknar rotkontakt kommer inte att hålla timmerkvalitet i höst. Andelen granmassaved kommer på motsvarande sätt att minska över tiden. Den skog som inte har hunnit åtgärdas före våren 2006 kommer i princip att hålla bränslekvalitet. Det är inte troligt att sulfatindustrin kommer att köpa lagringsskadad massaved.

En mycket stor del av den nedblåsta skogen kommer således inte att kunna avsättas som timmer och granmassaved. Sågverken kommer att producera för högtryck, importen minimeras och timmer exporteras från stormområdet till andra delar av landet och utomlands.

De kvantiteter timmer som kommer att kunna lagras på ett betryggande sätt blir begränsade och kommer sannolikt att vara förbrukade under hösten 2006 eller i början av 2007.

Detta kan betyda att timmerpriserna återgår till det ”normala” redan under mitten av 2006 eller rentav tidigare, eftersom sågverken måste säkra sin råvarutillförsel för säsong 2006/07. Osäkerheten är dock stor eftersom man inte vet hur stor timmerandelen blir i stormskogen från och med i vår. Det är inte omöjligt att timmerpriserna kommer att lägga sig på en högre nivå om ca 1,5 år jämfört med före stormen. Utbudet kan bli lägre eftersom många skogsägare inte har något att avverka. Å andra sidan kan vissa skogsägare vars skog klarat sig ha ett uppdämt behov att avverka. Långsiktigt kan man förvänta sig ett något högre timmerpris. En viktig reservation är dock trävarukonjunkturen och de svenska sågverkens långsiktiga konkurrenskraft om 2-3 år och om detta vet ingen säkert. Massavedspriserna kommer sannolikt att återgå till ursprungsläget på sikt. Den minskning av framtida skoglig tillväxt som stormen har förorsakat är totalt sett inte så stor att den kommer att påverka massavedspriset på längre sikt, allt annat lika.

Problem med timmerförsörjningen

I de områden som drabbats mest kommer sågverken på längre sikt att få problem med råvaruförsörjningen. Transportkostnaderna kommer att öka och vissa verk riskerar att slås ut. Massa- och pappersindustrin torde inte totalt sett tappa råvara på 1-2 års sikt eftersom en stor del timmer i stället blir massaved. För sågverken är det mera allvarligt. Det rör sig sannolikt om motsvarande 1-2 års timmerförbrukning i Götaland som går till spillo samt en något sänkt tillväxtpotential. Sammanfattningsvis har tillgången på slutavverkningsbar skog lokalt minskat kraftigt, men för Götaland i dess helhet är minskningen måttlig.

Lövsågverk i fara

För lövsågindustrin kan däremot effekten vara mycket allvarlig. Nedläggningar hotar om inte råvarutillgången fungerar på kort sikt.

För trädbränslebranschen minskar GROT-produktionen kraftigt i stormområdet de närmaste åren, medan tillgången på brännved och träddelar ökar. Entreprenörerna och avnämarna måste således klara omställningen till en annan typ av material.

Text: Björn Lothigius, gästkrönikör
Foto: Hans-Jöran Hildingsson

Till toppen pil upp       Vidare i SkogsVärden pil höger