stormen
Räkna med storm
i den skogliga kalkylen
Kristina Blennow, SLU, Alnarp
– Samtidigt har vi fler situationer med omfattande vindskador idag än tidigare. Trots det har vi inte haft en motsvarande ökning av stormarna. Vi har alltså skapat en känsligare skog, säger hon.
Vid årets storstorm ”Gudrun” den 8-9 januari blåste 69,7 miljoner kubikmeter ner. I Kronoberg skadades 18 procent av virkesförrådet. Stormarna den 22 september och 1 november 1969 var också mycket intensiva, men ledde till att hälften så mycket skog blåste ned.
Vindkänsligare idag
Vad är det då som gjort att våra skogar är så vindkänsliga idag? Kristina Blennow, som forskar kring just vindskador på skogen, påpekar att man inte helt kan undvika risken för vindskador, men man kan minska dem. Några av de viktigaste faktorerna för att det i år blev så omfattande skador är följande:– En viktig orsak är helt enkelt att vi har mer skog och äldre skog än tidigare. Mer skog innebär att mer skog kan blåsa ned. Är den äldre är den också mer vindkänslig än den yngre.
– En annan orsak är att trakthyggesbruket idag är helt dominerande. Vid kalavverkningarna uppstår kanter som är vindkänsliga.
– Ytterligare en orsak är satsningen på gran som är mer känslig för vindar än t ex tall. Åtta av tio träd som blåste omkull var gran. Det var också en stor andel gran i det geografiska område som drabbades av årets storm.
– Därtill skall läggas att skogen blir mer vindkänslig när markerna är blöta efter mycket regn och utebliven tjäle.
Djupt rotad kultur
Kristina Blennow menar att riskerna med olika skogliga åtgärder brukar tas upp i samband med varje stormtillfälle. Erfarenheterna faller dock ofta snabbt i glömska efteråt.– Jag tror att väldigt många av våra skogsägare inte alls varit medvetna om vilka risker man i verkligheten tagit med sin egen skog.
– Det är mycket tänkbart att många skogsägare ändå skulle ha valt att bruka sin skog på samma sätt om de känt till riskerna. Skillnaden är att de då skulle ha varit medvetna om att satsningen skulle kunna slå fel, men att de var beredda att ta den risken eftersom de potentiella ekonomiska vinsterna kan vara stora.
Undvik ställa kanter
Hur kan en skogsägare i södra Sverige minska riskerna utan att med nödvändighet tumma på produktions- och avkastningskraven?Kristina Blennow säger så här:
– För det första gäller det att undvika att ställa kanter vid kalavverkningar som vetter mot riktningar där stormar oftast kommer ifrån. Över huvudtaget gäller det att undvika att ställa kanter.
– För det andra gäller det att titta på omgivningen topografiskt och vilka läeffekter som existerar för det bestånd man arbetar med. Topografin och omgivande skogspartier har stor påverkan på de lokala vindbetingelserna.
Tidigare gallring och avverkning
– Man bör också fundera över gallringsprogrammen. Nygallrad skog är ofta mer utsatt för vindskador. Det gäller i synnerhet efter hårda, sena gallringar.– Samma sak gäller slutavverkningstidpunkten. Man bör fundera över att tidigarelägga denna för att minska risken för vindfällningar. Man kan också överväga att plantera annat än gran. När stormarna viner under senhöst och vinter har lövträden fällt sina löv och de blir mindre vindkänsliga. Med ytligare rotsystem och stora vindfång har granen en större risk att råka ut för vindskador än tall.
Kristina Blennow arbetar nu med att ta fram enklare tumregler för hur man minskar risken för vindskador.
WINDA – datormodell av skogen
– Eftersom det är svårt att göra fältexperiment, har vi på Sveriges lantbruksuniversitet utvecklat nya ”verktyg”.Till stöd finns nu Winda - ett datoriserat forskningsredskap som Kristina tillsammans med sina kolleger inom SUFOR tagit fram. Winda är en datorbaserad modell som beräknar sannolikheten för stormfällning för varje bestånd i ett landskap. Med hjälp av modellen fås beslutsstödjande information som gör det möjligt att genom planering minska vindskador i skogsbruket.
– Genom att manipulera beskrivningen av såväl skogens tillstånd som vindklimatet, utvärderar vi olika skogliga åtgärder med avseende på sannolikheten för vindfällning, liksom inverkan av ett förändrat klimat.
Hantera riskerna
Varför beaktar då inte skogsägare och skogsbolag risken för vindfällning i högre grad? Kristina Blennow förklarar så här:– I vardagen har vi alltid brist på tid och resurser för att ingående identifiera och värdera alternativen utifrån de osäkerheter och risker som de verkligen är förknippade med.
– Forskare har kunnat påvisa att vi människor utvecklat en förmåga att stödja våra beslut på erfarenheten och att vi ofta fattar våra beslut utan en ingående analys.
– Men forskarna har också visat att vi, när vi bara använder oss av tidigare erfarenheter, tenderar att utgå från deterministiska förklaringar, att A alltid ger B.
Erfarenhet mot sannolikhet
Kristina Blennow säger att vi har svårt att dra rätt slutsatser när det gäller sådant som kan inträffa, men inte säkert kommer att göra det, (till exempel en storm). Människor har då ofta svårt att se ett samband. ”Skogen brukar inte blåsa ned, därför behövs inga åtgärder mot vindskador..."– Ett aktivt sökande och användande av sannolikhetssamband skulle däremot kunna ge oss en mer användbar syn på vad som kan hända med våra skogar. Därigenom skulle vi kunna förbättra våra beslut, säger hon.
Text: Mikael Falk
Foto: Hans-Jöran Hildingsson
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 