klimatkrisen

Så påverkas din skog av klimatkrisen

Den skog som planteras idag kommer att växa upp med ett helt förändrat klimat.
Risken för skador av vind, skadegörare, översvämningar och bränder kommer öka.
– Det gäller att förebygga de nya riskerna!
Det säger skog dr Johan Sonesson på SkogForsk som nyligen sammanställt befintlig kunskap kring framtidens väder och hur det kommer att påverka skogsbruket i Sverige.

Johan Sonesson har tillsammans med kolleger inom bl a Skogforsk, SMHI och SLU gjort en sammanställning av vilka konsekvenser framtida klimatförändringar kan få för svenskt skogsbruk.

Högre medeltemperatur. Längre växtperiod och därmed möjlighet till ökad skogsproduktionsvolym. Torrare somrar i söder och mer regn i norr. Större risk för skogsbränder i Syd- och Mellansverige. Fler stormar och mer vindskador. Granens naturliga utbredningsområde flyttas norrut och nya skadedjur flyttar in. Det är några av de förändringar som väntar skogsägarna i Sverige, enligt en grupp forskare vars resultat ställts samman av skog dr Johan Sonesson, på SkogForsk.

Minska nya risker

– Skall man sammanfatta det som väntar skogsägarna i Sverige är bilden i huvudsak rätt positiv. Det gäller under förutsättning att man tar till nödvändiga åtgärder för att minska de nya riskerna, menar han.

– För sydeuropeerna i t ex Spanien, Portugal m fl, väntar istället ökenklimat. Trycket och efterfrågan på mark kommer därför närmast att öka i de nordliga skogsländerna. Det gäller både för människors boende och för skogsproduktionen.

FNs klimatpanel IPCC har gjort beräkningar av vad klimatförändringarna hittills kostat i US dollar. Mörkgrönt står för försäkrade skador. De ljusgröna står för totala ekonomiska förluster. Under 1990-talet var genomsnittet 40 miljarder dollar per år. Trenden är tydlig: Med värmeökningar ökar också kostnaderna kraftigt.

Inte science fiction

Det kan låta som ren science fiction, men idag vet klimatforskarna att vi står inför en ovanligt varm period i jordens historia. Vad skogsforskare; t ex biologer, entomologer, skötselexperter och genetikforskare, nu har att göra är att utreda vilka konsekvenserna blir på lokalplanet. De kan då ta fram vilka handlingsalternativ som finns och hur man i varje givet läge bäst anpassar skogsbruket till de genomgripande förändringarna som vi inte kan rå på.

– De som drabbats av stormen i januari i södra Sverige skulle nu egentligen kunna ha ett unikt historiskt tillfälle att satsa för framtidens varmare klimat, menar Johan Sonesson.

Om det verkligen blir så är han däremot mer tveksam till. Man måste plantera efter vad som klarar sig i dagsläget eftersom plantorna är känsligast när de är små.

Inverkan på trädslagsblandning

Ovan: Det övre diagrammet visar snittmedeltemperaturer i Europa mellan 1961 och 1990. Den nedre bilden visar ett scenario för hur snittemperaturen kan ha förändrats om knappt 100 år.

Det kommer att finnas fler arter för skogsbrukaren att välja bland, konkurrensförhållanden mellan arter förändras och skogsägarna får ett ökat behov av att sprida riskerna på fler arter och metoder. Granens naturliga sydgräns flyttas längre norrut.

Vi går mot en större diversitet av trädslag i skogsbruket antingen som trädslagsrena bestånd eller som blandade bestånd.

Inverkan på föryngringsmetoder

Vi kan förvänta oss mer torka och mer hyggesvegetation. Det betyder att det krävs mer markberedning och skogssådd blir mindre effektivt. Vi får också räkna med mer plantering och mindre naturlig föryngring.

Inverkan på beståndens skötsel

För att hålla uppe trädhälsan krävs en tidig och hård röjning och gallring, kortare omloppstider, blandbestånd och ett aktivt förebyggande av skador, t ex insektsangrepp och andra former av skador. Samtidigt går vi mot en ökad intensitet, med högre tillväxt och kortare omloppstider. Det ger ökade ekonomiska incitament för att investera i skogsvården. Eventuellt går vi mot att även i Sverige etablera renodlade fiberfarming-anläggningar där skötseln är extremt intensiv.

Skogsträdförädling

Nya skadedjur och bättre förhållanden för befintliga skadegörare kan bli resultatet av ett något varmare klimat. Exempelvis trivs den fruktade tallvednematoden mycket bra tillsammans med vår inhemska tallbock.

Johan Sonesson betonar vikten av skogsträdsförädlingen.

– Förädlingen blir ett av de viktigaste verktygen för att kunna motverka de negativa effekterna av klimatförändringarna, säger han.

– Vi har genom vår tidigare forskningsstrategi en betydande ”meny” av inhemskt genetiskt material att arbeta med och välja ifrån för att kunna anpassa trädval till de olika ståndorternas förutsättningar. Dessutom behöver vi utöka det internationella samarbetet för att ha ett utbyte med länder som idag har ett klimat likt det vi själva kommer att ha om 50 eller 100 år.

– Vi kommer därför att ha fler trädslag att arbeta med som standard inom skogsbruket, tror han.

Text och foto: Mikael Falk
Illustrationer: NASA, IPCC och SMHI

Till toppen

Vidare i SkogsVärden