Jordens medeltemperatur kan ha ökat med över 11,5 grader inom 100 år.
Både fördelar och nackdelar väntar de svenska trädplantor som nu planteras där stormen drog fram i januari.
Fördelarna är att de kommer att få en längre växtperiod. Nackdelarna är bl a att det blir torrare i södra och östra Sverige. Mycket torrare. Vårfloden minskar eftersom snötäcket försvinner. I norra Sverige väntar istället besvärliga översvämningar när nederbörden ökar under andra årstider.
Enligt docent Markku Rummukainen, chef för SMHIs Rossby Centre, står vi inför en förändring som är unik i mänsklighetens historia.

klimatfrågan

Varmare, torrare och extremare! Så blir vädret i morgon... om femtio år

Docent Markku Rummukainen, chef för SMHIs klimatinstitut Rossby Centre, tror på ett varmare klimat med bl a hetare somrar, fler skogsbränder och fler översvämningar. Klart är att trafiken står för en allt större del av utsläppen av växthusgaser.

”...Och så över till vädret: Utsikter till i morgon, den 25 mars:
I Götaland och Svealand blir det fortsatt övervägande soligt och varmt. Temperaturerna ligger i södra Sverige runt plus 25 grader. Faran för brand är stor i skog och mark. I norra Norrland – risk för ihållande regn.
Det var allt från SMHI.
God afton!”

Ja, så kan väderleksrapporten låta en tidig vårdag i mars om femtio år. Då har vi utgått från den varmaste svenska marsdagen under förra seklet (22,2 grader i Småland den 30/3, 1968) och lagt på den tänkbara uppvärmningen vi har framför oss.

Ett helt annat väder väntar oss alltså runt hörnet. Nyligen kom SMHIs speciella forskningsenhet i Norrköping, Rossby Centre, fram med ett nytt regionalt 100-års klimatscenario för Sverige. Och det är inte någon direkt oproblematisk framtid den beskriver.

Annan skogstyp går i arv

De bruna och mörkröda fälten visar var uppvärmningen hittills varit störst på jorden. Gult och ockragult markerar områden som likt Skandinavien haft en något mindre uppvärmning på ett par grader.

Den nedre kurvan visar koldioxidhalten i atmosfären och den övre blå visar den globala snitt-temperaturen under 400 000 år (fram till för ett par hundra år sedan vad gäller CO₂). Betänk att människan uppträdde för första gången på jorden för ca 200 000 år sedan och kom till Europa för ca 40 000 år sedan. Idag är koldioxidhalten 380 ppm, ca 100 ppm mer än där kurvan slutar.

Global temperaturskillnad mot normaltemperatur. 2003 var skillnaden +0,47 grader vilket är den näst största under mätningarna sedan 1850

När barnen i dagens Sverige så småningom skall gå i pension lever de i ett helt förändrat klimat mot vad deras föräldrar gör idag. De kommer helt enkelt att ha en helt annan typ av skog att lämna över än vad de själva har fått i arv. Med tur och skicklighet har skogarna genom plantval och skötselmetoder anpassats till de nya klimatförhållandena. Sverige har då en större skogsproduktion än någonsin tidigare i historien. Har otur och kortsiktigt tänkande istället varit dominerande, kan stormar, översvämningar, torka och värme radera ut stora delar av skogskapitalet.

Klimatsystemets känslighet studeras med olika metoder

Forskningen kring framtidens väder är synnerligen entydig. Den globala uppvärmningen fram till 2100 beräknas ligga i intervallet 1,4-5,8 grader enligt de studier som sammanfattades av FN:s klimatpanel, IPCC. Detta intervall omfattar resultat som baseras på flera utsläppsalternativ och flera klimatmodeller för en fördubbling av atmosfärens koldioxidhalt. Uppskattningarna av lägsta uppvärmningsgrad, ca 1-2 grader, skiljer sig bara marginellt mellan studierna. Det typiska värdet är också förhållandevis likartat, ca 3 grader varmare. Däremot varierar uppskattningarna betydligt mer vad gäller högsta uppvärmningsgrad.

Positiva effekter med längre växtperiod

Forskarna vid Rossby centre i Norrköping har brutit ned de globala scenarierna över klimatet under de närmast kommande 100 åren, till regional nivå. Här i Sverige kan förändringarna till viss del bli positiva. Mest tydlig förändring är att vintern blir kortare och sommaren längre. Drygt en månad tidigare vår och en månad senare vinter är ett tänkbart scenario. Det innebär att skogen får två månader till på sig att växa. Det ger en snabbare fibertillväxt och möjligheter till flera nya trädslag i hela landet. Den geografiska nordgränsen för traditionella ädellöv som ek och bok kan flyttas en bra bit uppåt, kanske till södra Norrland. Trädgränsen kryper ca 800 m uppåt och kalfjällen försvinner till största delen. Vintersport blir mycket sällsynt. Ljusförhållandena påverkas dock inte av klimatförändringen, vilket gör att all vegetation inte säkert kan dra full nytta av vegetationsperiodens förlängning.

Sommardag – ca 40 grader

Jämfört med den kraftiga uppvärmningen av den eurasiska kontinenten i beräkningarna, ger nordatlanten som innehåller en enorm massa, en viss fördröjning av effekterna och fungerar som en dämpare av väderförändringarna här i Sverige. Västkusten kommer alltså att påverkas något mindre av temperaturförändringarna än östkusten och länderna kring Östersjön. Ju längre norrut och ju längre österut i landet desto större blir förändringarna. Samtidigt ger det försvunna snötäcket under vinterhalvåret i sig upphov till lokala förändringar utöver den globala uppvärmningen.

Markku Rummukainen illustrerar de tänkbara förändringarna i Sveriges klimat under 2000-talet så här:

– Allt mer milda, korta, blöta och snöfattiga vintrar.

– Allt mer varma, långa och, i Sydsverige, torra somrar.

– Intensivare skyfall.

– Jämfört med de variationer vi är vana vid, kan ett ovanligt kallt år i framtiden likna det varmaste året vi känner till från de senaste 100 åren.

– Ett ovanligt varmt år i framtiden finns inte inom våra erfarenheter.

Underbart eller fruktansvärt?

För en hårt prövad svensk semesterfirare kan det kanske ibland låta skönt med lite mer värme, men allt är alltså långt ifrån gott och väl. En klimatstudie som nyligen publicerades i tidskriften Nature^* visar att förändringarna kan bli ännu större än de som skissas ovan. I den nu publicerade studien ingår över 2 500 simuleringar. Tidsskalan och utsläppsantaganden är faktorer som skiljer sig från IPCC’s. Studien behandlar klimatsystemets känslighet för koldioxidhalten i atmosfären och kommer från Climateprediction.net (www.climateprediction.net). Ett projekt som leds från Oxfords Universitet i Storbritannien.

Man har där har tagit fram en något förenklad version av en avancerad global klimatmodell. Ett stort antal varianter av modellen har därefter skickats ut till frivilliga deltagare runt om i hela världen. Modellvarianterna skiljer sig något avseende beskrivningen av moln och nederbörd. Deltagarna har sedan kört sin scenariovariant på en egen PC, och skickat tillbaka resultaten till projektet.

Upp till 11,5 grader varmare

Resultaten i studien varierar från 1,9 till chockerande 11,5 grader varmare! Bara ett fåtal simuleringar gav en värmeökning som var lägre än två grader. Strax under fem procent av simuleringarna gav mer än åtta grader varmare medeltemperatur! Det finns till och med exempel där scenariot skulle leda till en ökning av jordens meddeltemperatur på runt 11,5 grader. De flesta resultaten rymdes dock inom 2 och 5 grader.

– Även så lite som två grader varmare global medeltemperatur är enligt många bedömare en mycket allvarlig förändring, säger docent Markku Rummukainen och fortsätter:

– De nya resultaten förstärker bilden av att mänsklig påverkan ger stora klimateffekter. Resultaten visar också svårigheten med att vara säker på hur stora förändringarna kan bli som värst.

– En del frågor är svåra att studera med just denna metod, eftersom avancerad havsmodellering och regionala detaljer saknas. Att ha med även dessa aspekter skulle göra beräkningarna betydligt tyngre, säger Markku Rummukainen.

– Detta ger oss inte ett definitivt svar. Istället bör vi uppfatta de nya resultaten som ytterligare bitar i klimatpusslet. Oxfordstudien kan hjälpa till att identifiera viktiga forskningsområden att fokusera på i det fortsatta arbetet, anser han.

En förändring efter 10 000 år

Geologiskt har man kunnat se att jorden har genomgått olika värme- och köldperioder som verkar hänga ihop med kontinentalrörelser och de långsamma variationerna i jordens omloppsbana. Det är drygt 10 000 år sedan som vi bytte från ett kallare tillstånd till det behagligare klimat som vi har idag. Innan dess rådde istid med ett flera kilometer tjockt istäcke över hela Skandinavien t ex.

Genom analys av borrkärnor vid Arktis och Antarktis har klimatforskarna gått mer än 400 000 år tillbaka i tiden, men utan att finna en period som är varmare än den som vi står inför.

Temperaturstegringens orsak

Under 1900-talet steg jordens medeltemperatur med 0,6 grader. Markku Rummukainen berättar att forskarna har testat flera olika förklaringsmodeller för att studera orsakerna till de nuvarande klimatförändringarna. Den bästa förklaringen man fick var då man jämförde det faktiska klimatet med beräkningar där man räknat in utsläppen från människans aktiviteter och utsläppen från vulkaner samt variationerna i solinstrålningen. Det visade sig att de av människan genererade utsläppen av växthusgaser, koldioxid, metan och kolmonoxid är det enda som kan förklara de hittillsvarande väderförändringarna under 1900-talets sista 30-50 år.

Kan uppvärmningstakten minska?

Vad finns det då för metoder att minska växthuseffekten? Att bara begränsa utsläppen idag räcker inte för att helt hejda fortsatta klimatförändringar. Processen är redan igång. Än så länge har forskningen inte kommit till någon stabil och enkel teknisk lösning. Att plantera fler träd och växter är en väg, men inte heller den är särskilt stabil. Vad händer om skogarna brinner i det allt varmare klimatet? Då frigörs all den koldioxid som bundits i träden.

En annan metod som diskuteras på fullt allvar, är att man skall samla ihop koldioxid, kyla ned den under tryck och förvara den flytande i gigantiska bergrum, eventuellt tomma oljekällor, djupt under havsytan. Det låter inte lätt och det är det inte. Därmed inte heller billigt.

Det går över – om 20 000 år!

– De förändringar vi nu hamnar på kommer att bli bestående i flera tusen år. Det finns ingen snabb väg tillbaka.

Däremot finns det oerhört mycket att vinna om vi kan minska effekterna. Det är en avgörande skillnad om vädret blir uppemot sex eller rentav elva grader varmare eller om det ”bara” blir ett par grader varmare.

– Därför är det viktigt att vi minskar den mänskliga negativa klimatpåverkan så mycket vi bara kan, menar Rummukainen. Anpassning behövs som ett komplement.

^* (Nature, vol. 433, s. 403-406, 27 januari 2005).

Text och foto: Mikael Falk
Illustrationer och diagram: NASA, SMHI

Till toppen

Vidare i SkogsVärden