Risken för att tallvednematoden, som på några tiotal år slagit ut de japanska inhemska tallarterna, skall kunna etablera sig i Sverige, ökar när temperaturen stiger.

Tallens fiende nummer ett – redan på väg

Osäkerheten är stor om hur våra skogar kommer att påverkas av ett varmare klimat när det gäller skadedjur.
Den mest fruktade fienden är mindre än våra traditionella skogsskadeinsekter men har redan slagit ut stora delar av tallbeståndet i Japan.
För sex år sedan anlände den till Europa och har nu etablerat sig i Portugal.
– Om vi får ett varmare klimat i Sverige är tallvednematoden den som vi skall frukta mest, säger Göran Kroeker på Jordbruksverkets enhet för växtinspektion.

Tallvednematoden (Bursaphelenchus xylophilus) är en liten rundmask, knappt millimeterstor, som liftar sig fram här i livet. Med blotta ögat går det inte att upptäcka den.

– Den lever i andningsvägarna hos tallbockar och kommer ursprungligen från Nordamerika. Där gör den ingen skada eftersom träden där tål angreppen utan att ta allvarlig skada.

Tallarna i Norden har sedan tidigare samma förhållanden med den ofarlige ”kusinen” Bursapehlenchus mucronatus. Nematoder finns i flera grupper, växtparasitära, djurparasitära, saprofyter och predatorer. Vissa arter används till och med för biologisk bekämpning av skadeinsekter istället för kemikalier och odlas här i Sverige. Andra nyttiga nematoder används t ex för att framställa mänskligt protein för medicinsk forskning.

Förskonade från amerikansk variant

Just tallvednematoden har vi i Europa dock hittills varit förskonade från, berättar Martin Schroeder på entomologen vid SLU i Uppsala.

Därför var det inte konstigt att Europa ryste till när den 1999 plötsligt "steg" i land i Portugal. Alla kände till hur det hade gått med tallbestånden i Japan efter att den kom dit. Utslagningen av både bestånd och arter var där stor. Under åren 1975 till 1985 dödade den där 20 miljoner kubikmeter tallskog. Till Portugal hade den förmodligen liftat med tallbockar som funnits i förpackningsvirke från Nordamerika. Särskilt allvarligt är att vår vanliga svenska tall, Pinus silvestris, hör till de träd som är mest känsliga för denna ”skogarnas mordängel”.

I Portugal dör träden

– Nematoden gillar när det är varmt och är särskilt farlig för skogen under lite längre perioder då medeltemperaturen är över 20 grader, förklarar Martin Schroeder.

När det gäller tallvednematoden kan vi redan i dagsläget drabbas av dess skadliga inverkan eftersom vi numera ganska ofta har somrar med ett par tre veckor med temperaturer runt 30 grader. När träden angrips av nematoden börjar de vissna och får ett minskat kådflöde. Nematoderna livnär sig på vedceller i barken och xylemet (rörsystemet som transporterar vatten i växterna) samt på svampmycel som växer i veden. De förökar sig och täpper till trädets ledningsbanor.

Därmed hindrar den lilla rundmasken trädets vattenupptagning. På ett par månader med varmt väder kan trädet vara dödat.

Även om man idag inte vet om nematoden i dagsläget skulle kunna åstadkomma lika mycket skada i Sverige som i Portugal eller i Japan, innebär angreppen stora risker för produktionsnedsättningar genom att tillväxten hämmas.

Inte bara tall i riskzonen

Risken för skador även i norra Europa har av internationella forskare bedömts som så stor att tallvednematoden nu klassats som karantänskadegörare inom EU. Europas växtinspektörer, följer situationen noggrant i Portugal och genomför inspektioner i hamnar och gränsstationer. Även gran kan drabbas av nematoden eftersom tallbocken, som den liftar med, även gör näringsgnag på gran ibland. Dessutom har vi redan idag den typ av tallbock som finns i Portugal

Göran Kroeker, chef för Jordbruksverkets enhet för växtinspektion ser mycket allvarligt på situationen om vi får ett varmare klimat.

– Vi vet att vi redan har fått in den här nematoden ett par gånger till Norden, men att den inte hann etablera sig, berättar han. Det var vid flisimport från Nordamerika som var omfattande under1980-talet då den hittades i leveranser både i Sverige och Finland.

Smittad flis skeppades

Från Portugals skogsmyndighet DireccaoGeral das Florestas, kom 2001 larm om att man via otäckta järnvägsvagnar skeppade obehandlat flis från det område som var smittat, Setubal-halvön, till de norra delarna av Portugal. Detta väckte stor uppmärksamhet i hela Europa och det ledde till snabba insatser för att begränsa spridningen.

– Tyvärr är växtskyddsverksamheten satt på undantag i Sverige, berättar Göran Kroeker.

Inga tillgängliga gifter

På institutionen för växtvetenskap, SLU Alnarp finns Sveriges kanske främsta expert på nematoder, agronomie dr Sanja Manduric, som doktorerade på ett par andra nematoder: Globodera rostchiensis och Globodera pallida. Hon berättar att tallvednematoden inte är lätt att komma tillrätta med.

– Det går inte att bespruta nematoden med framgång. Det finns för övrigt inga nematicider som är tillåtna i Sverige.

– Dessutom lever den en period i sitt liv inne i insekternas andningsvägar, en annan period inne i fallna träd och en i nya skott. Så det är svårt att veta var man skall sätta in insatserna.

Kan ”övervintra” dåliga år

Som om det inte var nog berättar hon att det inte hjälper att slå ut insekterna som nematoden lever med, tallbockarna. Även om man kan döda samtliga värddjur, de sk vektorerna, kan risken finnas kvar.

– Nematoden kan falla i dvala under ett eller några år när läget är ogynnsamt. Sedan kan den vakna till liv igen när förhållandena är mer gynnsamma, förklarar Sanja Manduric.

– I Portugal säger man att man nu har nematoden under kontroll. Man har avverkat mycket skog runt de områden där man funnit den, men det är helt enkelt väldigt svårt att begränsa spridningen. Den kan komma hit med bilar eller båtar eller via luften. Bara klimatet är någorlunda gynnsamt.

Symbios med tallbocken

Ytterligare ett minus i kanten är att tallvednematoden lever i en slags symbios med sitt bärardjur. När en tall eller en gran angripits av masken minskar trädets vitalitet. Då blir tallbocken, som älskar att lägga sina ägg i mindre vitala träd, överlycklig och skyndar sig att fortplanta sig i den döda veden. När tallbockens ägg befinner sig i puppstadiet tar sig tallvednematoden åter in i baggens puppa genom andningshål. När den kläcks och den färdigbildade tallbocken är redo att flyga är redan tallvednematoden därmed på plats inne i skalbaggen. Tallbocken flyger iväg och gör näringsgnag på gran och tall och nematoden tar sig över till nya träd via de skador som tallbocken gör. Så är cirkeln sluten.