ekonomi
Skogsskadekonto och ersättningsfond
Efter stormen väntar mer bekymmer. Så hanterar du de oväntade intäkterna och får pengarna att räcka till i framtiden.I stormens spår kommer även skatteproblem. Hur ska de stora oplanerade intäkterna hanteras i taxeringen 2006 och följande år och hur ska man på bästa sätt få pengarna att räcka till i framtiden? Vi skall i det följande gå igenom vilka extra möjligheter som finns utöver de vanliga.
Om vissa förutsättningar är uppfyllda kan skogsskadekontot och ersättningsfond användas. Skogsskadekontot har den fördelen att pengarna är kvar i verksamheten och att de utgör underlag för räntefördelning. Avsättning till ersättningsfond ger inget underlag för räntefördelning.
Ett sätt att få pengarna att räcka i framtiden, efter stormen, är att använda skogsskadekonto och ersättningsfond. Men vilka är kriterierna för att
använda respektive metod? Staffan Seth och Clas Tjäder går igenom förutsättningarna.
Skogsskadekonto
Kraven som ska vara uppfyllda för att skogsskadekonto ska kunna användas är tämligen stränga.Stormfällningen ska ha medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet. Bedömningen av om mer än en tredjedel av skogsinnehavet bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, ska i princip grundas på en uppskattning av avkastningsvärdet av den växande skogen före och efter skadan Avgörande är därvid om värdet av den skog som bör avverkas tidigare överstiger hälften av värdet av den kvarstående skogen. I normalfallet bör rotnettot av den skadade skogen plus utgående försäkringsersättning motsvara värdet av den skog som bör avverkas tidigare. Detta värde ska jämföras med den kvarstående skogens avkastningsvärde, bedömt med utgångspunkt i allmänt använda värderingsnormer.
Det är den drabbade fastigheten tillsammans med andra fastigheter som utgör en näringsverksamhet. Det är skadan på det totala skogsinnehavet i en näringsverksamhet som avgör rätten till avdrag.
Den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter ska hänföra sig till avverkning på grund av skogsskadan. Med huvudsaklig del anses att ca 75 % av skogsintäkterna ska hänföra sig till detta slag av skogsintäkter. I övrigt gäller följande angående skogsskadekontot:
Är inte dessa villkor uppfyllda kan inte skogsskadekontot användas. Då måste skogskontot nyttjas med mindre insättningsmöjligheter, 60 % i stället för 80 %.
Anta att ägaren till denna fastighet får en skogs- och försäkringsintäkt om 10 mkr för 134 ha. Han kan säkerligen sätta av minst 1 340 000 kr för framtida skogsvårdsåtgärder. Diskutera storleken på kommande återplanteringskostnader med skogsförvaltaren. Av resterande 8 660 000 kr kan 8 mkr sättas in på skogsskadekontot. I det här fallet blir det alltså en intäkt om 660 000 kronor kvar att ta hand om vid nästa taxeringsår.
Insättningen på skogsskadekontot ger en ökning av räntefördelningsunderlaget med 4 mkr vilket gör att 400 000 kr kan tas ut som räntefördelning. För att det ska gå att ta ut hela beloppet som räntefördelning bör man om möjligt låta bli att ta ut något under de första åren så att man får en sparad räntefördelning som kompenserar för kommande uttag som ju minskar underlaget. Redan efter fyra år kommer det sparade underlaget att vara drygt 1,8 mkr.
Om det inte finns möjlighet att ta upp de kvarvarande 660 000 kr som räntefördelning i deklarationen, går det att sätta av 30 % av nettot till periodiseringsfond och allt eller en del därav till expansionsfond med 28 % skatt.
Problem
Det går inte heller att generationsväxla fastigheten eftersom skogsskadekontot inte kan gå med. För en släktgård med en äldre ägare kan detta innebära att gården går ur släkten.
Skogssällskapet har uppmärksammat detta problem och i skrivelse till regeringen hemställt om att skogsskadekonton ska kunna ärvas och övertas vid gåva av fastigheten. Förhoppningsvis kommer detta att resultera i en lagändring som gör det möjligt att behålla skogsfastigheten i släkten.
Ersättningsfond
Ersättningsfonden kan användas vid stormskador för att möta försäkringsersättningar. Det går följaktligen att välja mellan att sätta in försäkringsersättningen på skogsskadekonto eller till ersättningsfond. I båda fallen är pengarna kvar i verksamheten. Avsättningen till ersättningsfond görs i deklarationen och den ska redovisas som skuld vid beräkning av räntefördelningen. Ur denna aspekt är det mindre fördelaktigt att använda ersättningsfonden.Det finns säkerligen skogsägare som drabbats av stormen men inte så mycket att skogsskadekontot kan användas, men väl ersättningsfonden.
Vidare måste den som gör en avsättning inom tre år köpa en ersättningsfastighet. Det går i vissa fall att få en ytterligare förlängning med tre år. Om ingen ny fastighet köps ska pengarna återföras med ett tillägg av 30 %. Den som sätter in 1 mkr ska följaktligen återföra 1,3 mkr. När pengarna återförs utgör de inkomst av kapital med 30 procents skatt.
Om beloppet skulle ha beskattats som inkomst av näringsverksamhet vid taxering 2006 hade skatten hamnat mellan 600 - 700 000 kr. Med tillägget blir skatten 390 000 kr. Det kan följaktligen finnas situationer då det kan löna sig att använda ersättningsfonden, även om skogsägaren inte har för avsikt att köpa en ny fastighet. Köper han en ny fastighet får han inget nytt ingångsvärde på den del som betalas med ersättningsfonden, men väl rätt till skogsavdrag.
Slutsatser
Den som är drabbad av stormen bör redan i år göra en ordentlig analys av den kommande situationen tillsammans med deklarationsmedhjälparen för att se hur årets deklaration ska göras för att skapa bästa möjliga utrymme för nästa års deklaration. Det kan t ex vara idé att om det finns utrymme spara räntefördelning i år för att kunna möta en större intäkt nästa år.Viktigt är också att analysera vad som passar en själv bäst av skogsskadekonto och ersättningsfond.
Text: Staffan Seth, Clas Tjäder
Foto: Hans-Jöran Hildingsson
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 