utblick

Finland behöver skogsindustrin – behöver skogsindustrin Finland?

Årligen i februari månad går Skogsbrukets Vinterdagar av stapeln i Finland. Sammankomsten och föreläsningarna riktar sig till den svenskspråkiga delen av det finska skogsbruket som främst är hemmahörande i Österbotten, Åland och Sydkusten.

Under två dagar träffas representanter för skogsindustri, skogsvårdsföreningar, myndigheter och konsultföretag för att delta i föreläsningar och utbyta uppfattningar i aktuella frågor för skogbruket.

Arrangörer för Vinterdagarna är Skogscentralen som i stort motsvarar vår skogsvårdsorganisation samt TAPIO som är Skogbrukets Utvecklingscentral i Finland. Bägge organisationerna har en verksamhet som består av och finansieras via myndighets- och affärsuppdrag gentemot finskt skogsbruk.

Finland behöver skogsindustrin

Årets huvudtema var ”Finland behöver skogsindustrin – behöver skogsindustrin Finland?”

Industrins företrädare i StoraEnsos namn förmedlade sin bild över skeenden på skogsindustrins världsmarknad och hur det kommer att påverka den finska industrin och virkesmarknaden. Slutsatserna var att industri och marknad var mer världsdelsorienterad än global och att efterfrågan i regel tillfredställs med lokal produktion. Efterfrågeökningen på pappersprodukter i världen beräknas ligga på 2,2 % med en svagare utveckling för tidningspapper och starkare för konsumentprodukter som tissue och förpackningspapp. Huvudmarknaderna för finska industrin är de traditionella i Skandinavien, Västeuropa och Nordamerika där tillväxttakten bedöms till 1-2 % årligen. Utvecklingsmarknaderna är främst Asien och Sydamerika där intresse från industrins sida finns att öka sina investeringar i framtiden. I Brasilien är råvarukostnaden per ton cellulosa 100 euro/ton lägre än i Finland.

Framtida satsningar?

Tillgången och priset på råvara är avgörande för industrins framtida satsningar i Finland. Den årliga avverkningsnivån på 55-60 milj. m3 täcker inte industribehovet utan kompletteras årligen med en import på 15-17 milj. m3. När det gäller outnyttjade möjligheter i finskt skogsbruk pekar man främst på ökat uttag ur gallringsbestånden. Virkespriserna ligger i industrins ögon ”på en synnerligen hög nivå internationellt sett” när det gäller sågtimmer och granmassaved. Granfiberpriset vid industri redovisades till drygt 400 euro/m3. Tillgång och prisnivå i Sverige för denna råvara har varit tungt vägande skäl för den senaste investeringen i en journalpappersmaskin i Kvarnsveden. Vad stormen Gudrun ställt till med får framtiden utvisa, men givetvis påverkar de stormfällda volymerna den finska virkesmarknaden. Slutklämmen från industrin är att priserna måste ner på svensk nivå för sågtimmer och granmassaved.

Certifiering och skogsskador

Andra aktuella områden dessa dagar är skogscertifiering, skogsförsäkringar och skogsskador, skogskattereformen samt konkurrensutsättning av tjänster till skogsägaren. Inom dessa ämnen passade en presentation av Skogssällskapet in under rubriken ”Service och mervärden för skogsägaren”. Frågor om stormen, skattesystemet och dubbelcertifiering duggade tätt efter föredragningen.

Finland redovisar en av de högsta andelarna av såväl skyddad som certifierad skog (PEFC/ FFSC) i världen. Skogsägarna ansluts med automatik via medlemskap i sin skogsvårdsförening, vilket i princip är ett krav enligt Skogslagen för merparten av skogsägarna i landet. Diskussionen gick varm om att krafttag krävs för bättre efterlevnad, ökad trovärdighet och bättre förankring hos skogsägaren inför förnyelsen av det finska skogsbrukets certifikat.

Reform av skogsskatter

Skogskattereformen i Finland innebär en övergång från ”arealbeskattning av skogsmark” i olika skatteklasser till ”inkomst av virkesförsäljning”. Den kommer att slutföras under 2005 efter en viss övergångsperiod. Systemskiftet kan beskrivas som en övergång från skogsvårdsavgift baserat på fastighetstaxering till en beskattning av inkomst från näringsverksamhet liknande den vi har i Sverige. Undersökningar pekar på en möjlig nedgång av virkesutbudet från skogsägarna de närmsta åren, vilket oroar industrins företrädare.

Skogsskadediskussionen handlade naturligt om stormar. Finska väderspåmän pekade på Finlands geografiska läge och avstånd till Atlanten jämfört med Sverige och fastställde att orkaner som Gudrun är mindre sannolika i Finland. Rottickans angrepp vållar däremot mer oro i leden. Svampens spridning har ökat bl a till följd av varmare vintrar och trots att bekämpningen av rotröta är ett viktigt mål inom skogsbrukets miljöcertifikat.

Ny marknad öppnas

Vinterdagarna avslutades i marknadsfrågornas tecken. Avskaffande av skogsvårdsavgiften och med den även den automatiska anslutningen av skogsägaren till någon av Finlands 153 skogsvårdsföreningar står för dörren. Nu öppnas en ny marknad för rådgivande och förvaltande företag inom det finska privatskogsbruket. Det kan vara en spännande utmaning även för Skogssällskapet i framtiden.

Text: Mats Magnusson

Till toppen

Vidare i SkogsVärden