nyheter
Kommer en ny Jordförvärvslag redan 2005?
Regeringen har nyligen lagt fram en ny proposition. Propositionens huvudsakliga innehåll gäller framförallt förvärv i glesbygd och förvärv mellan juridiska personer.I propositionen föreslås vissa ändringar i jordförvärvslagen (1979:230). Ändringarna tar huvudsakligen sikte, dels på bestämmelserna om tillstånd vid förvärv av lantbruksegendom i glesbygd, dels på bestämmelserna om juridiska personers förvärv av lantbruksegendom. Enligt förslaget skärps bestämmelserna om tillstånd vid förvärv av lantbruksegendom i glesbygd genom att vissa tidigare tillståndsfria förvärv blir tillståndspliktiga. Avsikten med förslaget är främst att motverka sk exploaterande förvärv (klippare). Förslaget innebär att den tid en person måste ha varit bosatt i glesbygd inom den kommun där fastigheten är belägen förlängs från sex månader till ett år för att kunna göra tillståndsfria förvärv. Vidare tas möjligheten bort att undgå tillståndsplikt genom att göra bosättningsåtagande på fastigheten. I stället föreslås att den som kan göra sannolikt att han eller hon varaktigt kommer att bosätta sig på fastigheten eller att förvärvet varaktigt kommer att främja sysselsättningen på orten inte skall vägras tillstånd.
När det gäller juridiska personers möjligheter att förvärva lantbruksegendom innebär förslaget förenklingar. Juridiska personer föreslås, med undantag av vad som gäller enligt de särskilda bestämmelserna om förvärv i glesbygd och omarronderingsområden, få förvärva lantbruksegendom från andra juridiska personer, med undantag av dödsbon, utan förvärvstillstånd. I övrigt innebär förslaget bl a att bestämmelserna om kompensationsfria förvärv och om lämnande av kompensationsmark vid juridisk persons förvärv av lantbruksegendom från fysisk person förenklas.
Kort och enkelt om virkeslagring
I en ny rapport sammanfattar Skogforsk och SLU kort och enkelt kunskaperna om lagring av virke i stormens spår och om risken för skador på virke som blir kvar i skogen.Rapporten sammanfattar svensk forskning när det gäller lagring av rundvirke. Den innehåller också erfarenheter och forskningsresultat från Finland och orkanen Lothar i Frankrike och Tyskland 1999.
Läs mer på www.kunskapdirekt.se/storm.
Fler bestånd borde stubbehandlas!
Svenskt skogsbruk skulle kunna stubb– behandlas mot rotröta i större utsträckning än idag. En skogsägare kan tjäna i storleksordningen 20 000–30 000 kronor per hektar om stubbehandling tillämpas i gallring och slutavverkning på rätt marker.– Stubbehandling är ofta en lönsam åtgärd för avverkningar under vegetationsperioden, framför allt i rena granbestånd med ståndortindex G26 eller högre, och i barr-blandbestånd med ståndortsindex G24/T24 eller högre. I barrblandbestånd i norra Sverige är behandling däremot inte lönsam – åtminstone inte i slutavverkning, säger Magnus Thor på Skogforsk som nyligen disputerat i ämnet rotröta.
Resultaten bygger på nya modeller där forskarna har beräknat hur rotrötan utvecklas under en omloppstid i några typbestånd med respektive utan stubbbehandling.
– För en självverksam skogsägare är manuell stubbehandling också ofta ett realistiskt alternativ, säger Magnus Thor.
Läs Resultat nr. 9. 2005 från Skogforsk!
Skogforsk i europeiskt jätteprojekt
Skogforsk har i hård konkurrens lyckats få rollen som koordinator för ett av EU:s hittills största forskningsprojekt inom skogs- och skogsindustrisektorn. Det handlar om Eforwood, som under de närmaste fyra åren ska ta fram verktyg för att analysera skogens och skogsindustrins möjligheter att bidra till en hållbar utveckling inom EU.Projektet kommer att löpa under fyra år, engagera 35 organisationer från 18 länder och är planerat för en budget på 19 miljoner euro, motsvarande ca 170 miljoner kr.
– Det är en väldig framgång för svensk skogsforskning. Det här innebär att vi genom Skogforsk och STFI-Packforsk, lyckats bli samordnare för alla de tre skogliga och skogsindustriella forskningsprojekten inom EU:s sjätte ramprogram, säger Kaj Rosén, Skogforsk.
Målet är ett beslutsstöd som kan användas för att utvärdera skogs- och skogsindustrisektorns bidrag till hållbar utveckling från ekonomisk, miljömässig och social utgångspunkter.
Läs mer på www.skogforsk.se/press
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 