– Uppfinn inte hjulet på nytt varje gång!

Leif G. Gustafsson, VD för TMF, vill ha ett nytt logistiksystem för träbyggnadsbranschen. Det ska vara lika lätt att välja och beställa olika utförande och prisnivå för flerbostadsbyggarna som för dagens bilköpare när de väljer bland tillbehör och modeller. Foto: Chris Maluszynski

– Bygga hus borde vara som när man köper en bil. Beställaren ska ha lätt att välja mellan olika alternativ och tillval, säger Leif G. Gustafsson, VD för TMF, Trä- och Möbelindustriförbundet.
– Rationella byggsystem för trähusbranschen kunde göra trä till en allvarlig konkurrent till stål och betong i flerbostadshus. Idag måste "hjulet" uppfinnas på nytt varje gång.

Leif G. Gustafsson säger att träbyggandet ligger i tiden. Under en lång tid har bostadsbyggandet varit mycket lågt. Nu finns det vissa tecken som tyder på att byggandet håller på att ta fart. Därmed skulle också träbyggandet kunna få upp ångan.

Några sådana tecken är att staten har tillsatt Lorentz Andersson som en samordnare av den nationella träbyggnadsstrategin. I april öppnade Skogsindustrierna tillsammans med Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogs- och Träfacket ett kansli för "främjande av modernt, innovativt träbyggande".

Den 15 april träffade också branschen Ulrika Messing och Tomas Östros i regeringskansliet och kunde där diskutera branschens idéer och problem. Dessutom finns flera exempel på moderna flerbostadshus i trä klara på olika platser runt om i landet. Detta sammantaget innebär att det just nu finns ett större intresse än på många år för hur skogen skall kunna användas mer som en strategisk resurs än bara som en traditionell råvarubas.

Bygga effektivare med trä

– Ja, jag är övertygad om att det går att bygga effektivare och billigare med trä, men det räcker långt ifrån med bara högtidsord och några bidragsmiljoner till något enstaka projekt här eller där.

– För att det på allvar skall kunna ske en förändring i användningen av trä krävs det strukturella förändringar som helt och hållet baseras på kommersiell nytta, säger Leif G.Gustafsson.

– Här i landet är vi experter på att begära bidrag och starta projekt. Men för att det skall bli fler hus i trä måste företagen tjäna pengar på det. Träbyggandet måste öka med strikt kommersiella lösningar.

Leif G.Gustafsson tar upp det stora egentliga problemet med trä i byggandet av flerbostadshus: – Det finns inte några färdiga byggsystem för träbyggande som det gör för betongområdet.

Nytt marknadssegment

– Skogsägarna kan både öka sin ersättning genom att planera för hur råvaran ska användas, och hjälpa till att ge stål och betong en match om flerbostadshusen, säger Leif G. Gustafsson.

– När vi finner en lösning som gör det lönsamt för alla medverkande, har vi stor möjlighet att utnyttja kompetensen inom vår bransch och utveckla effektiva byggsystem i trä för flerbostadshus. Samtidigt skulle ett helt nytt marknadssegment med en enorm omsättning öppnas för träindustrin.

– I Sverige har vi en träanvändning på 10 procent inom flerbostadshusbyggandet. I USA är siffran ca 90 procent! Där är beställarna stora och i kontakt med marknaden.

– I USA har därför beställarna kommit med krav på tillverkarna, och specifikationer som utgått från marknadens behov och önskemål, vilket saknas i Sverige. Precis som t ex IKEA sedan länge kommer med preciseringar och specifikationer när det gäller deras möbeltillverkare. Det gäller allt från materialkrav till total kostnadsram.

Som när man köper bil

Inom TMF har man till och med börjat skissa på visioner kring hur beställare tillsammans med arkitekt ska kunna plocka ihop sitt bygge på samma sätt som man idag går och beställer en ny bil.

När det gäller en bil väljer man märke och olika tillval. Kanske skall det vara aluminiumfälgar av den typen, den färgen på lacken, den motorstyrkan, den innerklädseln.

– På samma sätt borde det i framtiden gå att beställa hus som byggs av standardiserade "färdiga" moduler som kan bytas ut. Kanske är kunden mån om att designen skall vara den mest avancerade, eller att materialen skall vara av högsta klass. Eller kanske är det priset som är det viktigaste för beställaren?

Logistiken saknas

– Problemen på vägen för att uppnå denna vision är än så länge många. Det saknas helt enkelt en logistikkedja i den här branschen. Betongindustrin har kunnat skapa detta för länge sedan eftersom det där finns ett fåtal stora aktörer. Förhållandet skiljer sig fullständigt från den fragmenterade träindustrin. Här finns många små aktörer som dessutom ofta konkurrerar med varandra, förklarar Leif G. Gustafsson.

– Dessutom är vi råvarufixerade. Vi utgår från volymvirke. Återigen skiljer vi oss från betongindustrin som utgår från företagsekonomi för alla i kedjan. Man strävar där efter att hitta marknadslösningar anpassade för kunderna och för att kunna identifiera och möta kundernas behov.

– Sågverksindustrin har tidigare gått motsatt väg och satsat på lösningar som gör av med så mycket virke som möjligt. Man har här inte sett värdet av att skapa kundnytta. För att kunna göra det måste man samarbeta, men istället har varje liten tillverkare av vad det än rör sig om betraktat omgivningen med misstro.

– Limträ, skivindustri var konkurrenter till det vanliga sågade virket. Inte komplement. Därför har inget heller hänt. Träindustrin har fokuserat på volymer inte på ekonomi.

TMF:s VD erkänner att hans kritik är hård, men han står fast i sitt omdöme om sin egen bransch.

Som exempel på hur man istället skulle kunna dra betydligt större nytta av råvaran visar han upp ett diagram där det tydligt framgår att värdet ökar tjugofalt genom ökad förädling.

– Det gäller nu att vi äntligen börjar titta på slutprodukten och slutanvändaren, dvs beställaren och de boende. Därefter går man bakåt i kedjan till förvaltare, byggare, arkitekt, byggkomponenttillverkare etc ända tillbaka till skogsägarna.

Förädlingen av sågade trävaror till t ex dörrar, fönster och andra byggdetaljer inom Sverige ger en mycket större värdeutveckling än de sågade trävaror som exporteras direkt.

Korta byggtiderna

– Problemet är att kapital måste omsättas snabbare än idag. För att kunna göra det måste man korta tiden för hela byggprojektet. Det innebär kortare byggtid, kortare leveranstider, kortare genomloppstider för komponenttillverkarna, snabbare projektering etc.

– Då går det inte att som nu ta in rå plank i fönsterindustrin för att börja med att torka, limma och sammanfoga. Förädlingen måste ske tidigare i kedjan. Sågverket kan leverera färdigtorkade och kapade i rätta längder.

– Då kan det bli ett kostnadseffektivare byggande med trä trots att inte varje liten byggdetalj måste vara billigare i trä än i något annat material. Vi som branschorganisation kan initiera en kommersiell verksamhet där de som är med kan dra en direkt ekonomisk nytta, säger Leif G. Gustafsson.

Skogsägaren delaktig i kedjan

När det gäller skogsägarnas roll i utvecklingen mot ett ökat träbyggande menar Leif att en marknadsfokusering innebär att man som skogsägare redan från början kan välja hur man skall sköta sin skog beroende på vad den skall användas till.

Leif G. Gustafsson tar ett exempel från sin tidigare verksamhet då han var VD på Myresjöfönster. Fönstren konstruerades där genom att man laminerade tre olika trästycken. Ett innerstycke, ett ytterstycke och ett trä i mitten. Det var svårt att få samma fuktighetsgrad i hela det färdiga limmade stycket och detta påverkade ytbehandlingen negativt. Dessutom betydde det väldigt mycket att stockarna som fönsterstyckena gjordes av, inte hade hanterats så att det uppstod mikrosprickor i träet. Dessa sprickor kunde leda till att kassationen ibland kunde uppgå till 40 procent.

Skötsel, urval och hantering

Genom att istället använda utvalda delar av utvalda träd, hantera stockarna varsamt och såga på ett annat sätt, kunde hela fönsterstycket göras av ett enda trästycke med en och samma fuktighetsgrad. Fuktproblemen försvann och själva tillverkningsprocessen gick snabbare även om råvaran var dyrare. Svinnet blev dock mycket lägre och mikrosprickorna uteblev. Kassationen gick ner mot noll. Det fanns alltså mycket stora vinster att göra.

– Skogsägarna skulle alltså kunna bidra väldigt mycket genom att tänka på skötseln, urvalet och hanteringen vid avverkningen. I sin tur skulle det kunna innebära att såväl skogsägare som övriga aktörer i kedjan kunde ta bättre betalt för sin produkt eftersom spillet minimeras.

Individuella lösningar

Leif G. Gustafsson tror på sin bransch. Den har framtiden för sig. Nu mer än någonsin.

– Träet har en stor fördel om man utgår från marknaden eftersom det är mycket lättare att komma med individuella lösningar i trä än när det gäller stål och betong. Rörelsefriheten är större. Dessutom är den totala miljöpåverkan oerhört mycket lägre med ett hus byggt i trä, från transporterna till byggandet i sig, slutar han.

Fakta om Leif G. Gustafsson, TMF:

Leif G. Gustafsson har fru och två barn, är ekonom och marknadsförare. Han har varit försäljningsdirektör på SP Snickerier, VD på ABS –byggsystem (betongindustrin) och VD för Myresjöfönster/Elitfönster. 1997 blev han VD för SNIRI som förra året fusionerades med TMF där han idag är VD. Han bor i Älvsjö söder om Stockholm och ägnar sin fritid i huvudsak åt familj, trädgård och båt.

Text: Mikael Falk
mikael@franzenfalk.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden