De stormdrabbade i Elmtaryd får starta om från början

Annelie och Kaj Johansson brukar regelbundet göra utflykter med sina fyra pojkar till någon trevlig plats på fastigheten. Men platserna har blivit färre sen skogen blåste ner. Foto: Hans-Jöran Hildingsson

Inom två veckor påbörjas planteringarna. 33 000 granplantor väntar på att hamna i backen. Detta är bara en liten början på ett gigantiskt landskapsprojekt hos Kaj och Annelie Johansson i Elmtaryd. Stormen innebar, förutom all frustration den skapade, ett virkesberg på ca 60 000 kubikmeter och en ny oplanerad kalyta på ca 200 hektar.

– Det känns som att vi skulle behöva en landskapsarkitekt för att få ihop allt. Svårigheten är att det på en gång handlar om så stora ytor som ska åtgärdas, berättar Annelie Johansson.

– Vi har börjat titta på markförhållanden och fuktighet och var vi har stenmurar, odlingsrösen osv.

Utmed vägar och sjöar samt runt bebyggelse och öppna marker kommer vi att satsa på löv. Självföryngring av björk hoppas vi på. När det gäller ädellöv får vi hägna. Vi skulle vilja prova poppel och hybridasp i några mindre bestånd. Det kan ge lite snabbare intäkter. Även lärk vill vi pröva. När all stormskadad skog är upparbetad, är det ca 200 ha skogsmark som ska återbeskogas. Det är många frågetecken i våra huvuden just nu. Vad är det för trädslag som kommer att vara populära om 60–70 år?

Entreprenörer från Norge

En maskingrupp från Norge bestående av två slutavverkningsskördare, två skotare och en grävmaskin är igång på fastigheten sen slutet av februari. Fram till nu (månadsskiftet april/maj) har de, grovt uppskattat, upparbetat ungefär tre fjärdedelar av den stormfällda skogen. Allt planeras vara klart innan den sista juni.

– Vi räknar med 4–6 veckors ytterligare jobb för entreprenörerna innan huvuddelen är klar. Entreprenörerna säger själva att detta är det största jobb de varit inblandade i. Sen tjänar de bättre här än vad de gör hemma. De verkar intresserade av att fortsätta här nere även efter detta. Förmodligen finns där inte så mycket arbeten för dem hemma i Norge för närvarande, berättar Kaj.

Fastfrusna träd och fornminnen

På Elmtaryd ska under de närmaste åren en areal på ca 200 hektar återbeskogas. Foto : Hans-Jöran Hildingsson

Strax efter det att skördarna kommit igång kom det långvarig kyla och snö, vilket gjorde att allt blev väldigt svårarbetat, berättar Annelie och fortsätter:

– Det höll i sig i 3– 4 veckor och gjorde att träden satt fastfrusna. Till och med grävmaskinen hade problem att få loss träden. Det kan vi se på prestationerna. Skördaren som gick utan grävmaskin presterade i början 8–10 m3 på timme. När de fått upp farten låg de på ca 16 m3 i timmen. Det kan jämföras med skördaren som arbetade i sällskap med grävmaskinen. Den fick upp en prestation på ca 30 m3 i timmen. Så det var stor skillnad de första veckorna – med och utan grävmaskin.

Det går som sagt fort när maskinerna producerar för fullt. Tyvärr körs fornminnen över. Det är tråkigt för de tillhör guldkornen på fastigheten. Vi har hela tiden varit öppna och talat om för länsstyrelse och skogsvårdsstyrelse att maskinerna råkat köra över fornminnen. Det är tyvärr omöjligt att urskilja dessa i allt ris. Kartorna hjälper inte mycket när landskapet är helt förändrat. Vi tror inte det blir några efterräkningar utan är glada att vi har hållit oss inom vår fastighet.

Grönrisplantering

För vårens planteringar anlitas goda vänner från Litauen som startat firma i Sverige. Förra året hade de tjugo personer anställda för planteringsarbeten. I år har de ännu fler anställda på grund av stormfällningen, berättar Kaj.

– Vi vet var vi ska sätta gran, så där börjar vi. Det blir plantering direkt i grönriset. Nu finns ingen möjlighet att göra en bra markberedning. Men frågorna är många. Vad kommer statsmakterna att ge för stöd? Det talas om stöd som ska täcka halva återbeskogningskostnaden. Det har nämnts 5 000 kr som stöd för barrplantering. I realiteten kostar det ca 15 000 kr att återbeskoga ett hektar. Det är svårt att veta hur man ska göra. Det är det vi diskuterar nästan mest för närvarande. Samtidigt läser vi en del litteratur.

– Det tar lång tid innan det blir några inkomster på det som planteras nu. Därför funderar vi över vilka andra inkomster vi kan få på gården. Vi har ju stuguthyrning. Turismen kanske kommer att öka. Då måste vi göra skogen mer lättillgänglig och tänka på vilka olika trädslag som kan vara aktuella, framhåller Annelie.

Försäkringsfrågorna

Kaj och Annelie kommer snart att ha en genomgång med försäkringsbolaget tillsammans med Skogssällskapet. Eftersom skadorna är så omfattande på Elmtaryd, blir det mycket av principdiskussioner. Det gäller att kunna mötas någonstans när det gäller den största ersättningsfrågan som är fördyrade avverkningskostnader. Det handlar om oerhört stora pengar.

– Vi är alltså försäkrade, men känner oss ändå osäkra på grund av vad vi tidigare hört från försäkringsbolaget och att det alltid är förknippat med inkörningsproblem med nya entreprenörer och ett fullkomligt kaos i skogen. Det borde inte innebära att vi försäkringsmässigt hamnar i en sämre situation än vad den gör som tar emot ett entreprenörslag som är intrimmat. Varje krona är viktig för oss. Det kommer att ta lång tid innan vi åter får några intäkter från skogen. Mycket kraft och pengar har lagts på att rätta till vägar och diken som blivit sönderkörda i samband med upparbetningen. Även sådant är försäkringsberättigat och vi har 2,5 mil vägar. Snart har vi nog lagt på grus för ett basbelopp, berättar Annelie.

Öppna landskap

Kaj berättar: – Innan stormen ställde till det, hade vi en årsavverkning på ca 2 500 m3sk. Nu blir det annorlunda. Till att börja med blir det inte så mycket i tillväxt. Det blir en hel del efterjusteringar av beståndskanter och upparbetande av ströträd. Kanske kan vi ägna oss åt lite gallringar framöver. Det finns några små bestånd kvar. Vi har fått lite av det Ulf Lundellska öppna landskapet. Bedömningen är fortfarande att det är 60 000 m3sk som fallit i stormen. Vad det blir i verkligheten vet vi om någon månad eller två. Vi har ett EU-bidrag på 35 000 kr per år som gårdsstöd för ekologisk djurhållning, stenmurar, alléer inklusive även arealersättning, vall och betesmark. Bidraget är, med hänsyn till vad vi råkat ut för, inte oväsentligt.

För övrigt önskar Annelie och Kaj att sommaren blir blöt och regnig. Det kan vara räddningen för de träd som är kvar i skogen med rotkontakt och för de planteringar som görs nu i vår.

– Och så är vi angelägna om att det blir en hög timmerandel i upparbetningen, säger de samfällt.

SkogsVärden kommer att följa fastighetens vidare öden i kommande nummer. Detta är andra artikeln.

Text: Hans-Jöran Hildingsson
hans.joran.hildingsson@skogssallskapet.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden