skoglig förvaltning
Clas Tjäder, Skogssällskapet:
Sköt skogen rätt och få mer över!
Clas Tjäder är verksam som mäklare av skogsfastigheter och arbetar även med skogsskötselns ekonomi. Foto: Mikael Falk
Skillnaden kan vara en tredjedel i ren virkesavkastning och flera hundra procent när skatten är dragen.
Skogsägare är som regel väldigt duktiga på att få fram höga virkesförråd. Ändå är inte alla tillräckligt medvetna om hur stora skillnaderna är i kronor mellan bra och dåligt utfall när det gäller skötseln av en skogsfastighet.
En som däremot noga har studerat effekterna av att gallra och att avverka i rätt tid och dessutom planera för intäkten i tid, är Skogssällskapets Clas Tjäder. Han arbetar med att hjälpa skogsägare att hitta rätt fastighet för eventuella tillköp eller nyköp, men han arbetar också tillsammans med skogsförvaltarna för att planera ekonomiskt för skogsägarens bästa.
– Ett viktigt område är när det gäller den rent skogliga skötseln. Det betyder oerhört mycket för avkastningen att trädstammarna håller rätt diameter och skördas i tid.
– Har gallringen varit dålig under åren blir stammarna klenare och avverkningen dyrare. Samtidigt blir betalningen lägre eftersom mer går bort i massaved i stället för till sågtimmer.
Många missar det
Gallring i rätt tid ger direkt utslag på värdetillväxten. Tillsammans med skatteeffekten kan skillanden
i det ekonomiska utfallet från en och samma fastighet vara väldigt stor. Foto: Mikael Falk
Clas Tjäder beskriver skillnaderna genom ett enkelt exempel: Han har med sig två tvärsnittstrissor av två olika träd. Den ena är betydligt kraftigare än den andra trots att de kommer från bestånd med samma bonitet och har samma ålder. Det enda som skiljer de två är att det ena beståndet har gallrats i rätt tid och stammarna där har därför uppnått en optimal diameter, medan träden i det andra beståndet har fått stå tätare.
300 m3 efter avverkning
Vid avverkningen har fastighetsägare ”Skoglund” fått ut 300 kubikmeter, varav 70% gick som sågtimmer och han behövde bara sända 30% till massaved. Det blev också en ganska låg avverkningskostnad 70 kr per m3, stammarna var grövre och arbetet gick snabbt.Hans granne ”Barrgren” har fått ut lika många kubikmeter, men han hade inte gallrat. Stammarna hade därför en lägre tillväxt och är någon decimeter mindre i diameter vid slutavverkningen. För Barrgrens del går därför bara 50% till sågtimmer och 50% till massaved. Barrgrens avverkningskostnad blev högre än Skoglunds eftersom skördarlaget får hantera fler stammar och det tar därmed längre tid, 100 kr/m3.
70% eller 30% i skatt?
Återbeskogningen kostade naturligtvis lika mycket för båda grannarna, så totalt sett betydde det att Skoglund fick ut sammanlagt 30 000 mer före bokslutsdispositioner och skatt 80 000 mot 50 000 kr. Eftersom skatten skall dras ifrån ”vinsten” så är det mycket intressant vad som händer i nästa skede.Barrgren vill ta ut allt genast och drabbas av 70 procent skatt. Kvar av vinsten från hela avverkningen på 300 m3 är nu 15 000 kr.
Skoglund gör som han brukar och sätter in pengarna på sitt skogskonto och undgår därmed mycket av skatten. Han betalar därför bara 30 procent i skatt. Skoglund får istället 56 000 kr kvar. 370 procent mer än Barrgrens resultat!
Företagsförmögenhet avgör
Vad är det då som har hänt här? Jo, avgörande för hur mycket man får ut efter skatt är hur mycket företagsförmögenhet som man kan visa upp att företaget har. När träden står i skogen är företagsförmögenheten 39 procent av taxeringsvärdet 1993. Genom att flytta kapitalet från växande skog till ett bankkonto synliggör man företagsförmögenheten så att skattetrycket sjunker från 70 procent till 30 procent. Detta är något som går att styra om på några års sikt, men inte precis i samband med avverkning. Om man t ex måste ha loss pengar från verksamheten till någon åtgärd måste man ha fem till tio års framförhållning. Annars går mycket bort i skatt.– Det är något alla skogsägare kan tänka på, men extra viktigt i samband med nyförvärv eller ägarbyten, säger Clas Tjäder. Då har man som skogsägare störst möjlighet att påverka siffrorna.
– Därför är det viktigt att gå till någon som är expert och diskutera såväl de skogliga som de ekonomiska förutsättningarna, de egna målen och behoven i ekonomin och skogen. Men det är viktigt att tänka på att det måste vara någon som kan både skog och skatt.
"Bokföringssystem" för skogen
Skogssällskapet har därför utvecklat olika typer av ”bokförings-system” för att hålla koll på föräntningen i olika bestånd. Och för att kunna hjälpa skogsägarna att ställa förräntningskrav på olika bestånd.– Det är något helt självklart egentligen. Har du dina pengar på banken eller i en aktiefond får du besked fyra gånger om året, kanske oftare. Inom Skogssällskapet hjälper vi därför våra kunder med bättre beslutsunderlag.
– Andra skogsägare, med ett skogskapital på kanske fem miljoner kronor, bryr sig inte alltid om den typen av information. Det förvånar mig att inte alla följer detta mer noggrant, säger Clas Tjäder.
Inte alltid ta ut maximalt
Han tycker att det inte alls handlar om att alla skogsägare till varje pris skall utnyttja sin skog maximalt för att ta ut varje krona. Det handlar istället om att man håller sig informerad om vad som händer med innehavet/ förmögenheten.Även om man skulle vilja använda skogen enbart till friluftsliv, jakt, fiske och för de estetiska värdena, är det väldigt intressant att se hur värdet utvecklas. Först då kan man göra mer med de delar som man vill utveckla.
En fjärdedel på banken
– Ungefär en fjärdedel av skogskapitalet bör stå inne på banken, säger Clas Tjäder.– Det gör dels att man kan visa högre kapitalunderlag och dels att det står ny skog och växer i skogen. Planerar man rätt får man därigenom både en högre effektivitet och produktion i skogen och samtidigt en högre avkastning.
– Det är helt enkelt inte så längre att gammal skog är ett bra kassaskåp för skogsägaren. Idag ska de sista tio åren av skogens tillväxt i varje bestånd stå på banken, slår han fast.
Clas Tjäder menar att detta gäller alltid, inte därför att räntan på banken skulle vara speciellt bra. Istället är det skatteeffekten som uppstår. Med två procents ränta på kontot får man en skatteeffekt på hela tio procent varje år.
Diskutera enskilda förutsättningar
– Visst, det är alltid svårt att generalisera. Det finns individuella skillnader mellan olika skogsägares innehav. Just därför är det viktigt att komma in till oss och diskutera just den enskildes behov, förutsättningar och önskemål.– Trots det är det viktigt för de flesta skogsägare att ha ekonomisk framförhållning och låta skogen växa på banken de sista åren för att närma sig ett högre resultat efter skatt.
Stormdrabbade har nu chansen
Vad innebär då den senaste storstormen för de drabbade skogsägarna? Clas Tjäder tror att det mitt i all bedrövelse kan finnas en ljuspunkt– En mängd skogsägare som hittills haft ett måttligt värde på företaget får genom stormen ett högt värde. De som i detta läge inte måste ta ut pengarna direkt, har nu en möjlighet att långsiktigt planera för ett lägre skattetryck.
För de allra flesta innebär det stora skillnader om man agerar systematiskt i linje med Clas Tjäders rekommendationer på alla bestånd hela tiden under en hel livscykel. Och extra viktigt är det att gå igenom agerandet och möjligheterna vid nyförvärv/ägarbyten och generationsskiften.
Frågor kring ägarbyten och nyförvärv? Kontakta:
Lars-Göran Lönn, för södra Sverige 035-801 83, 0706-385765 lars_goran.lonn@skogssallskapet.seBengt Furunäs, för västra Sverige 031-755 63 70, 070-391 13 20 bengt.furenas@skogssallskapet.se
Thomas Hedlund, för mellersta Sverige 021-123313, 0706-153660 thomas.hedlund@skogssallskapet.se
Clas Tjäder, för norra Sverige 0611-20386, 0706-878812 clas.tjader@skogssallskapet.se
Text: Mikael Falk
mikael@franzenfalk.se
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 