forskning
SUFOR har gett uthållighet en ny innebörd
Vattenvård i skogsbruket ingår idag som en naturlig
del av planeringen, vilket i sin tur gynnar
livet i skogen. Foto: Björn Ålander
Markfrågor, biodiversitet, skogshälsa, samhällsfrågor och skötsel har stått på agendan.
Men vilka resultat har levererats och är de användbara för den enskilda skogsägaren?
Sista veckan i april satte SUFOR, Sustainable Forestry in Southern Sweden, punkt för sin verksamhet med de så kallade SUFOR–dagarna.
SUFOR har varit ett brett forskningsprogram med många delprojekt, men det gemensamma målet har varit att forska fram kunskap om uthålligt skogsbruk i södra Sverige.
– Uthållighet handlar om komplexa frågeställningar som kräver komplexa svar, säger Ola Sallnäs programchef och professor i skogsteknik.
Bevara uthållighetstanken
– Vi kan dock konstatera att SUFOR har hjälpt till att bereda uthållighetstanken en plats i skogsbruket och att vi på vissa områden även har kunnat leverera både viktiga och tillämpbara resultat.Enbart det faktum att programmet har varit fokuserat på södra Sveriges skogar har förändrat bilden av svenskt skogsbruk. Innan SUFOR startade, fanns en tendens att dra hela Sverige över en kam, med utgångspunkt i de boreala skogarna.
– Sydsvenskt skogsbruk och dess förutsättningar skiljer sig i många avseenden från det mer nordliga. Här finns en annan ägarstruktur, ett annat ekosystem och en annan föroreningsbild, säger Ola Sallnäs.
– Att SUFOR har satt fokus på södra Sveriges skogar får nog ses som ett viktigt resultat i sig.
Tyngdpunkt på modeller
En stor del av programmets resurser har satsats på att utarbeta skogliga datormodeller.Med hjälp av modellerna kan forskarna göra körningar och experiment i datorn som skulle ta flera generationer att utföra i fält. På så sätt kan man generera olika scenarios, vilket i sin tur kan ge ett beslutsunderlag för den enskilda skogsägaren.
En av de viktigaste modellerna som SUFOR tagit fram är markmodellen Forsafe. Den kan beräkna marknäringsämnena i marken i förhållande till olika nedfallsmängder, vittringshastigheter och skogsproduktion.
– Den är en av de mest avancerade i sitt slag i världen idag och det ligger ett stort antal forskare och mängder av data bakom denna modell, säger Harald Sverdrup, professor i kemiteknik.
– Med all säkerhet kommer den att få användning inom såväl skogs– som luftföroreningsforskningen i många olika länder. (Läs mer om ForSAFE på nästa sida.)
Biodiversitet
Ett annat resultat av SUFOR:s forskning är boken ”Skogsdynamik och arters bevarande”. Författarna, Sven G Nilsson och Mats Niklasson, har samlat det mesta av den kunskap som finns inom ämnet. Boken är idag den enda litteratur i sitt slag med fokus på södra Sveriges ekosystem.Bokens resonemang bygger på att om vi ska kunna bevara arterna i våra sydliga skogar, krävs en annan typ av naturvård än den som bedrivs idag.
– I många fall har vi applicerat samma typ av naturvård i södra Sverige som i de boreala skogarna, säger professor Sven G Nilsson från Lunds universitet.
– Det fungerar dåligt. Istället för att ägna oss åt generell hänsyn, måste vi i södra Sverige koncentrera naturvårdsresurserna till de kärnområden där de hotade arterna finns.
Bakgrunden till denna tankegång är det spridningssätt som många av de sydliga arterna har. Ofta sprids de oerhört långsamt och kan bara flytta sig korta sträckor.
– I stort kan man säga att de ädla lövskogarna påminner mer om regnskogen än de boreala skogarna när det gäller spridningsekologi. Det innebär att även om vi sätter av områden för arterna, kan de inte ta sig dit om de inte redan finns i närheten, säger Sven G Nilsson.
Risk i fokus
Kristina Blennows forskning om storm och riskhantering inom skogsbruket, aktualiserades rejält i slutfasen av SUFOR när stormen Gudrun svepte in. Från att från början ha mött ett ganska svalt intresse från skogsbruket för sin vindmodell, WINDA, och sitt riskresonemang, blev Kristina över en natt SUFOR:s mest efterfrågade forskare.Mot slutet av SUFOR har det även kommit handfasta och spännande resultat om blandskog. Bland annat har en grupp skötselforskare tagit fram en ungskogsmodell som hjälper skogsägaren att skapa en björk– och granskog där man kan behålla björken upp i höga åldrar. Tillika finns en modell för naturlig föryngring av björk framtagen.
Framtiden och uthålligheten
SUFOR har varit ett omfattande program och det är i dagsläget svårt att bedöma vilket inflytande programmets resultat kommer att ha på framtida skogsbruk.Men kanske har SUFOR påverkat tankar runt skogsbruk i södra Sverige mer än forskarna själva anar. Saker som var främmande vid programmets start, är idag en del av vardagen i skogsbruket. Idag ser nog de flesta skogsägare vikten av att ta hänsyn till näringsförrådet i marken. Vattenvård i skogsbruket är en del av den skogliga planeringen och risktänkande kommer bli en stående punkt på många skogsägares agenda.
Även om SUFOR inte ensamma har stått för dessa tankegångar, har programmet ändå samlat kompetens från olika discipliner och försökt att ta ett helhetsgrepp på ”uthålligt skogsbruk”. Det faktum att man försökt göra det i dialog med skogsbruket borgar för att resultaten kommer leva kvar även efter programmets avslutande.
Text: Maria Ålander
maria.alander@ess.slu.se
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 