forskning

ForSAFE – Nytt redskap som håller koll på din skog

– ForSAFE är ett nytt verktyg för att hålla koll på skogens förmåga till avkastning, säger professor Harald Sverdrup, vid Lunds Universitet. Foto: Mikael Falk

Alla företag måste ha en bokföring. Den finns för att kunna hålla reda på hur mycket pengar som finns på bankkontot, hur mycket produkter som finns i lager, hur stora utgifterna och intäkterna är.
Precis så fungerar ForSAFE – ett nyutvecklat program för att hålla reda på skogens förmåga till avkastning. "Pengarna" är systemets näringsämnen och hur dessa omsätts.

– Det är naturligt för alla företag att hålla reda på sitt lager, sin försäljning och sitt bankkonto säger Harald Sverdrup, professor i kemiteknik vid Lunds Universitet.

– Det är även naturligt för jordbrukare att hålla reda på vad marken ger, vad den innehåller och vad som behöver tillsättas för att den skall fortsätta att ge det man önskar,

– För skogsägare har det däremot hittills inte funnits något sätt att hålla ordning på hur skogen påverkas av markens näringsvärden, klimatförändringar, skötselmetoder och avverkning. Det kan nu ForSAFE göra.

Med hjälp av ForSAFE och PROFILE kan man se hur näringsämnena i skogen påverkas av klimat, markförutsättningar, avverkning, utsläpp/nedfall m m. Det visar markens förmåga till skoglig avkastning.

Vad är ForSAFE?

Det finns en stor mängd skogliga forskningsrön och nya produceras varje år. En del handlar om vad som händer med klimatet i framtiden. Andra handlar kanske om vilken betydelse svamparnas mycel har för skogen, att stormskador blir vanligare eller hur kvävenedfallet från luften påverkar träden. Andra kan t ex handla om hur skogen näringstillstånd påverkas av att hela träd skördas vid avverkningen utan att något får vara kvar i skogen.

Verkligheten mer än summan

Alla dessa rön är mycket relevanta och intressanta. Tagna var för sig kan de ändå inte visa hela verkligheten utan bara en liten begränsad del av den totala situationen för skogen. Även om de i sig är sanna blir de ändå inte alltid helt användbara eftersom de inte tar hänsyn till övriga parametrar som också förändras.

Skogens tillväxt påverkas av många faktorer. Exempelvis beror den på näringsbalansen i marken, tillskott i form av luftburna ämnen t ex utsläpp, men också av trädslagsval, skördemetod, avrinning och nederbördsmängd. ForSAFE och PROFILE har skapats av forskarna i Lund för att kunna se hur de olika parametrarna påverkar markens förmåga till avkastning. Nedan syns ett diagram över hur näringsämnens andel i marken har förändrats på en försöksyta sedan 1500-talet och hur förändringen kommer att fortsätta fram till år 2100.

Sammanställa forskning

Harald Sverdrup tyckte därför att man borde sätta ihop mycket av forskningen kring mark, skötsel, avverkningsstrategier etc till en enda stor modell som verkligen kunde beskriva hur skogen i verkligheten ser ut och fungerar idag och i framtiden?

Sagt och gjort. Inom ramen för SUFOR – det sydsvenska forskningsprojektet för uthålligt skogsbruk tog sig Harald Sverdrup och hans kolleger an forskningsrönen. De gick igenom dem en och en tillsammans med de forskare som hade tagit fram respektive resultat. Därigenom kunde de mödosamt bygga modellen under nio långa år.

Vad gör modellerna?

I stor utsträckning handlar ForSAFE alltså om att hålla koll på skogens tillväxt, produktion, markens förråd och kemi samt kol- och kvävecykeln över tid. Genom att hantera både föroreningar, klimatets förändringar och individuella ståndortsegenskaper kan man med ForSAFE skapa scenarier för skogens utveckling och tillväxt över lång tid. Man kan se vilken utveckling vittringen kommer att få och vilken betydelse den får för skogens tillväxt, precis som man kan finna den kritiska belastningen för det sura nedfallet. Rent praktiskt innebär det att Harald Sverdrup och hans kolleger i Lund kan visa upp integrerade och detaljerade regionala prognosmodeller för skogsmark runt om i landet.

Modellen fungerar

– Vi vet att ForSAFE och PROFILE fungerar, säger han.

Hur då? Jo, Harald och hans kolleger vid universitetet har gjort ett antal fälttester både i Sverige och utomlands. På sistone har de utgått från Skogsstyrelsens16 observationsytor runt om i landet.

Genom att man gått 100-150 år tillbaka i tiden och gjort körningar har man kunnat jämföra verklighetens utfall med modellens utfall. Man har gjort mängder med provkörningar och äntligen stämmer modellens prognos exakt med dagens verklighet. Efter många års finjusterande, har man nu fått ForSAFE att beskriva utvecklingen för testområdena som den senare verkligen blev. Det betyder i sin tur att man också kan lita på att modellen kommer att beskriva framtiden någorlunda exakt.

Målet är två gånger två kilometer

I höstas var Harald Sverdrup och hans kolleger klara med modellen.

– Ja, det känns väldigt bra, men man kan konstatera att det aldrig hade gått att klara av med ett kortare forskningsprogram på tre fyra år, som är vanligt idag.

– Vi strävar nu efter att komma ned på en detaljeringsnivå på två gånger två kilometers, vilket är mycket användbart för enskilda skogsägare.

Samtidigt står det klart att ForSAFE inte är någon enkel modell som varje enskild skogsägare själv kan hantera på sin hem-PC. För det finns den enklare varianten PROFILE. ForSAFE är ett komplicerat verktyg. Harald Sverdrup jämför det gärna med cockpiten i en jumbojet, med tusentals lampor och visare som blinkar och lyser. Som sådan kräver den utbildning.

Utbildar skogsproffs

– Vi hjälper gärna till och utbildar t ex förvaltare och andra på modellen, men det kräver viss träning, säger Harald Sverdrup.

– Däremot har den redan lett till att vi fått ögonen på en del uppseendeväckande tendenser. En är att magnesium och kalcium hotar att ta slut i våra svenska skogsmarker. Och det går mycket fortare än vad vi hittills trott om inte återföringen kommer igång i de svenska skogarna.

Skogsbolagen – mycket att vinna

Hur det än är med lättanvändbarheten så är ForSAFE ett redskap som kan få stor användning. Inte bara på forskarnivå och för skogsvårdande myndigheter, utan även för förvaltningsbolag och större skogsbolag.

– Absolut, säger Harald. Skogsbolagen och andra stora skogsägare är de som har allra mest pengar att tjäna på att använda prognoserna från ForSAFE. Men engagemanget är i dagsläget relativt litet.

– Skogsbolagen är i regel så stressade och pressade att de inte orkar eller hinner ta till sig den här typen av ny kunskap.

Text: Mikael Falk
mikael@franzenfalk.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden