markanvändning
Planerad markanvändning – avgörande framgångsfaktor i Hässleholm
– Upplevelseturism bildar grunden för en framtid, säger kommunalrådet Bengt Andersson.
Hovdala slott ägs av och har renoverats av Statens Fastighetsverk. Kommunen är hyresgäst och
svarar för driften. En privat entreprenör driver restaurangen. Foto: Hans-Jöran Hildingsson
– Upplevelseturism kan ersätta försvunna militära jobb, säger kommunalrådet Bengt Andersson.
Hässleholms kommun är till ytan den största kommunen i Skåne, belägen där slätt och skog möts. En gång betraktades tätorten Hässleholm av många som den halvtrista järnvägsknuten. Idag har de goda kommunikationerna vänts till en fördel för Hässleholm. På dryga timmen når man med tåg Kastrup och Köpenhamn. Till Stockholm tar det 3,5 timmar. Kommunen har köpt stora markområden och låtit göra en markanvändningsplan. Det ska öka turismen och attrahera fler att bosätta sig i kommunen.
Köpte 2 500 ha mark
När pansarregementet flyttades från Hässleholm år 2000 och därmed ca 740 arbetstillfällen försvann, gjorde kommunen en större markaffär med staten. Hela det militära övningsfältet Hovdala – Mölleröd på 2 500 hektar köptes av kommunen inklusive 80 000 kvadratmeter byggnader. Mitt i området ligger Finjasjön, idag en av Skånes bästa fiskesjöar med gädda, abborre och gös.– Vi insåg tidigt att detta var ett i flera avseenden mycket fint område, väl samlat, stadsnära och med obegränsade möjligheter till rekreation och upplevelser. Vi sade då, ersättningsjobb i all ära, men får vi köpa Hovdalaområdet så är det Hässleholms framtid när det gäller turism, upplevelser och mycket annat, berättar kommunalrådet Bengt Andersson.
Våga agera
Bengt Andersson ger intryck av att vara orädd. Han anser att kommuner ska ha en stor markreserv för framtida ändamål som utbyggnad och exploatering. Även om det knorrades en del bland politiker och tjänstemän, var Bengt Andersson helt övertygad om att förvärv av Hovdalaområdet skulle innebära en ny spännande framtid för Hässleholm.– Området är inte köpt för att det ska exploateras. Det ska bevaras och utvecklas för rekreation och friluftsliv. Det är där vi har framtiden. Vi ska tjäna pengar på det också. Det innehåller ett relativt stort skogsinnehav. Skogsdriften bör ge ett årligt netto på drygt 800 000 kr.
– Kommunen gav 76 mkr mark och byggnader. Idag har vi sålt byggnader för 60 mkr. Det gick fortare än vi trodde. Om två år räknar vi med att ha finansierat hela köpet. Och vi sitter på 2 500 ha. Det känns utmärkt eftersom det fanns de som menade att denna affär kommer att fördärva kommunens ekonomi. Det lokala näringslivet har stimulerats. I sammanhanget kan nämnas att kommunen är skuldfri idag och har en god soliditet.
Markanvändningsplan
Det fanns många olika viljor i kommunen kring vad man skulle göra med området när det väl förvärvats. För att få strukturen klar på området och utifrån det planera för vägar och parkeringar, gång– och ridvägar, utsiktsplatser och allt annat som ska få plats i ett friluftsområde, anlitades Skogssällskapet. Bengt Andersson igen:– Vi kände till Skogssällskapets mångåriga samarbete med Region Skåne kring dessa frågor. För ungefär två år sedan började vi resonera med Skogssällskapet om hur området skulle kunna användas.
En mängd frågor gjorde att begreppet markanvändningsplan successivt växte fram. Idag har vi en markanvändningsplan som är föredragen i kommunstyrelsen.
– Vi uppfattar att vi är lite banbrytande med denna plan. Planen ska vara tillgänglig för allmänheten och finnas på hemsidan så att människor kan se vad området erbjuder. En välinformerad allmänhet skapar ökad förståelse.
Uppleva och leva
”Uppleva och leva” är visionen som myntats i kommunen. Under de tre senaste åren har kommunen haft ett positivt flyttningsnetto, dvs årligen har befolkningen ökat med 200–250 personer. De flesta som flyttar till Hässleholm kommer från södra Skåne.– I tider när tillverkningsindustrin flyttas till länder med lägre löner, tror vi att turismen kan bli en intressant marknad. Hässleholm har ett bra geografiskt läge och mycket bra kommunikationer.
– Med kommunens alla naturkvaliteter och närheten för Malmö- och Lundabor och övriga tätortsboende i Skåne, bör turismen vara lite av vår framtid.
Trädhus
Bengt Anderson fortsätter:– I den långsiktiga visionen för Hovdalaområdet ingår att vi tänker bygga sk trädhus. Idén kommer från England. Vi tror på detta, dvs hus i träd av träd. Vi har hittills inte sett det någon annanstans i Sverige.
– För konferenser, slutna sällskap, bröllop osv kan vistelse och boende i trädhus innebära upplevelser utöver det vanliga. Inledningsvis handlar det om att bygga ett eller två större trädhus. Det ska ske uppe i en trädkrona.
– Detta sticker ut på ett sätt som stämmer överens med övrigt vi åstadkommer i linje med visionen. Vad skogen beträffar ska andelen ädellöv öka på sikt i området.
– Vi vill återta lite av den position Hässleholm haft som träindustricentrum. Då måste även råvaran finnas i form av produktiva skogar.
– Så de ädla lövträden fyller många funktioner, menar Bengt och tänker på trädhusen.
Markanvändningsplanen visar vägen mot målet
Skogssällskapet har på
uppdrag av Hässleholms
kommun gjort en markanvändningsplan
för Hovdalaområdet,
ett f d militärt
övningsfält.
Foton:
Hans-Jöran Hildingsson
För att få struktur på alla intresseinriktningar och planeringsmässigt lägga en grund för ett bra utnyttjande av markerna, fick Skogssällskapet i uppdrag att ta fram en markanvändningsplan för hela Hovdalaområdet.
Joakim Norgren på Skogssällskapet berättar:
– De anspråk som fanns på området, delade vi in i ett antal mångbruksgrenar. Mångbruksgrenarna var natur, kultur, vatten, rekreation och skogsbruk. För var och en av dessa mångbruksgrenar lokaliserades ett eller flera kärnområden. För varje mångbruksgren utsågs en kommunal tjänsteman som ansvarig. De bidrog med sina kunskaper genom att sätta mål och peka ut vilka områden som var viktiga för respektive mångbruksgren. Undantaget var skogsbruk som i förutsättningarna angivits som övergripande markanvändning på all mark som inte utgjorde kärnområde för någon annan gren. För mark som ska utgöra arena för en mängd aktiviteter med olika målsättningar, måste det först upprättas en övergripande markanvändningsplan, innan man går vidare och gör en skogsbruksplan som är mer detaljerad.
Kommersiellt och ideellt
Hovdala Slott
– Det var cykel–, häst– och vandringsleder, hund– och hästbadplatser, camping, utsiktsplatser osv. Detaljplaneringen inkluderade även samtal med företrädare för de grupper som bedrev verksamhet i området, som brukshundsklubb, enduro, terrängkörning med jeep, rollspel, ridning, skytte med flera, såväl kommersiella som ideella. Även Hässleholms lärare och omsorgspersonal tillfrågades om behov och önskemål.
Stor mängd data
– En stor mängd data insamlades i form av texter, bilder och uppgifter av olika typ om områden. Att hålla reda på allt detta är ogörligt om man inte utnyttjar ett Geografiskt informationssystem. Vi valde att i Förvaltningsplan (Skogssällskapets utökade skogsbruksplaneprogram) bygga ett verktyg för detta. Informationen fanns under arbetets gång tillgänglig via internet för kommunens tjänstemän och för oss som utförande entreprenör. Därmed kunde alla se var kärnområden, nyckelbiotoper, strandskydd osv var belägna samt vilken information som var kopplad till dessa.– Från det att arbetet påbörjades, kunde vi efter ett år leverera ett färdiglagt pussel. Vi har lärt oss mycket av detta mycket intressanta och spännande jobb. Metodiken tänker vi vidareutveckla för att även kunna erbjuda andra kommuner en sådan tjänst, berättar Joakim Norgren.
Text: Hans–Jöran Hildingsson
hans–joran.hildingsson@skogssallskapet.se
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 