föryngring

Miniplantan snuvar snytbaggen

– Vi fick en betydligt lägre plantdöd med miniplantan än med täckrotsplantorna, säger Anders Lindström, vid Högskolan Dalarna i Garpenberg.

Forskargruppen har sedan flera år testat en planta som kan dras upp på tio veckor istället för traditionellt drygt ett år. Den nya lilla plantan klarar sig bättre från snytbaggeangrepp de första två åren än täckrotsplantan.

– Dessutom kan man plantera direkt året efter avverkning istället för efter flera års hyggesvila, förklarar Anders Lindström.

Nu står det klart att försöken med miniplantan för tall och gran går en lovande framtid till mötes. Även om plantföretagen än så länge vilar på hanen är skogsägare som Holmen och Bergvik på väg att drag igång näst intill fullskale-experiment med miniplantan i de norra delarna av landet med egenodlat material.

– Företagen står för den praktiska tillämpningen och vi här på Garpenberg finns med i kulisserna som mentorer och rådgivare, förklarar plantforskaren, docent Anders Lindström.

Snabbare och billigare

Idén med miniplantor är att man istället för att odla gran och tallplantor en hel säsong och sedan låta dem övervintra, låter plantorna växa i åtta till tolv veckor. De kan därefter planteras ut samma säsong efter en anpassad markberedning. De små plantorna hinner alltså både odlas och planteras samma år. Man kan troligen också så dem sent, låta dem fryslagras och plantera ut dem tidigt året därpå. Genom sin ringa storlek blir de billigare att transportera och insekticider krävs inte för att hålla skadedjuren borta. Hyggesvilan kan troligen minskas med ett par år, Detta eftersom snytbaggarna inte tycks uppskatta de små plantorna som inte hunnit förvedas i stammen. En teori varför de alltid hungriga baggarna tycks föredra täckrotsplantorna är att miniplantan inte utsöndrar de terpener som baggarna lockas av. Helt klarlagt är dock inte fenomenet, men kommer undersöks nu i samarbete med forskare vid KTH i Stockholm.

Efter fem års försök, och de senaste tre årens lovande resultat har det nu visat sig att miniplantan har en rad fördelar framför den traditionella täckrotsplantan. Miniplantan som utvecklats och testats på Högskolan Dalarna i Garpenberg under ledning av Anders Lindström tillsammans med kollegerna entomologen Claes Hellqvist och skog dr Eva Stattin, håller vad den lovade redan för ett par år sedan.

Betydligt färre snytbaggeangrepp

Plantdödligheten var betydligt lägre hos miniplantan än för täckrotplantan både år ett och år två. År tre hade bågge planttyperna samma dödlighet, men miniplantan har trots allt ett litet försprång eftersom den har hunnit stabilisera sig bättre och kan därmed vara mer motståndskraftig mot olika typer av skador.

I försöken drabbades det första året var tredje täckrotsplanta mot bara fem procent av miniplantorna av snytbaggarna. Nästa år jämnades resultaten ut något och alltså år tre var de i stort sett jämnbördiga.

Överlevnaden efter tre år i fält i det äldsta försöket med miniplantor för gran var 82 procent vilket är högre än för konventionellt odlade täckrotsplantor. Därmed tyder allt på att miniplantan alltså kan användas för både gran och tall.

En vinnare

Det finns stora chanser att miniplantan kan bli en vinnare. Kortare hyggesvila och mindre kostnad för odling och plantering samt miljövinster då mindre användning av kemikalier krävs, är några av de tydligaste fördelarna.

Hur är det då med miniplantans chanser att slå igenom i samband med återplanteringen efter stormen Gudrun i södra Sverige?

Anders Lindström tror att det är väl värt att pröva. Än så länge befinner man sig på försöksstadiet och trycket både ifrån skadedjur och vegetation är mycket högre i södra Sverige.

– Vi vet att miniplantan inte går att plantera i grönriset som är vanligt i syd, men skulle miniplantan få en chans att testas med rimliga villkor tror jag definitivt att den skulle ha en god chans att hävda sig.

– Den går inte att plantera efter högläggning. Däremot har harvning fungerat bra.

– Det är också viktigt att miniplantorna planteras tillräckligt djupt, annars kan de både torka och kantra och få krokigt växtsätt. Miniplantorna skall också planteras i kontakt med mineraljord eftersom de lätt drabbas av torkskador vid plantering i humus eller i hög.

– En annan sak som man bör se upp med är att sent sådda miniplantor invintrar senare än täckrotsplantornas skott. Lagringstiden i fält bör minimeras eftersom de är känsliga för uttorkning.

Dröjer innan en marknadslansering

Det dröjer ännu några år innan vanliga skogsägare i större skala kan gå till sin lokala plantleverantör och köpa in miniplantor till sin återbeskogning. Dels har den inte testats tillräckligt och dels är inte plantföretagen särskilt ”hungriga” på den nya plantan.

Anders Lindström anser att det viktigaste nu är att reda ut hur logistiken kring miniplantan skall fungera. Den är t ex känslig för lagring. De späda plantorna kan lätt torka ut och hanteringen blir mer av färskvara än de traditionella täckrotplantorna.

Fortsatt forskning och utveckling

Nu hoppas Anders Lindström på att få mer pengar till fortsatt forskning. I första hand är det EU-projektet ”Leader +” som han tror på. Detta är ett europeiskt strukturfondsprojekt för att skapa ny livskraft i speciellt utvalda regioner.

En utveckling av miniplantan kan öka sysselsättningen i regionen för nedre delarna av Dalävlen i Dalarna och Gästrikland. För att EU-pengarna skall falla ut krävs dock motprestationer i form av tid och pengar från deltagarna själva och från externa finansiärer.

Text: Mikael Falk
Foto: Adam Falk

Till toppen

Vidare i SkogsVärden