– Utveckling av biodrivmedel är centralt för framtiden

Generaldirektör Thomas Korsfeldt, pendlar mellan bostadsorten i Uppsala, arbetsplatsen på Energimyndigheten i Eskilstuna och Stockholm där regering, riksdag och andra myndigheter finns på gångavstånd från kontoret vid Sveavägen. Thomas Korsfeldt ser stora fördelar med en övergång till olika former av biobaserade fordonsbränslen, som t ex etanol ur skogsråvara.

– Återställningen av anslagen till energiforskningen innebär stärkta möjligheter att uppfylla våra energipolitiska mål, säger Energimyndighetens generaldirektör Thomas Korsfeldt. Nu andas han ut efter en period av nervös väntan.
Förra hösten halverades nämligen anslagen till denna viktiga forskning.

Man behöver inte tvivla på att Thomas Korsfeldt var besviken efter förra årets neddragingar av energiforskningsbudgeten. Det var ett slag mot den omhuldade bioenergin, som ännu i mycket är i sin linda. Bioenergi skulle kunna bli en viktig del i den framtida svenska energiförsörjningen. En snabbare övergång till t ex etanol som drivmedel inom transportsektorn skulle förbättra vår handelsbalans och hjälpa till att nå de uppsatta målen om sänkt koldioxidutsläpp.

Men talet om Sverige som ”det gröna folkhemmet” riskerade att stanna vid rosa drömmar och tom valretorik efter förra årets kraftiga nedskärningar.

800 miljoner till energiforskningen

I den nya budgetpropositionen får Thomas Korsfeldt äntligen som han vill och anslagen för energiforskningen ökas till drygt 800 miljoner kronor.

– Genom förstärkningen som nu sker undgår man att tvingas lägga ned intressanta utvecklingsprogram. Duktiga svenska energiforskare kan behållas inom landet istället för att spridas över världen och till andra forskningsområden, vilket var en mycket stor risk efter förra budgeten, säger han.

Stabila förutsättningar

Thomas Korsfeldt förklarar att återställningen av anslagen innebär förbättrade förutsättningar för arbetet med energiforskning.

– Men för oss är det en central fråga att den långsiktiga forskningsfinansieringen säkerställs. Forskning är helt beroende av långsiktighet och kontinuitet. Och jag har personligen känt som mycket angeläget att försöka hitta former för att få fram pengar till energiforskningen, säger han.

Således tog Thomas Korsfeldt i våras fram ett förslag på en alternativ finansiering som skulle kunna ge minst 450 miljoner kronor årligen.

Därmed skulle energiforskningens anslag kunna bli ungefär samma som för perioden 1998 – 2004. Förslaget går bl a ut på att Vattenfall skall öronmärka en procent av sin nettovinst till forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet. Vanliga elkonsumenter betalar 19 kr/år till denna forskning och alla registrerade fordon betalar 27,50 kr/år till forskning och utveckling inom energiområdet.

Rättvist att Vattenfall betalar

Logiken är kristallklar, menar förslagsställarna. Vattenfalls vatten- och kärnkraft har byggts upp och ut med hjälp av stort statligt stöd. Då är det rätt att Vattenfall är med och avsätter en del av sin vinst till generell forskning och utveckling inom energiområdet.

– Även vanliga elkunder och transportsektorn drar nytta av FoU insatserna, fortsätter Thomas Korsfeldt.

Fördelen med Energimyndighetens lösning är att det skulle finnas en långsiktig, kontinuerlig och jämn nivå för forskningsinsatserna. Pengarna förvaltas inom tre statliga fonder som beviljar stöd till olika insatser inom energiforskningen.

På Energimyndigheten anser man att pengar ska gå till teknikstöd, teknikutveckling, innovationsstöd och marknadsintroduktion. Den universitetsknutna forskningen bör även i fortsättningen få sina pengar över statsbudgeten.

Hur det går med denna finansieringsform är dock i dagsläget osäkert efter regeringens anslagshöjning. Kanske dröjer det något år eftersom inte "piskan viner" just i år.

30 års-perspektiv nödvändigt

– Forskning och utvecklingsarbete kan inte vara beroende av tillfälliga ryck. Arbetet tar lång tid att bygga upp, men kan rivas ned med ett enda penndrag, säger Thomas Korsfeldt.

– Den energiproduktion vi har idag är i mångt och mycket resultatet av de beslut man tog för 20-30 år sedan. 70-talets energipolitik är den vi ser förverkligad idag.

– På samma sätt bestämmer dagens satsningar eller neddragningar vår energi- och miljösituation om 20 – 30 år. Det glömmer man lätt bort när mandatperioderna är fyra år.

Medvetenheten om detta gör att Thomas Korsfeldt idag inte vill binda sig för en enda lösning för framtiden. Han vill inte peka ut etanol eller någon annan energikälla som den enda tänkbara.

Smörgåsbord av energi

– Vi måste nu satsa på att ta fram ett ”smörgåsbord” av energiformer, till och med inom ett så enhetligt område som transportsektorn.

– I dagsläget vet vi inte alla konsekvenser, fördelar såväl som nackdelar, med de olika energikällorna.

– Man måste därför akta sig för att lägga alla ägg i en korg som skedde under uppbyggnaden av vatten- och kärnkraften. Vi riskerar då att ännu en gång investera in oss i ett system som kanske inte är det allra bästa. Om vi investerar stora pengar på ett fåtal nya system binder vi upp oss och låser fast oss själva. Resultatet av det tänkandet ser vi idag.

– Oavsett vad man tycker om kärnkraft, borde vi kanske inte ha satsat på en så stor andel. Vi hade då kanske snabbare kunnat få en stor inhemsk produktion av t ex etanol från skogsråvara. Även om man bör ha respekt för att timingen av olika insatser måste vara rätt.

– En för tidig storskalig satsning med en outvecklad teknik förstör för många år framåt, anser Thomas Korsfeldt.

Idag är den enda svenska tillverkningen av etanol från skogen försvinnande liten. Anläggningen startades för ett par år sedan i Örnsköldsvik och befinner sig ännu på försöksstadiet.

Dröjer länge än

- Det kan dröja flera år tills vi har en fullskalig industriell och kommersiell produktionsanläggning för etanol ur skogsråvara, säger Thomas Korsfeldt.

– Örnsköldsviksanläggningen är ett resultat av Energimyndighetens stöd. Att bygga upp den var ett av mina mål när jag tillträdde då myndigheten bildades 1998. Vi har gått in med 112,5 miljoner för att bygga upp den forsknings– och utvecklingsverksamheten.

– Satsningen där har gått så bra man kan begära. Det är en svår teknik och det tar tid att utveckla effektiva produktionssätt.

Satsningen på forskning och utveckling av biobaserade energislag för transportsektorn är mycket högt prioriterad inom Energimyndigheten.

Den svåraste utmaningen som man står inför är dock inte forskningen utan istället hur man kan utveckla marknadsbaserade lösningar. Hur kan man skapa långsiktiga styrmedel som inte ändras, så att fordonstillverkare, energidistributörer, företag och konsumenter kan anpassa sig?

Hur kan man lösa logistikfrågorna på ett realistiskt sätt?

Lönsamt redan nu med bioenergi

– Det intressanta är nu att det i dagsläget, med dagens höga oljepris, egentligen inte borde behövas några extra stimulanser för en övergång från fossila bränslen. Det börjar bli klart lönsamt redan nu, säger Thomas Korsfeldt.

– Vidgar man dessutom perspektivet till att omfatta inte bara själva inköpspriset på energin, utan även sysselsättning, hälsa, klimat och miljö, så blir en övergång än mer lönsam ur ett samhällsperspektiv.

Hur ser då Thomas Korsfeldt på framtiden? Hur drivs den svenska transportsektorn på 20-30 års sikt. Är alla bilar drivna av etanol från svenska skogar eller kör vi vidare på lite renare, men mycket dyrare diesel och bensin?

Inga snabba förändringar väntar

– Jag tror att vi då får vara väldigt nöjda om 20 procent av allt drivmedel är biobaserat. Etanol, biogas, DME och RME kommer att ha en stor betydelse, medan lösningar med vätgas kommer att ligga ännu längre fram i tiden.

– Men ska vi ens nå det modesta målet måste vi redan idag fatta de rätta besluten. Politikerna måste orka se längre fram än till närmaste valdag. Nya försörjningsstrukturer måste byggas upp.

– Ska det lyckas och ska det förändras måste vi ha med oss konsumenterna. De system som ska skapas måste vara rationella ur hela samhällets synvinkel.

När det gäller att nå ut till konsumenterna, medborgarna, skattebetalarna, medger Thomas Korsfeldt att man på Energimyndigheten bör vara självkritisk.

– Vi har varit dåliga på att informera om våra insatser och resultat hittills. Våra försök att sprida kunskap har inte varit så framgångsrika.

Kör själv vanlig bensinbil

Thomas Korsfeldt är bondson från Valdemarsvik, där han har några hektar skog som ibland lockar honom ut i naturen.

Thomas har bland annat en nedärvd småländsk ådra för att ta upp stubbar och sten som rekreation och vila från allt pappersläsande.

Han och hans hustru bor utanför Uppsala sedan många år och har tre vuxna utflugna barn. Huset är uppvärmt med vattenburen el och tre kakelugnar, som man eldar i vid behov. När han kör bil kör Thomas Korsfeldt en vanlig Volvo 850 med bensindrift.

Av Mikael Falk
mikael@franzenfalk.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden