nyheter

Snytbaggar invaderar gärna brända hyggen

Hyggesbränning har blivit vanligare i svenskt skogsbruk under det senaste decenniet. Bränningen görs bland annat i syfte att gynna vissa sällsynta brandälskande insektsarter. Men också snytbaggarna uppskattar de nybrända hyggena. Resultat från Skogforsk visar att hela föryngringar kan förstöras av snytbaggar om plantering görs för tidigt efter bränning.

– Det är oklart varför skadorna blir så svåra, men det kan bero på att bränningen lockar snytbaggar till platsen och/eller att färska plantor är den enda mat som finns när all annan vegetation har brunnit upp, säger Henrik von Hofsten, Skogforsk.

Skogforsks resultat visar att risken för allvarliga snytbaggeangrepp är störst på nyupptagna hyggen och på nyligen brända hyggen. Skogsägare bör ha is i magen, menar Henrik von Hofsten:

– Vårt råd är att vänta med planteringen minst tre år efter slutavverkning och minst två år efter bränning. Då minskar risken för snytbaggeskador markant, säger han.

Läs mer i PLANTaktuellt nr. 2, 2005.

Ny standardiserad bränsledeklaration för skogsmaskiner

Bränsledeklarationer har länge varit en självklarhet på nya bilar. Nu kan man också jämföra bränsleförbrukningen mellan olika typer av skogsmaskiner, till fördel för både ekonomi och miljö. Det framgår av en ny rapport från Skogforsk.

Skogsbrukets maskiner använder ca 115 miljoner liter diesel per år för avverkning och terrängtransport. Och eftersom dieseln motsvarar en tiondel av kostnaden för dessa arbetsmoment, kan relativt små förändringar av förbrukningen få stora konsekvenser för ekonomin och miljön. Den nya, standardiserade bränsledeklarationen ger förutsättningar för rättvisa jämförelser mellan olika maskintyper. Torbjörn Brunberg ser flera användningsområden:

– Den kan bli en del av entreprenörens beslutsunderlag när det är dags att investera i en ny skogsmaskin. Skogsföretagen kan styra sina inköp mot lägre kostnader och mindre miljöpåverkan. En standardiserad mätmetod underlättar också för maskintillverkarna när de designar maskiner eller ska välja nya, bränslesnålare motorer.

Läs mer i Resultat nr. 10, 2005.

Kan framtidens ungskogsröjning utföras av robotar?

Ungskogsröjning anses i dagsläget vara dyrt, vilket har skapat önskemål om att rationalisera arbetet. Mekaniserad röjning kan vara ett alternativ men det har visat osäker lönsamhet och lett till en stressig förarmiljö. Idén att automatisera arbetet och använda robotar analyseras av jägmästare Karin Vestlund i en ny doktorsavhandling från SLU i Uppsala.

I avhandlingen diskuteras krav på och möjliga lösningar för skapandet av en röjningsrobot. Fokus har varit att automatisera valen av stam som ska stå kvar efter röjning. De viktigaste kraven på framtida röjningsrobotar är att de på ett tillförlitligt och säkert sätt producerar godtagbara resultat. De måste kunna arbeta självständigt, utan kontinuerlig tillsyn, i en föränderlig och okänd skogsmiljö. Maskinellt seende samt radar- och lasersensorer är möjliga tekniker för att en robot ska kunna ta sig fram i terrängen, identifiera stammar och kontrollera röjningsaggregatet. För att automatiskt välja stammar konstruerades ett beslutssystem som använder egenskaperna trädslag, position, diameter och skada.

Mer information:
Institutionen för skogsskötsel, SLU i Uppsala, Karin.Vestlund@ssko.slu.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden