pejling

Flera trädslag att välja på efter stormens härjningar

Kaj och Annelie Johansson, ägare till den svårt stormskadade Elmtarydsfastigheten. Foto: Hans-Jöran Hildingsson

Markbered ordentligt. Plantera 1000-1500 gran. Låt björken självså sig.

Björken kommer gratis. Skyddsdikning krävs.

Görs satsning på ädellöv, så satsa på testat material. Sen krävs det hägn under lång tid.

Här är inte skånskt klimat. Tveksamt med ädellöv.

Gran är säkraste kortet.

För klibbal och vårtbjörk finns stora förädlingsvinster genom att satsa på timmer. Hägn krävs.

Tveksamt med svartgran. På sluttande mark är hybridlärk ett bra alternativ.

Varför inte hybridasp på den friska marken! Den är slutavverkningsmogen efter 25 år.

Förslagen var många, intressanta och tänkvärda när ett antal forskare och praktiker samlades för några timmars rundvandring på fastigheten Elmtaryd i södra Småland. Fastigheten drabbades, som beskrivits i tidigare nummer av SkogsVärden, oerhört hårt av stormen. I stort sett all gammal granskog blåste ner. Varje skogsägare som drabbats av stormen söker kunskap om hur ny skog bör anläggas och vilka trädslag som kan vara lämpliga.

Gran – ett säkert kort

Förhållandena på Elmtaryd med flacka marker och högt grundvatten har varit gynnsamma för granen. Lövandelen är förhållandevis hög på fastigheten med 15 %. Urban Nilsson är produktionsforskare på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp: - Granen är ett säkert kort på den här typen av marker. Tillsammans med björk som kommer av sig själv, så är ett planteringsförband på 1000 – 1500 granplantor per hektar med markberedning ett bra alternativ som en kostnadseffektiv återbeskogningsåtgärd. Vi får inte glömma bort att stormen den 8 januari hade orkanstyrka – även så stormfasta träd som eken föll.

Hybridlärk i större bestånd

Jesper Sörensen på Björnstorps godsförvaltning har erfarenhet av lärken: - Hybridlärk är det trädslag vi använde mest i Skåne efter stormen 1999. Lärken mår inte bra av att stå med ”fötterna i vatten”. Den ska planteras i sluttningar. Problemen med lärk är frost och vilt. Hägn mot vilt är inte nödvändigt om lärken planteras i bestånd större än 2 ha. Lärken är relativt stormfast och skjuter meterlånga skott i ungdomen. Även om det inträffar viltskador i ett bestånd, repar sig lärken bra. – Lärk och löv i blandning är klart intressant. Det kan vi visa på i landskapslaboratoriet på Snogeholm, tillägger Pelle Gemmel, SLU.

Ägarens val

– Vi har under sommaren funderat fram och tillbaka på hur vi ska gå vidare när det gäller föryngringsarbetet. Helt klart har vi tagit intryck av diskussionerna från exkursionen vi hade i juni.

– Från tidigare uppfattning att ha 80 % gran och 20 % andra trädslag, är vi nog mer inställda idag på ca 60 % gran för att få chans att pröva mer av andra trädslag. Med plantering av hybridasp vore det intressant att få uppleva en slutavverkning under vår livstid. Tydligen efterfrågas asp för massivträmöbler! Annars är det för våra barn vi planerar återväxten, menar samfällt Annelie och Kaj Johansson, ägare till den svårt stormskadade Elmtarydsfastigheten.

Av Hans–Jöran Hildingsson
hans–joran.hildingsson@skogssallskapet.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden