inblick
Martinsons Trä
- Innovativt och
lönsamt
Martinsons Trä i Bygdsiljum är en sågverkskoncern med tydlig inriktning på vidareförädling för byggnadsindustrin.
Foto: Hans-Jöran Hildingsson
Det hela började en gång när Karl Martinson såg en annons om en råoljemotor som var till salu. Motorn inköptes och ett mobilt sågverk riggades. Året var 1932. Idag styrs familjeföretaget av fjärde generationen Martinson. VD och koncernchef är Lars Martinson. Hårt arbete, långsiktighet och ärlighet i affärer har präglat företaget ända från början. Så skriver Lars Martinson i förordet till boken ”Med känsla för trä” som gavs ut 2004 – lite av ett jubileumsår för koncernen.
Tävlingsinstinkt
Lars Martinson, VD i Martinsons Trä. Foto: Hans-Jöran Hildingsson.
– Under en tid har forsknings- och utvecklingsfrågorna tagit mycket tid för mig. Nu i höst övergår vi till denna mer renodlade organisation. Efter kontakt med andra i branschen är jag övertygad om att detta är rätt väg. Alla sågverk får prisförutsättningarna för färdig vara. Sen får de trimma sin produktion efter bästa förmåga. På så sätt behåller vi tävlingsinstinkten. För övrigt har vi i företaget alltid haft korta beslutsvägar. Bra förslag från medarbetare kommer upp i ledningsgrupp och styrelse direkt. Det skapar vakna medarbetare. Det gäller att medarbetarna känner sig som en homogen grupp där man jobbar ihop och drar åt samma håll, menar Lars Martinson.
Utvecklingsambitioner
Från ”flygledartornet” styrs flödet av timmer in till den nya såglinjen hos Martinsons Trä. Resultatet blir tack vare en intensiv satsning på forskning
och utveckling, allt från produkter som träbroar till rör och balkar i trä och limträ samt nya material för byggnation och inredning.
Foto: Hans-Jöran Hildingsson, m fl.
Massivträ
Ett exempel på produktutveckling är massivträ som man började tillverka för två år sen. Egentligen är både limträ och vanligt sågat också massivträ. I grunden är det en träskiva som är krysslimmad. På så vis får man en mycket formstabil skiva. Massivträskivan kan limmas i olika antal skikt och med olika tjocklekar på skikten och kan därmed fås i olika dimensioner. Lars Martinson berättar:
God ljudmiljö
– Man kan säga att höghusen i Sundsvall som är byggda i trä (se SkogsVärden sommaren 2005) är ett genombrott. Sen är frågan hur det tar form med priser och annat. Det vi har varit mest fundersamma på är hur hyresgästerna ska uppfatta hur det är att bo i höghus av trä. Nu har det gjorts undersökningar under ett halvår kring de som bor där. Hyresgästerna är oerhört positiva. Det som särskilt framhålls är att ljudmiljön är så bra. Det är tyst. Vi var rädda för det omvända. Det visar att de normer som idag finns inom byggnation är anpassade för betong. Vi hade som mål att klara ljudklass B och det är ganska tufft att klara det på betong. Nu visar det sig att när vi mäter så klarar vi inte riktigt den normen. Mitthems VD menar att det spelar ingen roll. Viktigast är att boendemiljön för hyresgästen är bra ljudmässigt. Även byggarna sa att det under byggnadstiden var lugnt och skönt på bygget för kring betonghus är det ett himla liv när det borras i väggarna, berättar Lars Martinson.Mogen produkt
– För 25 år sedan började vi utifrån vår egen kunskap och lokala tillverkare att successivt bygga upp en limträproduktion. Man kunde köpa en fingerskravmaskin här och någon annan del där. Men det gick inte att gå ut och köpa en färdig linje, som man kan göra idag. Därför är limträ idag en mogen produkt. De 3-4 senaste åren har konkurrensen inom limträ varit mycket tuffare än för sågat, vill jag påstå. Det beror på att produktionen har byggts ut så enormt ute i Europa. Limträ idag är som en sågad vara. En stor kund på limträ är norra Japan. Japanerna är väldigt förtjusta i vår gran som är ljus och tätvuxen.Att Japan är en viktig marknad för Martinsons förstår man när man vänder på Lars Martinsons visitkort. Där står det på japanska. Eller är det framsidan?
Utvecklade byggsystem
– Bland våra större kunder under de senaste åren har varit lantbrukare som bygger nya maskinhallar, ladugårdar osv. Då levererar vi limträstommar till en annan part som sen inreder och gör klart. Men vi kan även ta på oss att montera. Det är det benet som jag menar att vi måste utveckla och bli duktigare på. Byggsystem ska bli ett prioriterat område nu i höst. Vi ska sälja mer kunskap helt enkelt och utveckla kompetensen när det gäller större träbyggnader. Det finns väldigt mycket att jobba med för att utveckla vidare när det gäller träbyggnader. Det ska vi ha mycket fokus på, framhåller Lars Martinson.
Forskning och utveckling
Har ni någon fördel av att ligga där ni ligger i Västerbotten?– Kunskapen kring trä och träanvändning är väldigt hög på högskolan i Skellefteå och på Luleå tekniska högskola. All den kompetensen har vi stor nytta av.
– Företaget Svenska Träbroar AB, med bas i Skellefteå och helägt av Martinsons numera, hade knappast funnits om inte högskolan hade legat där. Trätek i Skellefteå hade nog inte heller funnits, om inte sågverken varit så många i regionen.
– Det har inneburit att vi fått med oss storföretagen att satsa på Skellefteå med omnejd. För att få en stabilitet inom forskning och utveckling har Träcentrum Norr bildats. Det är bra för tyvärr har högskola och universitet dåligt med pengar. Nu har vi hjälp av SCA, Sveaskog, Setra m fl. vilket tryggat verksamheten.
Nationella träprogrammet
– Vår landshövding i länet, Lorentz Andersson, är ordförande i nationella träprogrammet. Den årliga budgeten är på 1,2 mkr, vilket inte är särskilt mycket! Det gäller att påverka och få med sig verk och myndigheter. Uppgiften är att öka träbyggandet. Det menar Lars Martinson som är vice ordförande i träprogrammet. Lars fortsätter:– Nationella träprogrammet är en process, fast i ett större sammanhang.
– Ser vi till oss själva i koncernen Martinson har vi varit väldigt hårt inriktade på produktion. Nu är det marknadssidan som gäller för att vi ska kunna utvecklas och fortsätta att vara lönsamma. En annan åtgärd är att vi förbättrar oss även på skogssidan. I princip ska kundens önskemål och krav märkas ända ut i skogen. Med denna organisation blir det tydligare för alla bolag i koncernen. De som producerar vet att så här mycket betalar marknaden. Denna ökade tydlighet kommer att bli avgörande. Ingen kan bara skylla på marknaden om det går dåligt. Det blir lätttare att kommunicera. För 20 år sedan gick sågverken bra. Man hade ingen anledning att jobba särskilt med marknadssidan. Men idag är det stenhårt.
Så säger man hos Martinsons som arbetar efter devisen ”Gran och Tall förädlar vi till meningsfulla, vackra, hållfasta och återvinningsbara produkter.
Text: Hans–Jöran Hildingsson
hans–joran.hildingsson@skogssallskapet.se
Till toppen