Fördel: skogsägare

Hos Anders Wall på Starfors säteri fick ett 80-tal skogsägare och kanske blivande skogsägare från Stockholm veta mer om skogen som kapitalplacering.

- Att vara skogsägare är ett underbart liv! Att få vandra i egen skog har givit mig en stor, stor glädje under alla år, säger Anders Wall som äger Starfors Säteri i utkanten av Heby i Uppland.

Det är exkursion för skogsägare och kanske även blivande skogsägare från Stockhoms innerstad i regi av Danske Bank. Ett 80-tal intresserade har samlats på plats ute i skogen.

Fullt i bussen

- Vi kunde inte ge plats åt alla intresserade för den här aktiviteten, berättar Johan Frej som är ansvarig för skog hos Danske Bank i Stockholm.

- Skogen som investeringsobjekt och kapitalkälla är väldigt intressant. Men det finns givetvis fler fördelar: rekreation, miljö att bo i och som sagt en fin investering.

Till sin hjälp hade Johan Frej flera kolleger och dessutom Svante Scherman och Lars Granberg, båda från samarbetspartnern Skogssällskapet.

- När man äger skog är det viktigt att se på både avkastningsvärdet och kapitalvärdet, förklarar Svante Scherman som är chef för Skogssällskapets östra region.

- Kapitalvärdet består av markens värde som skogsproducent och det förväntade avkastningsvärdet skogen ger.

Värdeförändring och direktavkastning

- Den direkta avkastningen från skogen representeras av det som erhålls när skogen avverkas och säljs som timmer och massaved. Man kan likna detta vid det en aktieägare erhåller i utdelning. Värdeförändringen på en aktie går att varje dag och varje minut avläsa via börsen. Det är dock i det närmaste helt omöjligt att förutse den här förändringen. När det gäller skog kan värdeförändringen eller framtida förväntade avkastningsvärden prognosticeras betydligt säkrare. Det vi talar om här är framtida förändringar avseende avkastningsvärden. Vad en marknad sedan är beredd att betala för skogsmark är en annan fråga och behöver inte nödvändigtvis koppla till utveckling av virkespriser och avkastning.

Svante Scherman menar att man som kapitalplacerare i skog kan göra mycket för att förstå och ännu bättre kunna bedöma sin investering, hur den ska hanteras, när den ska avverkas och skötas i övrigt.

- Huvudfrågan som kapitalplaceraren måste ställa sig är ”Hur förändras mitt kapital?” Med den frågan som grund blir det naturligt att försöka ta reda på hur volym- och värdeproduktionen utvecklas i den skog man äger.

- Det finns bra och relativt säkra metoder för att beräkna hur kapitalet förändras i skogen, något som vi på skogsfackspråk kallar ”visarprocent”.

Avkastningskravet unikt

- Vi står i en skog som förräntar bundet kapital med ca 1%. Lägsta tillåtna ålder för slutavverkning enligt skogsvårdslagen är passerad. Betraktas avkastningen isolerat hade nog de flesta skogsägare tyckt att den här skogen borde avverrkas för att ersättas med ny skog med högre förräntning. Här har vi dock glesat ut skogen för att den ska tjäna som skärm i en föryngringsfas där det natruliga uppslaget av plantor ska utnyttjas. Det är ett belysande exempel på att det inte ensidigt går att styra åtgärder i skogen efter hur skogens förräntar kapitalet. Andra aspekter måste värderas men att ha kunskap om förräntningen ger ytterligare beslutsunderlag

- Vilket avkastningskrav man ska ha på skogen är upp till varje skogsägare att avgöra, eftersom alla har olika mål och finansiell situation i övrigt.

Svante Scherman igen:

- Hur värdeproduktionen ska utnyttjas i relation till andra mål, kapitalreserv, jaktvärden och skönhetsvärden är frågor som varje skogsägare själva måste finna svaren på. Här finns inga entydiga objektiva svar.

- Det viktiga är att man gör en analys av alla bestånd och får en uppfattning om hur skogsinnehavet förräntar det bundna kapitalet. Vill man att skogen ska förränta sig så bra som möjligt är det ett mycket viktigt beslutsunderlag när olika åtgärder ska prioriteras och en strategi ska väljas.

Avverka där förräntningen är dålig

- Som alltid när det gäller kapitalinvesteringar är oftast målet att flytta kapitalet från en förväntad framtida låg avkastning till en förväntad hög. På samma sätt kan man resonera kring sitt skogsinnehav.

- Genom en kapitalanalys kan man få en översiktlig bild av hur olika skogar på en fastighet förräntar bundet kapital och hur den bilden förväntas förändra sig över tiden. Med hänsyn tagen till biolgiska begränsningar och de eventuella begränsningar en skogsägares mål i övrigt kan utgöra, är det sedan möjligt att prioritera avverkningarna efter förräntningen. Bestånd med låg förräntning avverkas först och ersätt med ny skog som tillvaratar markens förmåga till värdeproduktion på ett bättre sätt.

Ett viktigt moment i en analys av det här slaget är att skogen måste mätas för att en ge information om värde och produktion. Med analysen har sedan skogsägaren fått värdefull information om hur kapitalet i skogen är fördelat och hur det förväntas utvecklas. Med tanke på det stora kapital ett skogsinnehav representerar är det naturligtvis en fördel för en skogsägare att som ett av flera beslutsunderlag ha tillgång till uppgifter om skogens värdeproduktion. Att skogen i allra högsta grad är ett levande och föränderligt kapital blir, om det inte redan var fallet, väldigt tydligt på det sättet.

Av Mikael Falk
mikael@franzenfalk.se