produktion

På Skogsvårdsstyrelsens seminarium "Granen i fokus" i Borås, debatterades granen utifrån alla vinklar under två dagar i november. Några av de många intressanta föredragen behandlade framtidsfrågorna intensivodling och förädling. Vad får t ex ökad omsättningshastighet i skogen för konsekvenser på kvaliteten och vad kan förädlingen innebära för produktionen i framtiden?

Bland de medverkande på seminariet om granen fanns från vänster Fredrik Klang, Sveaskog, Johan Bergh, SLU, Markku Rummukainen, SMHI och Kristina Lundgren, SLU. Foto: Mikael Falk

Förädling kan ge 40 % bättre resultat

Bo Karlsson, Skogforsk, Ekebo, berättade om förädlingsprojekten kring gran i Sverige. Foto: Mikael Falk

Skogsbruket måste bättre ta vara på möjligheterna till förädlingsvinster. Det anser Bo Karlsson, Skogforsk, som var en av talarna på grankonferensen:
- Förädlad gran ger redan idag 15 procent bättre resultat än självföryngrad, men det finns en potential som är ännu högre. Förädlingsvinster upp till 40 procent är ingen omöjlighet.

Är det kloning, sk somatisk embryogenes, som är framtiden för det svenska skogsbruket?

Förädlad gran ger högre produktion, möjlighet till bättre kvalitet och färre risker, jämfört med föryngring med hjälp av ortens egen gran. Genom att använda förädlat material kan man få en bättre bonitet på samma mark, vilket ger en kortare omloppstid och bättre volym, vilket i sin tur på sikt ger ett högre markvärde. Samtidigt är det med förädling möjligt att motverka negativa effekter av klimatförändringar.

I dagsläget får man en förädlingsvinst på ca 10 procent för varje generation som tas fram.

Förädlingen kan påverka mycket

Med förädling kan man öka överlevnaden av plantorna – vilket betyder mycket för produktion och kvalitet.

Tillväxt - vad gäller höjd och diameterutveckling.

Kvaliteten, t ex fiberegenskaper och kan förbättras genom genetiken.

Andra egenskaper som t ex tålighet mot frost, kan också förbättras.

Somatisk embryogenes

Vid den modernaste formen av förädling som är högaktuell inte minst i Nordamerika, men även här i Sverige - somatisk embryogenes - väljer man ut de bästa individerna och producerar ”enäggstvillingar” av dessa frön. Denna typ av kloning är väl känd och har testats sedan mitten av 90-talet. Det kan ge mer än 30 % -40% bättre utfall – samtidigt som de långa ledtiderna mellan varje omgång/ generation kan kortas ned väsentligt.

Somatisk embryogenes innebär att man öppnar ett frö från en sk plusvariant och plockar ut grodden och lägger det i ett förökningsmedium, dvs näringslösning. Hormoner tillsätts till embryot och till slut kommer en hel rad med embryon bildas. Därefter placeras de nya embryona i ny näringslösning där de får gro och identiska småplantor bildas. Senare måste de minimala plantorna acklimatiseras och flyttas från laboratoriet över till odlingskassetter.

Utnyttja vinsten snabbt

Den genetiska vinsten kan utnyttjas direkt. Det går att ta fram en mängd nya plantor av en liten mängd frön från plusträden.

Är då utgångsmaterialet ett träd med bra egenskaper kommer garanterat de nya plantorna ha samma goda egenskaper. Ytterligare en fördel med denna form av kloning är att de små plantorna kan frysas utan att ta skada. Lagringsproblemet som annars är stort är därmed löst. Det dröjer dock 10-15 år innan denna metod är kommersiellt gångbar och fullt utvvecklad.

Målen för förädlingen

Bo Karlsson betonar de tre övergripande målen för svensk granförädling:

Ökad värdeproduktion i brukade skogar

Beredskap för klimatförändringar

Förvaltning och utveckling av granens genetiska variation.

Inga av dessa mål får åsidosättas vid förädling, oavsett vilken metod man tillämpar.

Själv tror Bo Karlsson att granen kan ha kunnat få 50 procent bättre utfall i slutet av detta århundradet tack vare förädlingen.

Av Mikael Falk
mikael@franzenfalk.se

Intensivskogsbruk - men med kvalitet

- Ta skogen på allvar. Börja med intensivskogsbruk! Det utropar Fredrik Klang distriktschef i Västra Götaland för Sveaskog.
Han säger att en produktionsökning på 20 procent är lätt att åstadkomma om man verkligen vill. Med gödsling skulle produktionen till och med kunna öka med 150 procent.

– Vi måste börja våga titta på möjligheten till intensivskogsbruk i Sverige. Vi måste ta ställning och pröva detta i större skala för att lära oss och komma igång med en ny typ av skogsbruk, säger Fredrik Klang vid Sveaskog.

Men Fredrik menar att det inte alls innebär att alla gör på samma sätt och att skogarna förvandlas till trista plantager.

Intensivskogsbruk kräver samtidigt betydligt mer variation i skötseln för olika typer av bestånd, säger han. Utfallsökningen är störst på bestånd med lägre bonitet.

- Kanske kan vi utnyttja 2-5 procent av arealen till en intensivare produktion. Om 10 procent av skogsmarken intensivodlas, som man idag avsätter till miljöändamål, skulle det ge 15 procent totalt högre produktion virkesproduktion i landet.

- Det i sin tur skulle ge högre sysselsättning, bättre miljö och bättre tillväxtpotential.

– Om man verkligen vill ta skogen på allvar i Sverige måste man nu börja använda intensivskogsbruk även här, ansåg Fredrik Klang.

Kristina Lundgren, SLU, Uppsala, har tittat på hur kvaliteten påverkas av intensivskogsbruket. Svaret är att den påverkas, men att produktionsökningen är större än förlusterna i kvalitet.

Vad händer när man på olika sätt, t ex genom gödsling, ökar produktionen hos granen? Många har befarat att det blir skräp av träden om de växer snabbare, men det är inte riktigt har forskaren Kristina Lundgren vid SLU i Uppsala funnit.

Granfibrer är normalt och jämfört med andra trädslag en lång och slank fiber som gör den lämplig som råvara inte bara för den mekaniska massaindustrin utan också för sågat konstruktionsvirke. Det som är allra mest avgörande för vilka egenskaper som fibern får är dess läge i stammen, dvs avstånd från märg och i höjdled.

Om årsringsbredden ökar, vilket den gör vid intensivare odling, kommer fibrerna bli mera tunnväggiga och breda. Därmed får de lägre densitet samtidigt som fiberlängden blir kortare när tillväxttakten ökar.

Kristina Lundgren har dock funnit att förändringarna i fiberegenskaper är relativt sett betydligt mindre än volymökningen. Därför beror det alldeles på vad träden ska användas till. Sågtimmer eller massaved?

– För sågat virke är det svårt att kombinera hög tillväxt genom hela omloppstiden med hög hållfasthet. När det gäller sågat konstruktionsvirke sker alltså kvalitetsförsämringar, förklarar Kristina Lundgren. Detta eftersom fibervinkeln och framförallt mikrofibrillvinkeln inte är optimal i de intensivodlade träden.

– Massaindustrin, däremot, behöver en mix av fibrer, både korta och längre, tjocka och smala. Där gör inte den snabba tillväxtens kvalitetsförändringar så mycket.

USA-bolag struntar i Bush

Fyra av fem ledare för amerikanska energibolag tror att USA kommer att införa kraftiga restriktioner mot koldioxidutsläpp så snart George W Bush lämnat Vita huset.
– Strunt i regleringarna. Om vi själva inte är redo är vi illa ute, säger James E. Rogers, chef för Cinergy Corp till tidningen Business Week.

Nästan samtidigt som representanter från 129 länder samlas i Montreal för att diskutera vad som ska komma efter Kyotoavtalet pågick en minst lika intressant diskussion i Crotnovill, N.Y. på General Electrics högkvarter. Ett trettiotal amerikanska energibolag möttes för att diskutera växthuseffekten.

Minska växthusgaserna

Dessa företag struntar i Bush-regeringens hårdnackade motstånd till utsläppsregleringar. Istället är många av dem högst aktiva för att minska sina egna utsläpp av växthusgaser, t ex koldioxid. Detta ska inte ses som ett uttryck för att amerikanska energibolag plötsligt blivit miljöetiska, utan istället att de är övertygade om att det är bra för affärerna. Kostnaderna för att gå på Bushs linje blir för stora, menar man. Investerare som de stora finansbolagen, försäkringsbolagen och investeringsfonderna räknar med gigantiska kostnader för den global uppvärmningen. Att motverka denna med alla medel blir billigare i längden än att ta konsekvenserna av översvämningar, stormar och potentiella uppflammande konflikter runt om i världen.

Lönsamt miljöarbete

Det visar sig också att miljöarbetet har positiva effekter på lönsamheten. IBM har t ex sparat hundratals miljoner dollar genom att minska energianvändningen. Kemibolaget DuPont har minskat sina växthusgasutsläpp med 40 procent mellan åren 1990 till år 2000. Fram till idag har utsläppen minskat med ytterligare 65 procent. På köpet använder DuPont 7 procent mindre energi än 1990 trots att produktionen ökat med 30 procent. Det sparade nätta 16 miljarder kronor! För de stora försäkringsbolagen är klimatförändringarna en högst påtaglig realitet. Kraftigare stormar och tätare översvämningar innebär gigantiska förluster. Bara en liten ökning i stormintensiteten innebär 250 miljarder dollar i ökade kostnader enligt Association of British Insurers. Redan har försäkringskostnaderna från vädereffekter ökat 15 gånger under de senaste 30 åren.

– Riskerna med klimatförändringar är här. Det påverkar våra affärer redan idag, säger John Coomber, chef för försäkringsbolaget Swiss Re till den amerikanska affärstidningen Business Week.

Till toppen

Vidare i SkogsVärden