Svensk forskning för splittrad

Jan Fryk, VD på Skogforsk i Uppsala, efterlyser samordning och mer direkta kanaler när det gäller skogsforskningen och dess finansiering. Foto: Mikael Falk.

– Med tanke på att Sverige är litet och har begränsade resurser är forskningen för splittrad idag. Och det gäller i viss mån även den skogliga forskningen, säger Jan Fryk, VD för Skogforsk.
– Vi borde vara extra noga med att hantera medlen på effektivast möjliga sätt, säger han.

Det är många som vill åt de pengar som spenderas på forskning i Sverige.

– Vi är ett litet land med nio miljoner invånare, men har 39 universitet och högskolor och ett antal forskningsinstitut som ska dela på forskningsmedlen. Det känns inte optimalt i ett nationellt perspektiv, säger Jan Fryk, VD på skogsbranschens eget forskningsinstitut Skogforsk i Uppsala. Han klagar inte för egen del, men menar att även skogsforskningen påverkas av denna splittring.

På Skogforsk, med 100 personer anställda varav 60 forskare, har man det relativt väl förspänt just genom konstruktionen som fristående institut, med betydande engagemang från näringen. I varje fall jämfört med dem som forskar kring skog på universitet och högskolor. Hälften av Skogforsks omsättning på ca 110 miljoner kommer från ramavtalet mellan staten och skogsbruket. Parterna lägger här ca 28 miljoner vardera. Av skogsnäringens andel kommer tre fjärdedelar från den rörliga avgiften, som är 60 öre per kubikmeter timmer och massaved. Resten är ett fast intressentbidrag. Den andra hälften av totalbudgeten kommer från uppdragsforskning och olika fonder.

Mindre andel via forskningsråd

Forskarna inom Skogforsk har krav på att publicera sig även på ett populärvetenskapligt och tillgängligt sätt, till skillnad från många andra forskare.
En ny rotröte-finnare är ett exempel på vad man i rapporter, pressreleaser och annan information, presenterar om arbetet inom Skogforsk.
– Både ekonomi och naturvård kan bli vinnare när rötan kan lokaliseras, säger Lars-Göran Sundblad på Skogforsk, som har varit med i utvecklingen av instrumentet som nyligen presenterades via de olika publikationsserierna från Skogforsk.

Bra fröår väntas enligt en annan färsk rapport från Skogforsk. Det är forskaren Curt Almqvist på Skogforsk som kommit fram till detta. Granens ojämna kottsättning har lett till att det i delar av Sverige under flera år har varit brist på det bästa granfröet, berättar han.
– Nu ser det ju bra ut, men det får inte bli några sena frostknäppar i vår eller allvarliga insektsangrepp i sommar.

Foto: Fredrik Persson, Pressens Bild Ett annat färskt pressmeddelande från Skogforsk berättar om Hybridlärken som inte bara växer snabbt, den är också relativt stormfast i äldre, välgallrade bestånd. Jägmästaren Lars-Göran Stener menar att det är dags att aktualisera lärkens förtjänster.
– Eftersom sågad lärk betalar sig som gran eller bättre och hybridlärken kan drivas i omloppstider ner mot 35 år, borde det vara ett mycket intressant komplement.

Här kommer Jan Fryk till en allvarlig invändning mot det svenska forskningssystemet: Han anser att mycket av forskarnas tid, särskilt på universitets- och högskolor, idag går bort till något helt annat än forskning, nämligen till att söka pengar.

– Det beror på att en allt för stor andel av forskningsmedlen kanaliseras via forskningsråd och andra statliga finansieringsorgan. Det blir en evinnerlig sökkarusell istället för fokusering på forskning. Detta ger också ett intryck av att statsmakten inte har förtroende för att universitet och högskolor själva kan avgöra vad som är angelägen forskning, säger Jan Fryk.

– Istället borde en större andel av pengarna gå direkt till de forskande institutionerna utan att ta omvägen över några forskningsråd. Betänk att åtta av nio ansökningar till ex Formas får inga medel och är därmed bortkastade. Vilket slöseri med kvalificerad forskartid!

– Vill man spetsa till det ordentligt kan man säga att 1/3 av de mest kompetenta forskarnas tid går åt för att skriva ansökningar, 1/3 av tiden går åt för att utvärdera andras ansökningar och 1/3 av tiden går åt för att administrera eventuella resurser man fått, raljerar Jan Fryk.

Sverige framgångsrikt i Europa

Globalt sett har skogsforskningen nedprioriterats under senare år, men Jan Fryk säger att den just inom EU verkar vara på frammarsch. Nordisk skogsnäring har här tillsammans med Österrike drivit skogsfrågorna och nu börjar detta på allvar ge resultat.

– Tidigare fick vi kämpa för att ens få med skogen i en bisats i EUs forskningsprogram, säger han.

Som exempel på framgångar har den nya europeiska Forest Technology Platform som nu håller på att tas fram fått ett stort erkännande. Sverige har också på senare tid varit framgångsrikt i att ta hem europeiska forskningsprogram med skoglig inriktning, t ex SustainPac och Eco Target. Nu blir Skogforsk koordinator för ytterligare ett skogsforskningsprojekt på europeisk nivå, Eforwood.

– Om inte skogsnäringen varit så aktiv och framgångsrik tror jag knappast att Göran Persson hade varit med och öppnat den europeiska forskningskonferens kring skog som genomfördes i november i år. Det märks en stor skillnad i klimatet kring skogsfrågorna bara på de två senaste åren. Nu är skogen uppmärksammad, säger Jan Fryk.

Lite pengar till forskning

Uppmärksammad eller inte, skogssektorn är ändå mycket långt från flera andra näringars satsningar på forskning och utveckling. I Sverige satsar vi nästan fyra procent av BNP på all typ av forskning och utveckling. Och i själva verket är det näringslivet som svarar för 3/4 av dessa pengar. Skogssektorns andel av landets ca 90 forskningsmiljarder är ca två miljarder. Av detta står staten för ca 500 miljoner.

– Jag tror definitivt att det vore en mycket lönsam investering om Sverige satsade mer pengar på forskning inom skogssektorn, säger Jan Fryk som också tror att skogsforskningen kan samordnas bättre.

Kortsiktiga indragningar

Men några stora nya statliga pengapåsar till skogsforskning i Sverige tror han inte är så aktuellt i närtid. Han tar ett aktuellt exempel på hur det istället går till:

– Förra årets forskningsproposition där man ökade anslagen, framställdes av regeringen som om det vore något mycket positivt, men det var egentligen mest politisk retorik.

– I själva verket innebar denna s k "kraftfulla förstärkning" att man nätt och jämt upprätthåller realvärdet på forskningsanslagen under åren fram t o m 2008. Och då bör man ha i minnet de stora neddragningar av statliga forskningsanslag som gjorts tidigare. Men man får ju för all del ändå vara glad åt att den nedåtgående trenden nu brutits.

Nytta för alla skogsägare

Skogforsk har ibland kritiserats för att bara tillgodose storskogsbrukets intressen. Detta är något som Jan Fryk starkt tillbakavisar:

– Jag håller absolut inte med om kritiken. Ta skogsträdsförädling t ex, som vi satsar ungefär 1/3 av våra resurser på. Den har lika mycket värde för den lille skogsägaren som för de stora skogsbolagen. Genom att använda förädlade plantor kan man öka produktionen med 10-20 procent och enbart därigenom få återbetalning med ränta på vad man satsar på Skogforsk.

– Och när vi jobbar för att utveckla effektivare drivnings- och transportteknik så ger det högre rotnetto för ägaren - stor som liten.

– Om vi utvecklar nya tekniker för att bättre tillvarata värdet av varje träd och stock, eller om vi utvecklar funktionella natur- och och miljöhänsynsmetoder så gynnar det både stora som små skogsägare, samt övriga samhället.

– Den enskilde skogsägaren har också möjlighet att få ta del av den nya kunskapen som vi tar fram exempelvis genom vårt projekt ”Kunskap Direkt” som via Internet vänder sig direkt till små skogsägare.

Information högprioriterat

Just kunskapsförmedlingen är något som prioriteras högt inom Skogforsk. Man lägger cirka 15 procent av budgeten på att föra ut kunskaperna. Men det är en svår uppgift att nå hela vägen ut till alla som berörs.

Målgruppsanpassning är därför ett nyckelord. Forskningsresultat och skoglig kunskap förmedlas genom en rad egna kanaler som olika publikationsserier, kurser, konferenser, seminarier och exkursioner, filmer och websida. För att lyckas går man också via skogsvårdsorganisationen och skogsägarrörelserna, via skolor och genom att utbilda lärare.

Att föra ut forskningsresultat så att de kan omsättas i praktiken är alltså en viktig uppgift och ses som en naturlig del av forskningsarbetet på Skogforsk.

– På högskolor och universitet är det snarare tvärtom, säger Jan Fryk.

– Forskarnas möjlighet till meritering och därmed möjlighet till fortsatta forskningsanslag, hänger i hög grad på antalet publicerade artiklar i vetenskapliga facktidskrifter.

– Att publicera sig populärvetenskapligt tar tid och ger knappast några poäng.

– Det är ett system som jag ifrågasätter starkt. Jag menar alltså att populariserad forskningsinformation skulle ges ett tydligt meritvärde också i den akademiska världen.

Ökad produktion och produktivitet

Vad tycker då Jan Fryk är den viktigaste forskningen inom ett svenskt skogsbruksperspektiv? Han lyfter fram fyra områden:

– Svenskt skogsbruk måste öka virkesproduktionen. En långsiktigt kraftfull åtgärd är skogsträdsförädling som ger högre produktion, bättre virkeskvalitet och tålighet för klimatförändringar.

– Skogsbruket måste höja produktiviteten som planat ut de senaste åren. Vi måste ha en årlig produktionsökning på 2-4 procent för att hålla ställningarna ekonomiskt. Detta kan ske genom teknisk och metodmässig utveckling under beaktande av miljöhänsyn. Vi måste därför vidareutveckla befintlig teknik, automatisera avverkningsarbetet, och framförallt effektivisera virkesflödet, dvs logistiken, där den största utvecklingspotentialen idag finns.

– Vi kan också höja virkesvärdet rejält genom att bättre anpassa den råvara som tas ut ur skogen till industrins behov.

– Det fjärdje är att utveckla och tillämpa funktionella natur- och miljövårdsåtgärder som ger största möjliga nytta till lägsta möjliga kostnad.

Skog och energi

– Ser man dessutom utanför den snävare skogsforskningen är skogen en väldigt viktig länk vad gäller den globala energifrågan.

– Där finns mycket viktig forskning att göra, slutar Jan Fryk.

Av Mikael Falk
mikael@franzenfalk.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden