Certifiering skall vara oberoende och utan monopolsträvan

I artikeln om certifiering i SkogsVärden 3/2005 poängteras att såväl PEFC som FSC utvecklats positivt under de senaste fem åren.

Artikeln missar dock i sin analys ett antal aspekter som är grundläggande för att skogscertifiering skall vara trovärdig och utvecklingsfrämjande. Vi vill särskilt lyfta fram den positiva effekten av att två seriösa system PEFC och FSC arbetar i fri konkurrens på marknaden. Detta skapar valfrihet för användarna. Det är bra att vi inte har ett monopol i Svensk skogscertifiering.

Mångfald och riskspridning är nödvändigt, särskilt i en hundraårsnäring som skogsbruk där ”absolut sanning” skiftar flera gånger under en omloppstid. Kunskaper och värderingar utvecklas hela tiden. Hade 1920-talets påbud fått totalt genomslag, eller 1950-talets eller 1970-talets, hade våra skogar inte uppvisat dagens variation, goda skogstillstånd och rika biologiska mångfald. Låt oss träffas om 20 år och konstatera att det var tur att dagens PEFC eller FSC standarder inte totalt likriktade vårt skogsbruk.

Vi gör följande reflexioner med anledning av den redovisning som lämnades i SkogsVärden artikeln.

Ansvar

Medan FSC är sprunget ur miljörörelsen bygger PEFC på skogens ägarskap. Vem är ansvarig för och vem tar konsekvenserna av det sätt på vilket skogsbruket drivs - ekologiskt, ekonomiskt och socialt - jo ägaren; enskilda familjer, bolag, kyrkan, kommuner och staten.

Ägarna av vår svenska skog vill alla uppriktigt sköta sina marker bärkraftigt och balansera de ekonomiska, ekologiska och sociala värdena på ett klokt sätt. I det arbetet bjuds miljörörelsen och företrädare för de sociala intressena in. Alla steg i utvecklingen av PEFCs skogsstandard är öppna för deltagande och därefter redovisas resultaten från den praktiska certifieringen på nätet.

Demokratisk plattform

Vid FNs miljö och utvecklingskonferens i Rio 1992 kom världens ledare överens om Agenda 21 och de tre konventionerna om: klimat, biologisk mångfald och antiökenspridning, men ingen skogskonvention. På skogssidan skiljer sig nämligen de agroekologiska och de socioekonomiska förhållandena i världen så mycket att överallt fungerande regler i en konvention inte kunde formuleras och en enda global skogsstandard inte utarbetas. I stället utvecklades, ur Riokonferensens skogsprinciper, 9 regionala processer för kriterier och indikatorer på bärkraftigt skogsbruk till vilka nästan alla länder har anslutet sig, var och en i sin region. För de Europeiska tempererade och boreala skogarna har 41 länder gemensamt utvecklat regler inom ”Ministerial Conference for the Protection of Forests in Europe”. Dessa europeiska regler har sedan svenska PEFC utvecklat till en fungerade skogsbruksstandard i nära samarbete med ekologisk sakkunskap - främst vid SLU - och friluftslivets företrädare.

ISO verksamhets- och miljöledning

Eftersom bärkraftigt skogsbruk skall kopplas samman med annan verksamhet och särskilt verksamheterna framåt i värdekedjan, måste skogscertifieringen fogas in i de internationellt överenskomna verksamhets- och miljöledningssystem enligt ISO.

Oberoende certifiering/ackreditering

För PEFC gäller den viktiga principen att inte själv utse de certifieringsföretag som opartiskt skall granska det praktiska arbetet i skogen. Därför är det inom vårt ISO-orienterade system det oberoende ackrediteringsorganet Swedac som godkänner tredjepartscertifierare för PEFC. Swedac kontrollerar sedan löpande kompetensen hos de för närvarande 6 certifierare som ackrediterats.

Slutsatser

Våra slutsatser är att det bör finnas utrymme för två eller flera marknadsorienterade certifieringssystem som konkurrerar på ett professionellt och korrekt sätt.

Utan konkurrens uppstår monopol. Sådana får aldrig existera under längre tid utan kontroll och tillsyn från ansvariga myndigheter dvs i realiteten blir den myndighetsstyrd och inte frivillig. PEFC står för ett marknadsdrivet system och bejakar därför mångfald också i certifieringen.

Sven Lundell Ordförande Svenska PEFC

Åke Barklund VD Svenska PEFC