nyheter

Gudmund Vollbrecht ny VD på Skogssällskapet

Gudmund Vollbrecht har utsetts till VD för koncernen Skogssällskapet AB och för Stiftelsen Skogssällskapet. Han efterträder Carl Henric Kuylenstierna, som går i pension under augusti 2006. Gudmund Vollbrecht, 44 år, tillträder VD-befattningen i Skogssällskapet under sommaren. Skogssällskapet, med huvudkontor i Göteborg, har verksamhet i hela Sverige och i Lettland.

Senast hade Gudmund Vollbrecht en kortare anställning som VD för Södra Odlarna. Dessförinnan var han skogschef på IKEA med stationering i Schweiz och ansvarig för globala skogsfrågor. Gudmund Vollbrecht, som är jägmästare, har även ett förflutet som forskare och adjungerad professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Han är ledamot i Kungliga Skogs- & Lantbruksakademien.

Studiecirklar igång kring skogens historia

Genom Vuxenskolans försorg i Ulricehamn har studiecirklar kommit igång som bygger på boken Kunskap om skogens historia. Bernt Svensson, studieorganisatör på Vuxenskolan, berättar:

- Den första cirkeln kom igång nu efter nyår uppe i skogsbygden i Kölingared. Det är knappt 10 personer i den studiecirkeln. Som vägledning och studiematerial har de, förutom boken, en studiehandledning med vars hjälp de ska lära sig hur man söker kunskap om skogens historia.

Studiecirkeln följer bokens disposition, som är uppdelad i sju kunskapsområden, som vart och ett kan behandlas under en cirkelträff:

A. Landskapet och kulturmiljöerna
B. Litteraturen
C. Det skriftliga källmaterialet
D. Kartorna
E. Människors minnen
F. Föremålen
G. Fotografierna

Boken Kunskap om skogens historia är skriven av Örjan Hill och kan beställas via www.skogssallskapet.se och kostar 199 kr inkl. moms och frakt.

Miljoner till högskolan för miniplantor

Högskolan Dalarna har fått 3,3 miljoner kronor för att forska vidare om miniplantor i skogsbruket. Anders Lindström (bilden) är en av de forskare på högskolan som studerat plantor av gran och tall som är mycket små när dom sätts ut. Det har visat sig att dessa klarar sig undan angrepp från snytbaggar eftersom de inte luktar lika mycket som större plantor. Snytbaggen är ett enormt problem för skogsindustrin eftersom den äter plantor för mellan en halv och en miljard kronor per år, enligt Skogsstyrelsen.

Nu ska Högskolan Dalarna forska vidare om miniplantorna tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan och Statens Lantbruksuniversitet.

Pengarna kommer från den statliga forskningsstiftelsen Formas för att forska vidare om miniplantor i skogsbruket.

Hyggesfritt skogsbruk alltför dyrt — sänker produktionen med 20 procent

Dagens skogsbruksmetoder ger mest virke, bäst ekonomi och är en förutsättning för att ytterligare öka produktionen av skogsråvara. Men hyggesfria metoder är ett viktigt komplement för att gynna den biologiska mångfalden. Det framgår av en ny rapport där 15 forskare vid Skogforsk och SLU analyserat olika strategier för svenskt skogsbruk.

Efter stormen Gudrun har dagens skogsbruksmetoder debatterats. Frågan har varit om skogsbruket borde odla mer lövträd samt sluta med dagens s.k. trakthyggesbruk och inrikta sig på hyggesfria metoder.

För att undersöka effekterna av olika skogsbruksstrategier har forskarna jämfört tre metoder – trakthyggesbruk med gran, trakthyggesbruk med självföryngrad björk samt blädning, som ger en flerskiktad skog där marken aldrig ligger kal.

Analyserna visar att skogsnäringen får mest virke och bäst ekonomi vid trakthyggesbruk med gran, enligt Bo Karlsson vid Skogforsk, som koordinerat analysen:

– Virkesproduktionen är ca 20 procent högre än för blädningsalternativet. Skillnaden är ännu större om man jämför gran med björk, säger han. Med hyggesbruk kan man i stället fortsätta höja virkesproduktionen - förädlade plantor, effektiva föryngringar och skogsgödsling ökar avverkningsmöjligheterna med ytterligare 20 procent. Och att styra om till ett skogsbruk som innebär lägre virkesproduktion blir svårt, tror Bo Karlsson:

– Ytterligare 900 000 hektar skog ska skyddas, skogsindustrin ökar sin produktion och rege– ringen utreder i vilken utsträckning skogen kan ersätta oljan. Att då minska skogsproduktionen med en femtedel i stället för att öka den med lika mycket blir svårt att motivera.

Förutom att blädning ger mindre virke, så ökar kostnaderna för att avverka virket drastiskt – i praktiken utraderas decenniers rationalisering av skogsarbetet. Även stormrisken har analyserats och granskogsbruk är lönsamt även om en storm av Gudruns storlek skulle drabba Sverige vart 5:e år. Blädningsskogsbruk bedöms vidare vara lika stormkänsligt som dagens skogsbruk.

Till toppen

Vidare i SkogsVärden