Ett centrum för skoglig bioraffinering

Det finns mycket mer i träråvaran än vad vi traditionellt är vana vid att tänka på. I Örnsköldsvik bygger man ett bioraffinaderi. Foto: Calle Bredberg

I Mo och Domsjös gamla bruksmiljö, i Örnsköldsviks södra utkanter, håller ett världsunikt bioraffinaderi och forskningscentrum på att växa fram.
Ett flertal företag inom processindustrin arbetar målinriktat för att öka förädlingsvärdet ur förnybara råvaror.
Den gemensamma filosofin är att skogen är mycket mer än bara en massa.

Örnsköldsvik brukar ibland kallas för den svenska kemiindustrins vagga. Påståendet har helt klart substans, med tanke på att det var här uppe i Västernorrland som Sveriges kemiindustri tog fart under andra världskriget. Idag ruvar Örnsköldsvik i en del avseenden på vår skogsindustris framtid.

Processum Technology Park är samverkansmotorn i det nätverk av Örnsköldsvikföretag som idag arbetar hårt och målinriktat för att raffinera vedråvaran.

- Sedan vi körde igång med Processum i september 2003 har vi jobbat fram en vision. Vi har en grundtanke som vi känner är nyckeln till framtiden.

- Den nationella målsättningen om oljeoberoendet år 2020, samt medvetenheten att de fossila bränslena måste ersättas med miljövänliga alternativ, ger oss råg i ryggen, berättar Peter Blomqvist, VD på Processum Technology Park.

Bengt Joensson, VD för Domsjö Specialities, till höger, och Håkan Östman, kvalitetschef på Domsjö Fabriker, ser enbart möjligheter vid horisonten. Foto: Calle Bredberg

14 olika aktörer

I Processumsfären finns idag fjorton lokala företag/aktörer. Bland dessa återfinns bland annat Domsjö Fabriker AB, Sekab och Akzo Nobel samt More Research, Eurocon och Etek. De allra flesta av medlemsföretagen ligger inom gångavstånd från varandra.

- Vi står mycket nära varandra både fysiskt och mentalt. Allt hänger ihop. Det är ett snabbt och kostnadseffektivt samarbete mellan företagen. Dessutom finns infrastrukturen här och stödet från offentligheten, inte minst politikerna. Tillsammans gör allt detta att vi har ett stimulerande och utvecklande arbetsklimat, förklarar Peter.

Lignin, hemicellulosa och cellulosa

Domsjö Fabriker, som är en av de största aktörerna i nätverket, har fortfarande de klassiska cellulosaprodukterna som fundamentet i sin verksamhet. Bakom den gamla tegelfasaden döljer sig dock en modern anläggning, där termer som massabruk och sulfitprocess har ersatts av raffinaderi och unik natriumbaserad tvåstegskokning.

Domsjö Fabrikers målsättning är tydlig: Vedens alla ingredienser, cellulosa, lignin liksom hemicellulosa, ska tas till vara. Ingenting bör alltså gå upp i rök i onödan.

- Idag försöker vi använda oss av vedens samtliga beståndsdelar i produktionen. Bland annat förädlas lignosulfonat och blir till bindemedel i betongindustrin. Dessutom framställer vi cellulosaprodukter till textilindustrin och mycket annat, konstaterar Bengt Joensson, VD för Domsjö Specialities.

Material till NASAs rymdfärja

Domsjö Frabriker förädlar skogsråvaran till filament som används bl a inom

För många är det närmast ofattbara slutprodukter som kan förädlas ur vår svenska skog. Den tråd, så kallat filament, som Domsjö Fabrikers kunder producerar till textilindustrin håller allra högsta kvalitet och är därför populär i modebranschen. Ett annat exempel är det värmetåliga tyg som NASA använder sig av i det kritiska skedet när en rymdfärja ska in i atmosfären.

Etanolpiloten, som drivs av Etek Etanolteknik AB och inryms i Sekabs lokaler, har fått en hel del välförtjänt uppmärksamhet på senare tid. Den unika pilotanläggningen utvecklar etanolprocesser baserade på lignocellulosa. I mars förra året togs de första etanoldropparna fram och till 2009 beräknas produktionen vara i full gång. I planen ingår att bygga ytterligare tre etanolanläggningar i regionen under perioden 2007-2014.

Till skillnad från Etek producerar Sekab (Svensk Etanolkemi AB) redan idag stora volymer biologisk etanol och etanolderivat bland annat från skogsråvara i samarbete med Domsjö Fabriker. Sekab är idag den ledande leverantören av etanolbränsle med tillhörande additiv på den europeiska marknaden. Förutom bioetanol produceras även kemiska produkter som acetaldehyd, ättiksyra och etylacetat på Sekab.

Biokombinat som forskningscentrum

MoRe Research, som specialiserat sig på forsknings- och utvecklingstjänster, är ytterligare ett företag i biokombinatet som tål att nämnas. Värdet av att ha ett sådant företag, med bred kompetens och en vidlyftig stab med kemister, som partner är naturligtvis oerhört stort. Tillsammans med den internationella forskningsarenan och ett etablerat samarbete med universitet och högskolor, tillförs den sista spetskompetensen till Processums medlemsföretag via MoRe.

För en utomstående kan det vara svårt att överblicka det komplicerade, men ändå välorganiserade klustersamarbetet som råder mellan Örnsköldsviksföretagen.

Trots lite invecklade ägandeformer och strukturer är det egentligen ett enda stort bioraffinaderi som ligger i Domsjö. En plats där individuella idéer smälter samman till en gemensam framtidsstrategi.

Magisk atmosfär i bruksmiljö

Med Processum som navet i hjulet, spindeln i nätet eller vad man nu föredrar att kalla det, drivs verksamheten i Domsjö framåt med entusiasmen som den stora motorn. Samarbete är ledmotivet och konkurrens är ett ord som inte existerar bland medlemsföretagen. Det är en sällsynt, nästan magisk atmosfär i den gamla bruksmiljön.

- Det har alltid funnits en utvecklingsanda i Modo-koncernen. Det verkar faktiskt som den sitter kvar i väggarna, skrattar Peter Blomqvist.

Samtidigt som Peter framhåller fördelarna med det tighta samarbetet mellan medlemsföretagen varnar han också för risken att förändringstakten blir för långsam.

- Det får inte bli alltför mycket bruksmentalitet, där goda små idéer kvävs av den existerande huvudproduktionen. Vi måste kunna skapa nya samarbetsformer för entreprenörskap och välkomna förnyelse.

Även om det finns en och annan fallgrop på vägen så ger det mångfasetterade bioraffinaderiet ett mycket stabilt intryck. Allt talar för att det här ekipaget inte går att hejda och att Örnsköldsvik kommer att bibehålla sin status som bioforskningscentrum kring skogsråvara, även i ett internationellt perspektiv.

Öka förädlingsvärdet

Mitt i all denna framåtanda sitter Processums VD och levererar en häpnadsväckande och storslagen vision.

- Det vi arbetar för är ju att öka förädlingsvärdet på en given råvarumängd. Jag ser faktiskt möjligheten att fördubbla förädlingsvärdet på tio års sikt, förutspår Peter Blomqvist.

Visste du att...?

... en timmes solinstrålning motsvarar mänsklighetens årsförbrukning av energi.

... om Sverige blir marknadsledande på biodrivmedelsproduktion kan det motsvara investeringar på 30-60 miljarder kr eller 60 000-120 000 årsarbeten.

... BioFuel Region, där Västernorrland och Västerbottens län ingår, har målsättningen att bli självförsörjande på biodrivmedel år 2030.

... Brasilien tillverkar etanol av sockerrör och USA av majs. Även bilnationen Japan har kommit igång med etanoltillverkning.

Av Calle Bredberg
bredberg@overboda.net

Till toppen

Vidare i SkogsVärden