nyheter

Globalt register för ansvarsfull virkeshandel utvecklas i USA

Nyligen tillkännagavs att amerikanska FSC ska utveckla ett register för ansvarsfull virkeshandel.

Registret, FSC Controlled Wood Global Risk Registry, ska fungera som ett beslutsstöd för inköpare av träråvara. Amerikanska FSC har fått pengar av stiftelsen Home Depot Foundations för projektet. Genom registret möjliggörs att köparen kan utvärdera virkeskällan utifrån fem kriterier som associeras med virkeshantering inklusive illegala virkeskällor.

- FSC Controlled Wood Global Risk Registry kommer att kunna hjälpa tillverkare, återförsäljare och konsumenter av träprodukter att verifiera att deras konsumtion inte stödjer illegal eller skadlig verksamhet säger Roger Dower, ordförande för FSC-US.

– Stödet från Home Depot Foundation är inte bara viktigt ekonomiskt. Home Depot är marknadsledande och en av världens viktigaste virkesköpare. Att stiftelsen tar initiativet och går i täten för att göra inköpsprocessen mer ansvarsfull för hela industrin är ovärderligt.

Vikten av ansvarsfullt bruk

- Genom att finansiera detta projekt markerar vi vikten av ansvarsfullt skogsbruk, säger Kelly Caffarelli, VD för The Home Depot Foundation. Vi är stolta över vårt partnerskap med FSC och finansieringen av verktyget som ska hjälpa inköpare med den information som behövs för att erhålla virkesråvara från ansvarsfullt skötta skogar.

Home Depot positionerade sig som ledare för ansvarsfullt skogsbruk när man tog fram sin policy för virkeshandels 1999. Som världen största säljare av certifierade trävaror har företaget haft möjlighet att påverka skogsbruket mot ett ansvarsfullare brukande runt om i världen.

Efterlysning: Lövträdplanteringar!

Projektet ”Skog på jordbruksmark nära och långt från tätort” har startat. Professor Tord Johansson vid institutionen för bioenergi, Sveriges Lantbruksuniversitet på Ulltuna tillhör en av de forskargrupper som fick medel av Skogssällskapet för att forska kring konfliktmarker d v s marker där virkesproduktion i särskilt hög grad påverkar eller påverkas av andra intressen. Forskningsprojekten beskrevs i förra numret av SkogsVärden.

- Vi tänker mäta in ett stort antal åkermarker som planterats med träd, förklarar Tord Johansson.

Mätningarna kommer att ske under de två närmaste vegetationsperioderna. Syftet är att samla data beträffande överlevelse och tillväxt för olika arter men också att registrera olika skador på träden som påverkar virkets kvalitet. Vi behöver uppgifter om när omställningen gjordes och hur man gjorde planteringen bl a markbehandling, planttyp, planteringsförband, eventuellt skydd mot vilt.

- Vi har tillräckligt med planteringar när det gäller gran och björk, berättar Tord Johansson och fortsätter:

- Vi är nu mycket intresserade av att få information om planteringar av en mängd olika trädarter framför allt lövträd: grå och klibbal, hybridasp, poppelarter, rönn, fågelbär, hybridlärk och blandskogar med olika arter. Planteringarna bör vara minst 10-15 år gamla gärna äldre.

Forskarna på SLU Ulltuna söker lövträdplanteringar. Redan finns tillräckligt med studieobjekt i form av barrplanteringar.

Kontakt:
Tord Johansson
SLU, 018-67 38 30
Tord.johansson@bioenergi.slu.se

Ny metod kan minska röjningsberget

Sedan mitten av 90-talet brottas svenskt skogsbruk med ett gigantiskt ”röjningsberg”. Det består av hundratusentals hektar ungskog med akut röjningsbehov som – om ingenting görs – riskerar sämre värdetillväxt, högre avverkningskostnad och större risk för vindfällning efter gallring.

Nya resultat från Skogforsk visar att det nu för första gången på tio år kan vara möjligt att minska röjningsberget. Med en ny maskinell metod skulle ytterligare 65 000 hektar ungskog kunna röjas till samma kostnad som idag.

Skogsbruket röjer varje år ca 300 000 hektar ungskog. Trots detta har man inte lyckats minska det röjningsberg som uppstod till följd av att röjningsplikten togs bort i början av 1990-talet. Den nya maskinella stråkröjningen är snabbare och billigare än dagens metoder.

– Vi talar om ett genombrott. Kostnaderna för röjning skulle kunna minska med ca 30 miljoner kronor per år, alternativt skulle ytterligare 65 000 hektar ungskog kunna röjas till samma kostnad som idag, säger Isabelle Bergkvist.

Stråkröjningen är alltså en metod med stor potential. Men att komma från forskning till storskalig praktisk drift brukar ta lång tid i skogsbruket. Den här gången gör skogsnäringen därför en gemensam satsning. Den innebär att Skogforsk under de kommande fyra åren får 3,2 miljoner kronor för att tillsammans med SLU studera stråkröjningens effekter på produktion och kvalitet.

– Vi hoppas kunna räta ut de frågetecken som finns kvar för stråkröjningen och att metoden därefter kan tas i bruk på stora delar av röjningsarealen, säger Isabelle Bergkvist.

Fakta:

Stråkröjning innebär att en maskin röjer stråk på drygt 2 meters bredd, vilket är det normala avståndet mellan träden efter en röjning. Däremellan lämnas en 5–8 meters mellanzon där man röjer med vanlig röjsåg. Att stråkröjningen blir dubbelt så snabb och hälften så dyr som vanlig röjning beror på att maskinen arbetar mycket effektivt i stråken, men också på att arbetet med röjsågen i mellanzonen går mycket snabbare då man har stråken att hålla sig till.

Kontakt: Isabelle Berkgvist, Skogforsk.
Tel: 018-18 85 95, 070-558 85 87.
Malin von Essen, pressansvarig.
Tel: 018-18 58 76, 0706-30 68 67.

Till toppen

Vidare i SkogsVärden