Bioenergi från stubbrytning

De omfattande skadorna på skogen i södra Sverige efter stormen Gudrun den 8-9 januari 2005, har lett till ett ökat intresse för stubbar.

När den stormfällda skogen, som till största delen utgjordes av gran, var upparbetad och uttransporterad, kunde man konstatera att kvar på hygget fanns långa stubbar som delvis var uppryckta. I den formen utgör stubbarna stora skogsskötseltekniska problem när det ska markberedas och ny skog ska planteras. Samtidigt utgör stubbarna en potentiell resurs som energiråvara.

Stubbar till energi

I Finland har man i skogsbolaget UPM-Kymmene mångårig erfarenhet av att bryta stubbar för energiändamål. Dessa erfarenheter har varit drivkraften för Skogssällskapet för att ta hand om stubbarna efter stormen Gudrun. Intresset för stubbrytning i Sverige är stort från markägare i stormområdet. För att skaffa kunskap har Skogssällskapet på försök låtit bryta stubbar i begränsad omfattning hos några kunder i stormområdet. I syfte att skapa intresse för stubbar som energiråvara och presentera hittills gjorda erfarenheter, arrangerades nyligen ett seminarium i Älmhult med bland annat värmeverken som deltagare.

Tillgänglig råvara

Björn Lothigius, konsult i biobränsle, presenterade ett räkneexempel beträffande tillgängliga kvantiteter av stubb- och rotved i Götaland. Av en total slutavverkningsareal på 50 000 ha/år, utgörs 70 %, dvs 35 000 ha/år av granskog som är det trädslag vars stubbar man bryter. Från en genomsnittligt avverkad volym på 250 m3fub/ha, utfaller 22 % stubbvolym (är högre för stormstubbar). Det blir 55 m3fub/ha, dvs. 1,9 miljoner m3fub/år i Götaland. Reducerat för ekologiska och tekniska restriktioner återstår 1,4 miljoner m3fub/år. Omräknat motsvarar det ca 3 TWh. Detta svarar mot nästan hela behovet av GROT (grenar och toppar) i Götaland.

Peter Hagström, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, har uppskattat att potentialen på nationell nivå från stubbrytning skulle kunna ge 3,5 miljoner ton TS, eller 20 TWh, baserat på det kalorimetriska värmevärdet.

Finland bryter stubbar sedan länge

I Finland bryter man stubbar av främst två skäl, dels för energiändamål, dels för att minska risken för rotröta. Från skogen tas bark, stubbar, GROT och klena stammar ut som bioenergi. Relativt sett, växer andelen stubbar av det totala uttaget. Under 2005 togs det i skogsbruket i Finland ut bioenergi motsvarande 5,4 TWh. Bränslepriset är ca 12,5 Euro per MWh. Stubbar bryts främst på grandominerade, bördiga marker. De klyvs, skakas och läggs i hög. Tall-, björk- och klena granstubbar lämnas orörda. Stubbarna lagras alltid över en sommarsäsong för att sol och regn ska medverka till att jord och sten avlägsnas.

Vid seminariet framhöll Pål Börjesson, Lunds tekniska högskola, att stubbar ger minst 1,5 gånger mer energi än vad GROT ger. Framtidens energitillförsel i Sverige kommer i allt högre utsträckning att komma från biobränslen. Kostnaden för att ta fram motsvarande en MWh ligger på 110-150 kr. Den kostnaden kan trimmas ytterligare menar Pål Börjesson.

Fredrik Johansson på Skogssällskapet är projektansvarig för stubbbrytningen:

- Erfarenheterna från nu ca 60 ha stubbruten mark i södra Småland, visar att tekniken är väl utvecklad. Granstubbarna bryts upp och klyvs med en vanlig grävmaskin, utrustad med ett specialaggregat. Stubbarna läggs i hög för förvaring i 3-12 månader, dels för att de ska bli tillräckligt rena från yttre föroreningar, dels för att de ska uppnå rätt fukthalt. Brytnings- och skotningskostnaden ligger på ungefär 20 000 kronor per ha. Stubbflisen ser vi som en fullvärdig energiprodukt. Därmed bör priset ligga i paritet med det pris som gäller för övriga trädbränslen på marknaden. Under förutsättning att det blir avsättning för stubbarna, bör skogsägaren vara nöjd om det hela går plus-minus noll. Då är inte inräknat den lägre markberedningskostnaden som man uppnår med stubbrytningen och minskad risk för rotröta.

Avvaktande intresse

Värmeverken är intresserade av stubbflisen, men lite avvaktande. Mats Hansson på Skogssällskapet ansvarar för fortsatta förhandlingar med värmeverken:

- Intresset för stubbar är väckt genom de provbrytningar vi hittills gjort. Ekonomin kring stubbhanteringen är intressant. Vi ser möjligheter att effektivisera i processen. Det som gör företrädarna för värmeverken försiktiga, är risken för föroreningar i stubbflisen. Sen är stubbflisen av en annan karaktär än huggen flis genom att den är krossad. Proveldningar med viss andel stubbflis kommer att göras av några värmeverk. För att få egna siffror på hur stubbarna är som råvara låter vi göra en bränsleanalys. Den utförs av ett företag i Linköping, som kommer ta fram askhalt, värmevärde och fukthalt. Vi hoppas på ett intressant resultat från analysen för våra fortsatta kontakter med värmeverken. Vi får ha lite tålamod i frågan, avslutar en hoppfull Mats Hansson.

Av Hans-Jöran Hildingsson
hans-joran.hildingsson@skogssallskapet.se

Till toppen

Vidare i SkogsVärden