utblick
Svenska intressen i skövlingen av jordens sista urskogar
Flera världsledande svenska och nordiska golvföretag pekas i en färsk miljörapport ut som medaktörer i skövlingen av indonesiska regnskogar.
Orsak: Jakten på det exotiska trädslaget Merbau som konsumenterna och arkitekter i väst just nu älskar att ha som golv på grund av sin mörka färg.
Merbau återfanns fram till nyligen i sortimentet hos såväl svenska Tarkett som Kährs och Forbo samt danska Junckers, men även hos lyxbåttillverkare som Storebro.
Rapporten, som tagits fram av EIA (Environmental Investigation Agency) med stöd från EU, uppger att golvföretagen struntar i att kräva noggrann ursprungsmärkning av det exotiska trädslaget Merbau från Indonesien.
I rapporten från EIA/Telapak visas att mycket av de merbau-träd som fälls i Indonesien kommer från delstaten Papua och att mycket stor del av timret är illegalt avverkat.
Skövlingen inte under kontroll
-Många tror att regnskogsskövlingen är under kontroll, förklarar Maria Rydlund som är tropikskogsansvarig inom SNF och svensk samarbetspartner med EIA.-Det stämmer inte. Tvärtom – skövlingen pågår för fullt och man räknar från officiellt håll i Indonesien med att mellan 70 och 80 procent av all avverkning sker illegalt.
-Det betyder att skövlingen håller ett mycket högt tempo. Dessutom är det ytterst tveksamt om ens den legala avverkningen sker med rimligt godtagbara kriterier. Exempelvis förekommer det en omfattande korruption i Indonesien med flera regnskogsländer.
-Även i de fall det blir en rättslig process kring avverkningsrätten kontra ursprungsbefolkningens nyttjanderätt kan den ta fyrafem år. Under tiden arbetar skogsmaskinerna oförtrutet sig genom de sista orörda regnskogarna, fortsätter Maria Rydlund.
Krokben för industrin
Sedan rapporten presenterades i mars i år har flera av de svenska golvtillverkarna, som är mycket stora globalt, hamnat i blåsväder både här hemma och internationellt. Därför pågår det nu en febril aktivitet för att komma över det PR-mässiga krokben som EIA-rapporten innebar.Än har det dock inte hänt så mycket konkret. Forbo-Forshaga har sedan rapporten kom ut till och med fått ett merbau-golv Svanen-godkänt.
Efter det att norska Regnskogsfondet reagerat, har miljömärkningen Svanen tvingats att dra tillbaka sitt godkännande av Forbo- Forshagas golv.
Upphör med försäljningen
Christer Fredriksson, nordenchef för Tarkett:-Indikationerna som framkommit genom rapporten, visar att vi måste ta dessa frågor på stort allvar. Därför kommer vi att tills vidare sluta både marknadsföra och sälja merbauprodukter i hela Norden, säger han.
-Vi har också tagit fram ett bra alternativ i specialbehandlad ask med liknande färgegenskaper som merbau.
-Helst skulle vi se att allt virke var FSC-godkänt. Nu kommer vi dels fortsätta vår egen granskning och dels föra diskussioner med SNF (Svenska naturskyddsföreningen) kring de tropiska trädslagen, fortsätter Christer Fredriksson.
Diskussionerna som planeras mellan SNF (Sveriges Naturskyddsförening) och de stora svenska trägolvstillverkarna kommer att ta mer fart under hösten, meddelar Maria Rydlund.
Detta är något som även Kährs VD, Folke Becker välkomnar.
-Vi har redan från början sagt att vi inte absolut kan garantera att vi inte blir lurade av våra leverantörer.
-Vi har dock stramat upp våra ”statements” ytterligare får att öka kontrollen på ursprunget.
När det gäller att endast sälja FSC-märkt merbau menar Folke Becker att tillgången är minimal och priset skulle bli alldeles för högt. Ingen konsument skulle vara villig att betala för den märkningen, menar han.
Ett "Slovenien" försvinner varje år
I Indonesien som är drygt fyra gånger större* än Sverige finns ett av världens tre, kvarvarande stora regnskogsområden.(De två andra regnskogsområdena ligger i Amazonas och Centralafrika).
Den indonesiska skogen skövlas just nu mycket fort. Två miljoner hektar, motsvarande ett Slovenien, försvinner varje år, enligt Världsbanken. Sumatra-tigern, sumatra- noshörningen och orangutangen är bland de tusentals djur och växter som hotas av utrotning.
100 miljoner människor lever av skogen
Även Sumatras, Papuas och Borneos ursprungsfolk berövas sina hävdvunna marker, sin försörjning och sin kultur. Skogen är alltså inte bara en källa till exportinkomster, utan drygt 100 miljoner människor i Indonesien är helt beroende av regnskogen i sin ursprungliga form för sin utkomst. Det är nästan hälften av landets befolkning på 245 milj. I regnskogen hittar de allt de behöver. Mat, frukt, grönsaker, vilt, fisk, växter, medicinalväxter och material till bostäder.Kritik av malaysiskt certifieringssystem
Indonesien är långt ifrån ensamt när det gäller konflikter kring de tropiska skogarna. Även andra länder i regionen dras med oegentligheter och skövling. Burma, (Myanmar ) som styrs av en kommunistisk miltärdiktatur har teak som en stor exportkälla. Rapporter talar där om slavarbete och skövling av såväl naturvärden som ursprungsbefolkning.I Malaysia går miljöorganisationer ut i hård kritik mot Malaysian Timber Certification Council, (MTCC). Man menar att de gynnar skogsindustrin på bekostnad av biologisk och kulturell mångfald. MTCC är medlem av skogscertifieringssystemet PEFC.
Storindustrin och "Svensson" bidrar båda till skövlingen
Indonesiens yta är 192 milj ha, dvs 4,2 gånger Sveriges
yta. Här finns ett av de få återstående regnskogsområdena
på jorden.
En av de största drivkrafterna bakom skogsskövlingen är pappersmassaindustrin, som är grovt överdimensionerad i Indonesien. Sedan 1980-talet har Indonesien hamnat i toppen bland världens massaproducenter. Skogen omvandlas till plantager med monokulturer (ett enda träslag) som används till pappersmassa. Men råvarubehovet till de indonesiska pappersmassabruken uppskattas vara 4 ggr tillgången på lagligt virke i landet.
Därför kommer den största delen råvara från illegala avverkningar. Korruption, bristande myndighetskontroll och privata säkerhetsstyrkor har möjliggjort stora delar av den indonesiska pappersmassabranschens expansion.
Svensk industri intressenter
Enligt en SNF-rapport är samtliga pappersmassafabriker i Indonesien uppbyggda med svensk medverkan:Här finns svenska maskinleverantörer, tex ABB och Hägglunds, svenska kemikalier från EKA Chemicals, svensk finansiering och kreditgivning (Nordea, SEB och Svensk Exportkredit samt kreditgarantier från Exportkreditnämnden) och svenskt kunnande (konsultfirmor, tex Ångpanneföreningen).
Mycket indonesisk pappersmassa säljs också via svenska handelshus (CellMark, Ekman, Elof Hansson, Korimpeks).
Även ekonomin blir lidande!
En rapport från Center for International Forestry Research (CIFOR), en av världens ledande skogsforskningsinstutioner väcker också frågor kring lönsamheten i pappersmassafabrikerna. Det visar sig att många investeringar inte ger pengarna tillbaka och detta kan komma att få avgörande betydelse för fortsatta investeringar och lån från världens finansiella aktörer till skogsindustrin regnskogsområden världen över. Rapporten som analyserat 67 pappersmassa-fabriker runt världen under de senaste 10 åren, slår fast att lönsamheten blir dålig eftersom finansieringen byggt på lögner, lösa antaganden om billig träråvara och en brist på långsiktighet när det gäller synen på t ex ursprungsbefolkning och miljöförstöring. Alla indonesiska pappersmassefabriker, inklusive Asia Pulp & Paper, Tanjung Enim Lestari, RGM International och Asia Pacific Resources International (April) har gått med förlust de senaste 10 åren enligt rapporten från CIFOR.Trädgårdsmöbler ofta från regnskogsträ
Även vi vanliga västerländska konsumenter kommer i kontakt med produkter från de känsliga regnskogsområdena.De flesta tillverkare och återförsäljare av trädgårdsmöbler har i sitt sortiment produkter som härstammar från regnskogar. Det kan t ex vara merbau, teak eller eukalyptus från Indonesien, Burma, Malaysia, Nya Guinea med flera länder i de få, men ytterst känsliga regnskogsområdena. Gemensamt är att träråvaran i de allra flesta fall är tveksam när det gäller såväl eventuell märkning som vad gäller ursprung och långsiktigt hållbar produktion.
Vilseledande marknadsföring!
Bakom många formuleringar i reklamen kring möblerna och i informationen från tillverkare och återförsäljare kan det mycket väl dölja sig skövlade regnskogar och illegal avverkning. Därför går det inte att lita på uttalanden om att timret är ”bärkraftigt producerat” eller ”statligt kontrollerat”. Att produkten är ”nästan” eller ”snart” FSC-certifierad, eller att området är inne i en ”certifieringsprocess” eller ”klass två certifierat”.Enligt SNF är detta oftast inget annat än omskrivningar för att man i bästa fall inte vet. I värsta fall är det medvetna lögner.
Även FSC-märkta storskaliga plantager kritiseras av miljöorganisationer. Från dessa monokulturer kommer bland annat en del av eukalyptusen i vanliga svenska trädgårdsmöbler.
Källor:
CIA World Fact Book, CIFOR, International Financing Review, SwedWatch, SNF, Regnskogsfondet, FSC, Tarkett, Kährs, Forbo, Storebro och Junckers.
Av Mikael Falk
mikael@franzenfalk.se
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 